Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattendjup eller på grund av de uppställda kraven
på fri öppning för flottning e. d. Under 1934—35 ha
ett 20-tal broar byggts med betongbågar över
far-banan, huvudsakligen i Norrland.
En del av dessa broar äro utförda av Christiani &
Nielsen efter patenterat system. De största av dessa
äro broarna över Ångerinanälven vid Hammar och
över Piteälv i närheten av Piteå. Systemet
kännetecknas av sina mycket smäckra bågar, vilka
stabiliseras dels av kantbalkarna i farbanan och dels av de
’’snedställda hängstagen".
Även ett 20-tal broar hava bågar av betong under
brobanan.
Den största av dessa är nya Stocksundsbron.
Båg-spannet lämnar en fri öppning av 90 meter. De båda
bågarna, som äro inspända i landfästena, vilka båda
vila på berg, äro utförda som tuber. Bågarna götos
på en fribärande ställning av trä. Ställningen, som
tillverkats på land i två stycken, uttransporterades på
sin plats med hjälp av pråmar. Först göts ena bågen
och sedan ställningen flyttats, även nu med hjälp
av pråmar, göts andra bågen (fig. 3). Ställningen
bestod av ett böjt fackverk av trä med överarmen
utförd som en hel platta av plank på högkant spikade
tillsammans. För att lossa bågarna från ställningen
användes hydraliska domkrafter, som insattes i
hjässan. Med dessa verkställdes även önskad
spänningsreglering i bågarna. Anslutningsviadukterna äro
utförda med järnbalkar vilande å smäckra
betongpelare. Dessa äro försedda med led upptill, men ned-
till fast inspända. Pelarna få sålunda fjädra så
mycket som motsvarar balkarnas längdförändring av
temperatur. Brobredden är 16 meter fördelad å två
gångbanor på 1,5 m, två cykelbanor på 2 ni och en
körbana på 9 m. Cykelbanorna beläggas med
betong. Körbana och gångbanor med asfalt. Bron är
utförd av A.-b. Skånska Cementgjuteriet,
järnkonstruktionen i brobanan av A.-b. Bröderna Hedlund.
Nya landsvägsbron vid Iggesund, fig. 4, har båge
under farbanan med 36 m spännvidd. Bågarna äro
smäckra och stabiliseras av förstyvningsbalken under
brobanan. Bron ligger bredvid Ostkustbanans
järnvägsbro och är liksom denna byggd av Tekniska
Byggnadsbyrån, Stockholm.
Bron över Lilla Lule älv vid Akkatsfallet (fig. 5)
är tvåledsbåge av betong. Bågarna och brobanan äro
förenade med skivor, så att hela konstruktionen
samverkar för upptagande av momenten. Bron är utförd
av byggnadsfirman Hallström & Nisses, Sundsvall.
Samma brotyp, men utförd som treledsbåge, är
använd för bron över Gavleån vid Mackmyra,
kombinerad järnvägs- och landsvägsbro (fig. 6). Bron är
ritad av A.-b. Konstruktör, Gävle.
Av de 277 betongbroarna 1934—35 äro icke mindre
än 185 st. rambroar. Anledningen till denna brotyps
popularitet är givetvis i första hand de låga
byggnadskostnaderna, men även den eleganta form, som
denna brotyp i allmänhet kan erhålla. Den kan med
fördel användas med fri spännvidd upp till 30 m
såsom å bron. fig. 7, över Kaunisjoki i Norrbotten, en
Fig. 3. Stocksundsbron (ställning). Fig. 5. Bro över Lilla Lule älv vid Akkatsfallet.
27 juni 1936 65
Fig. 2. Bro över Kalix älv i Färendö, ställningsbyggnaden. Fig. 4. Iggesundsbron 1934.
vvg och vvttenbyggnadskonst
gjutasfaltbeläggning har visat sig icke tåla den starka
vinterkylan. Brobredden är 4.5 meter. Bron är
utförd av A.-b. Skånska Cementgjuteriet.
Av estetiska skäl söker man numera, där så är
möjligt, undvika de stora bågarna över farbanan,
särskilt om det gäller bro i flera spann. Ofta blir dock
annan konstruktion för dyrbar på grund av stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
