Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väg-och Vatti nbyggnadskonst
m-
4s’ CO
2njjf(h)dh
tg d + 2 t g co — tg ö tg2 co
Sätta vi här för korthets skull vänstra nienibriin:
= rp (h) erhålles
y(A) =
(tg<5 + tga;)2[l—tg2co (1+0]
vh2
J =~+Qh:
ph* tgdVi + ß-(i+fi.
2 n
tgöVi+ß + i
och
h +
De övre tecknen gälla för aktivt och de undre
tecknen för passivt tryck.
Detta gäller sålunda så länge pålarna icke äro
"medglidande". Hur pålarnas lutning inverkar på
större djup blir ganska invecklat att härleda och
torde icke generellt kunna lösas. För praktiskt bruk
-SÄ,
n J ** n 7-"
y ’/<7
~Jpon/
Fig. 8.
torde inan emellertid kunna begagna ekvationerna
_ p
(27)—(32) ovan, sedan man ersatt faktorn y -+- —
35°Z7
Fig. 7. Samband mellan den farligaste plana glidytans vinkel m och
V (h) vid olika pällutningar (<S). Heldragna resp. streckade kurvor äro
beräknade utan (/? = 0) resp. med full vidhäftning mot spånten (ß—1).
seende på co och sättes = 0. Man erhåller efter
förenklingar ekvationen
ph2 _ (tg <5 + tg <u)2 [ 1 — tg2 co (l + ß)\_
V A — P tg(5]/i +ß - (1 + ß)
respektive y -h - med y+ -5—i- r v—
’ n ’ n tgdVl+yS+l
respektive y ■
pt gdYl±ß-(l+ß)
n
tg d + 2 tg co — tg d tg2 co
I fig. 7 har sambandet mellan ip (k) och w grafiskt
åskådliggjorts för några olika lutningar på pålarna,
varvid heldragna kurvor gälla utan vidhäftning mot
spånten (ß = 0) och streckade kurvor gälla med full
vidhäftning mot spånten (/? = 1). Funktionen yi (h)
beror på storleken av lerans kohesion och djupet
under markytan. I regel torde — åtminstone för
leror liknande de i Göteborgstrakten förekommande
— funktionen yj (h) icke överskrida värdet 3. Av
fig. 7 synes att för detta värde på y [h) den
farligaste glidytan håller sig praktiskt taget vid samma
storlek som vid vertikala pålar, om pålarnas lutning
icke är alltför stor. Vid stora lutningar på pålarna
bör en undersökning av värdet på ip (h) utföras för
att utröna om hänsyn till pålarnas lutning bör tagas
på annat sätt än vad nedan angives.
Sätta vi tg co = , * _ i ekv. (33) erhålles
vi+ß
+ 2VlJrßjf(h)dh............... (35)
O
P tgåVT+ß—(i+/J)l
tg
åVi
1 ... (34)
Luta pålarna med sin överända från (d > 90°) resp.
mot (6 < 90°) spånten erhållas förmånligare resp.
oförniånligare värden å jordtrycket än vid vertikala
pålar.
Vid kajkonstruktioner på pålar förekommer ofta
en spånt i konstruktionens bakre kant enligt fig. 8.
Denna spånt är åverkad, dels av ett aktivt jordtryck,
som beräknas på sätt som ovan angivits, dels av ett
passivt jordtryck, vilket blir något mera komplicerat
att beräkna. Man har därför i regel använt sig av
approximationer vid bestämmande av detta passiva
jordtrycks storlek och fördelning. Vi skola därför
nu närmare studera problemet.
Passivt jordtryck vid slänt.
Att här utföra beräkningen under antagande av
godtyckligt variabel kohesion visar sig icke
matematiskt möjligt. Då emellertid en slänt i regel icke
är så hög och således det djup varom här är fråga
icke är så stort, torde ett antagande av konstant
kohesion icke giva från verkligheten alltför
avvikande resultat.
Vi antaga således kohesionen konstant =
t-Vidhäftningen mot spånten i analogi med
föregående = ß • T
och till en början ingen pålning i slänten.
Slänten antages luta vinkeln a mot horisontalen
(fig. 9).
För en godtycklig glidyta AD erhålles
eos a h
sin (a + co) eos co (tg a+tg co)
tgd)/i + ß+
i Vi7+~ß$f(h)dh ......... (36)
Fig. 9.
26 sept. 1936
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
