Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 6 mars 1937 - Ekonomisk översikt, av F. O. - Notiser - Elektrisk vätskevärmning medelst virvelströmmar, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
för export- än importvarorna; mellan juni och januari
företer den en stegring för exportvarorna från 121 till
147 eller 21% proc. mot en ökning från 101 till 114 eller
13 proc. för importvarorna. Det är vår export av råvaror
som dominerar den förra indexsiffran, medan
helfabrikaten väga ekonomiskt tyngst på importsiffran. Även om
levnadskostnaderna under sista halvåret icke stigit —
socialstyrelsens index visar en siffra på 158 för jan. 1936
och 157 för december — är det uppenbart, att
engros-prisens kraftiga stigande icke kommer att lämna
levnadskostnaderna oberörda utan den allmänna
prisstegringstendensen kommer även att göra sig gällande för dem.
Presspolemiken i prisstegringsfrågan leder sitt
ursprung från ett förslag om att stoppa den pågående
prisstegringen genom att frångå den pundnotering, 19: 40,
som gällt för den svenska kronan sedan 1933 och låta
pundet ensamt dala, i den mån detta betingas av en
inflation i England. Diskussionen har framkallat oro
bland de svenska innehavarna av utländska
tillgodohavanden och bland utländska avnämare för våra stora
exportartiklar samt väl också föranlett exportörer hit att
kvarhålla sina likvider i svensk valuta längre än annars
skulle ha skett. Denna psykologiska effekt av
diskussionen om vår valuta har resulterat i att riksbanken har
måst absorbera mycket stora poster utländska valutor,
som annars skulle ha legat kvar hos dess ursprungliga
förvärvare och affärsbankerna betydligt längre.
Däremot är det väl knappast troligt att någon nämnvärd
spekulation från svensk sida i en lägre pundkurs ägt
rum även om de utländska tillgodohavandena i svensk
valuta vuxit under inverkan av den svenska
diskussionen om vår valutapolitik.
Finansministern har givit besked om att de
förskjutningar i levnadskostnaderna, som hittills ägt rum eller
som inom en näraliggande framtid kunna antagas
inträda, icke ha ansetts vara sådana, att det synts vara
motiverat att till övervägande upptaga frågan om en
ändring av pundkursen. Ur detta uttalande torde man
kunna draga den slutsatsen, att enligt finansministerns
uppfattning någon risk för ändring i pundkursen icke är för
handen f. n., men att å andra sidan, därest den
pågående stegringen av engrospriserna skulle leda till
levnadskostnadernas stegring, man måste ta upp frågan till
övervägande. Enligt vad förut framhållits synes det
däremot sannolikt att en fortsatt prisstegring i den
snabba takt, som kännetecknat de senaste månaderna,
kommer att ganska snart rycka med sig även
levnadskostnaderna i den uppåt gående rörelsen. Tydligt är att
regeringen har vissa möjligheter att hålla rena
livsmedelskostnaderna vid ett tämligen konstant prisläge
genom regleringsåtgärdernas anpassning i detta syfte.
Men detta torde näppeligen tillfredsställa bönderna, som
givetvis åstunda att få bibehålla den relativa
förbättring av deras ställning som konsumenter de vunnit
genom de politiska kompromisserna, övriga
levnadskostnader kunna icke undgå att påverkas av
engrosprisut-vecklingen. Faran för fortsatt allmän prisstegring i vårt
land torde icke få underskattas och redan den
omständigheten, att uppmärksamheten genom diskussionen
starkt riktats å densamma, är givetvis en fördel.
Fördelarna för vårt land av att vi 1933 häktade fast
vår krona vid pundet och sedan dess låtit kursen för-
bliva stabil äro vi vid detta laget fullt på det klara med.
Nackdelarna av att bryta bandet äro givetvis mindre
under en högkonjunktur än vid en lågkonjunktur men
ändock för visso så stora, att det kräves ett starkt hot
från något än värre för att bandet skäligen skulle
brytas. Är den inträffade prisstegringen verkligen detta
eller bär den något dylikt i sitt sköte. Ja, kunde man
rätt besvara den frågan, behövde man icke hysa någon
tvekan. Herrar nationalekonomer synas anse
inflationshotet såsom en hotande fara, medan näringslivets män
i allmänhet liksom politikerna tyckas finna den i varje
fall icke överhängande.
Man måste likväl hålla i minnet att en prisstegring
icke i och för sig är av ondo. En allmän prisstegring
beroende på penningpolitiken är däremot i det nuvarande
konjunkturläget icke till näringslivets fromma. Den
kräves icke för att sätta fart på produktionsapparaten.
Däremot måste prisstegringen å vissa varor tydligen vara
ett uttryck för bristande jämvikt mellan behov och
tillgång på denna vara, behovet sådant detta bedömes av
spekulationen. Den relativa stegringen av priset leder
till investeringar inom den del av produktionsapparaten,
som framställer varan ökas. Ju större prisstegringen är
desto mera omfattande investeringar. Ett ingrepp mot
en dylik prisstegring innebär tydligen ett underkännande
av att priset kan fullgöra sin funktion i det ekonomiska
systemet eller av att företagarna förmå bedöma, var de
skola göra sina investeringar. Förvisso är det i
allmänhet av vikt att den allra största försiktighet iakttages i
nyinvesteringar, men kristidens erfarenheter synas i
varje fall ännu sitta väl i minnet.
Måhända skulle det vara teoretiskt möjligt att hålla
en nära nog stabil prisnivå inom landet genom att låta
kronkursen variera med stegringen i prisnivån på de
marknader där vi äro kunder. I praktiken torde det
dock erbjuda betydande svårigheter. En ändring av
kronkursen som motiverades av prisstegring å vissa
varor skulle tydligen medföra betydande rubbningar i
de ekonomiska förutsättningarna för produktionen av
andra.
Riksbanken synes vilja gå en annan väg att
förhindra alltför stark stegring i prisnivån och dämpa en
uppflammande spekulation, nämligen genom att
åstadkomma en åtstramning på penningmarknaden på sätt
att den absorberar kapitalöverflödet medelst
skattkam-marväxlar. Tydligt är dock att banken i så fall i första
hand får ta hand om större delen av affärsbankernas
girotillgodohavanden. Lika tydligt är, att, om man
tänker ingripa på denna väg, är det nödvändigt att göra
ingreppet snarast möjligt. Det torde säkerligen annars
krävas mycket höga räntesatser för att bromsa en
prisstegring som kommit in i ett snabbt tempo eller att
stoppa en spekulation, inom vilken ju vinstmarginalerna
ligga på en helt annan nivå än den riksbankens
hittillsvarande räntesatser på skattkammarväxlar anger. Man
torde icke få överskatta den psykologiska verkan av att
riksbanken går in för en dylik upplåning, som ju sker
hos bankerna. Svårigheterna att stoppa prisstegringen
torde erbjuda stora svårigheter, även om man icke,
såsom väl regeringen med säkerhet gör, hesiterar för att
ingripa djupt i en utveckling som snart eliminerat
arbetslösheten. F. o.
NOTISER
Elektrisk vätskevärmning medelst virvelströmmar
har visat sig som ett i många fall fördelaktigt sätt att
åstadkomma höga värmeövergångstal och sålunda hög
värmetransport utan användning av stora temperaturfall
mellan värmekropp och värmeupptagande medium. Vid
hittills brukliga uppvärmningsmetoder, såväl vanlig
elektrisk motståndsupphettning som värmetillförsel
medels ånga, gas- och oljeeldning etc., är man nödsakad att
arbeta med höga temperaturfall för att ernå tillräcklig
värmetransport. Exempelvis kan man, såsom framhålles
87 13 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
