Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 17 juli 1937 - Fastighetstaxering av vattenkraftverk, av Gottfried Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ring efter den så kallade avkastningsmetoden så
sällan skall komma att användas, att
anläggningskostnadsmetodens karaktär av normalmetod synes böra i
lagtexten betonas ännu starkare än som skett i Kungl.
Maj:ts förslag, vilket givetvis ej bör hindra, att, där
tillfredsställande material för tillämpning av
avkast-ningsmetoden verkligen förebringas, denna dock må
ligga till grund för taxeringen. Utskottet föreslår
därför viss omformulering."
Denna omformulering godkändes av riksdagen,
varigenom anvisningarna i nu gällande lag, efter
redogörelse för avkastningsmetoden, fått följande lydelse:
"Då emellertid tillfredsställande uppgifter för
bedömande av de i det föregående angivna förhållandena
vanligen ej torde stå till förfogande, bör vid taxering
av kraftverk följande värderingsmetod i regel komma
till användning." Härefter följer den i kungl. maj:ts
proposition angivna redogörelsen för
anläggningskostnadsmetoden.
Lagens anvisningar äro generella, och redan i
kungl. maj:ts proposition uttalas, att det är
önskvärt, att vissa "tabeller" uppställas till
taxeringsmyndigheternas förfogande. Dylika tabeller utarbetades
sedermera på officiellt uppdrag av dåvarande
vatten-rättsingenjören major Richard Smedberg och
utkommo från trycket i september 1932. Tabellerna
innehålla uppgifter för beräkning av normala
fall-värden och så kallade "indextal" för evalvering av
de från olika tidpunkter härstammande
byggnadskostnaderna till 1932 års prisnivå.
Med ovanstående har jag bara velat glimtvis
belysa de uppfattningar, som voro rådande närmast
före och under utarbetandet av gällande
lagbestämmelser på ifrågavarande område. Det torde för den
följande framställningen inte vara nödvändigt att
närmare ingå på det myller av tankar och
föreställningar, som på olika sätt gjort sig gällande under de
gångna åren, varvid inte ens jämförelse med
skofabriker och i dem med större eller mindre framgång
bedriven verksamhet har saknats.
Som utgångspunkt för det följande vill jag
framhålla det faktum, att det här är fråga om
värdesättning av en naturtillgång i outnyttjat eller
tillgodogjort tillstånd och att värdet av denna liksom
värdet av våra övriga naturtillgångar, såsom jord,
skogar, tomter, mineraltillgångar etc., är bland annat i
hög grad beroende på beskaffenhet, läge och
exploateringskostnader. Detta förhållande har som nämnts
redan tidigare framhållits av Svenska
Vattenkraft-föreningen och demonstreras enklast genom ett
drastiskt exempel.
Två i samma vattendrag liggande kraftverk, A och
B, med samma kraftavsättningsmöjligheter utnyttja
lika stor fallhöjd och samma vattenmängd och hava
således samma effekt. På grund av
naturförhållandena äro emellertid kostnaderna för
byggnadsarbetena mycket höga för A och mycket låga för B,
vilket medför, att de årliga kostnaderna för
byggnadsarbetenas underhåll och avskrivning äro väsentligt
större för A än för B. Antages
anläggningskostnaden för A vara 600 kr. och för B 300 kr. per utbyggd
kilowatt (kW), kunna de årliga kostnaderna
(exklusive anläggningskapitalets förräntning) för
kraftverkens drift och skötsel samt för anläggningarnas
underhåll och avskrivning beräknas utgöra kr. 22: 50
per kW för A och kr. 15 för B. (Differensen mellan
årskostnaderna äro proportionsvis mindre än mellan
anläggningskostnaderna, enär de förra äro i
huvudsak lika med undantag av kostnaderna för
vattenbyggnadernas underhåll och avskrivning.) Är vidare
den bruttoinkomst, som med säkerhet kan påräknas,
i båda fallen 60 kr. per utbyggd kW, så erhålles för
förräntning av kraftverksbyggnadernas och
vattenfallens kapitalvärden i fall A 60—22: 50 = 37: 50 per
kW och i fall B 60—15 = 45 kr. per kW. Med
exempelvis 6 % förräntning erhålles härvid ett
kapitalvärde av byggnadsverk och vattenfall för A av
37,5: 0,06 = 625 kr. per kW och för B av 45: 0,06 = 750
kr. per kW. Enär anläggningskostnaden för A är
600 kr. per kW, representerar således vattenfallet A
ett värde av endast 625—600 = 25 kr. per kW, men
då anläggningskostnaden för B är blott 300 kr. per
kW, representerar vattenfallet B ett värde av inte
mindre än 750—300 = 450 kr. per kW.
Den i lagen omtalade "förståndiga köparen" är
säkerligen inte villig att betala för de båda
kraftverken i proportion till respektive
anläggningskostnader. I första hand säger han sig, att, eftersom
kraftverken producera samma kraftmängder och lämna
samma inkomster, så äga de för honom samma värde.
Vid närmare eftertanke måste han till och med
komma till den uppfattningen, att han kan betala mera
för det kraftverk, som blott kostat hälften så mycket
i utbyggnad.
Vi övergå nu direkt till frågan om de båda
taxeringsmetodernas verkningssätt i praktiken.
Jag vill ingalunda förneka, att man med
anläggningskostnadsmetoden i vissa fall kan komma till ett
någorlunda riktigt resultat. Taxeringsmyndigheter
na måste ju förstå, att i ovanstående exempel det
billigt utbyggda kraftverket måste vara minst lika
mycket värt som det dyrare, och det fordras blott,
att de äro resoluta nog att draga konsekvenserna
härav vid naturkraftens värdesättning i respektive fall.
Men tyvärr äro förhållandena sällan så renodlade i
praktiken, och taxeringsmyndigheter kunna inte äga
den tekniska sakkunskap, som i så fall måste
förutsättas för ett riktigt bedömande. Resultatet blir
ofrånkomligt följande. Även om
anläggningskostnaderna äro synnerligen låga, medför detta ingen
annan verkan än att myndigheterna göra en mindre och
i och för sig betydelselös jämkning uppåt av ett för
trakten gällande fascinerande "normalvärde" å
naturkraften. Äro anläggningskostnaderna mycket
höga, taga myndigheterna ändock dessa kostnader
och lägga härtill ett något nedåt jämkat
"normalvärde" å naturkraften. Det finnes många kraftverk
i vårt land, som byggts för höga kostnader, och om
detta skett före kriget, skola de ursprungliga
anläggningskostnaderna avsevärt höjas enligt tillämpad
"indexberäkning". Samtidigt ha kraftprisen sjunkit
på grund av sänkta kostnader för värmekraft och
en alltmer fulländad kraftdistribution från modernt
utbyggda fallkomplex med fördelaktiga
byggnadsförhållanden. Det är angeläget, att de dyra
kraftverken inte ytterligare belastas med orättvisa
skatter. Här måste "byggnadsvärdet" resolut
nedskrivas, så att detta ensamt eller eventuellt tillsammans
med ett mindre värde å naturkraften ger ett rimligt
totalvärde av kraftverket i förhållande till värdet av
dess kraftproduktion. Huruvida naturkraften över
huvud taget har något värde i dylika fall är beroen-
302
31 juli 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
