- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
464

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Renhållning och tvätt - Tvätten i hushållet, av G. Kastman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

464 30 okt. 1937

Fig-, 1. Modern tvättstugeanläggning.

forerad trumma slungas vattnet ur kläderna.
Vattnet stöter då mot ytterkorgens väggar och ledes bort
genom rör. Centrifugen är ett farligt redskap och
bör därför alltid förses med lock, som om det öppnas,
då centrifugen är i gång, avbryter strömtillförseln.
S. k. blötvagnar ersätta gamla tiders sköljbassänger
och användas dessutom för transport av såväl våta
som torra kläder. En blötvagn har avlopp i botten
och går på hjul med kullager, varigenom de bli
synnerligen lätta att skjuta och därigenom
kraftbespa-rande.

Tvättlokalens centrala punkt är tvättmaskinen.
Denna varierar till storlek och konstruktion. Det
gäller att finna den maskin som för respektive
familjetyp blir den mest ekonomiska. Vilken man då
bör välja kan endast fastslås efter uppgörandet av
en grundlig kalkyl. Därvid bör beräknas hur stor
kraft- och tidsvinsten blir omsatt i pengar, samt hur
stor del av denna summa som efter avdrag av
drifts-och amorteringskostnader för maskinen kvarstår som
ren vinst. Det visar sig då snart nog, att den maskin
som i t. e. ett hyreshus, där maskinen dagligen
användes, blir mycket ekonomisk, i ett enskilt hushåll,
där amorteringssumman måste fördelas på ett ringa
antal tvättdagar per år blir onaturligt dyr. Det i
maskinen bundna kapitalet måste kunna förräntas
genom effektivt utnyttjande, i annat fall är
maskinen felaktigt väld.

Dessa synpunkter ha också blivit beaktade av
herrar maskinkonstruktörer. Det finns numera
möjligheter att få maskiner till mycket varierande pris,
storlekar och konstruktionstyper. Det synnerligen
rikhaltiga materialet gör mången gång valet svårt,
isynnerhet som väljarna ofta sakna förutsättningar
för ett sakkunnigt och objektivt bedömande. Man
bör sikta till kunskap om den ifrågavarande
maskinkonstruktionen är bra eller dålig och ej till ett
bedömande av de enskilda maskinerna. Nya fabrikat
med olika namn komma nämligen ständigt i
marknaden, men med en eller annan obetydlig förändring
äro dock konstruktionsprinciperna ganska konstanta.
Detta är isynnerhet förhållandet med de större s. k.
industrimaskinerna. Dessa maskiner bestå av en
liggande roterande trumma, som är perforerad så, att
tvättvätekan fritt kan cirkulera genom kläderna, som
placeras i denna. Innertrumman som vanligen
invändigt är försedd med valkar, omslutes av en ytter-

trumma av samma form men något
större och icke perforerad. Avståndet
mellan de båda trummorna får inte vara
för stort, ty då åtgår onödigt stor mängd
av både vatten och tvättmedel.
Maskinen bör vara försedd med lutlucka, så
att den vid påfyllning av tvättmedel ej
behöver stoppas.
Stoppningsanordningarna böra vara automatiska, så att
inner-trummans lucka alltid stannar mitt för
yttertrummans. Luckorna böra vara
försedda med starka lås, så att ingen slitning
av kläderna behöver riskeras. Maskinen
bör vara försedd med en tillförlitlig
termometer, även om detta åstadkommer en
merkostnad bör man, med tanke på den
utomordentligt stora betydelse som
temperaturen har vid modern tvätt, icke
underlåta att anskaffa en sådan.

Maskiner av ovan beskrivna typ ha utmärkt
tvätt-effekt och slita ej kläderna. De lämpa sig utmärkt
för hyreshusens tvättanläggningar och för kollektiva
anläggningar av olika slag. Då de ställa sig så pass
dyrbara, kunna de sällan komma ifråga i de fall där
varje hushåll måste lösa sin tvättfråga separat. För
detta ändamål lämpa sig de små s. k.
hushållsmaskinerna bättre.

Dessa indelas efter sina konstruktionstyper i fyra
stora grupper:

1) Roterande maskiner, där kläderna läggas i en
behållare, som roterar kring en axel ett eller flera
varv åt varje håll. Det mekaniska arbete som denna
maskin utför, består alltså dels i friktionen mellan
vatten och kläder dels mellan kläderna inbördes och
dels i det slag som uppstår då kläderna falla mot
vattenytan.

2) Propellmaskiner, i vilkas botten eller lock finnes
en propeller med en eller flera vingar, som röras
fram och tillbaka och därvid sätta kläderna i rörelse.

Fig. 2. Gaseldad tvättmaskin lämplig för hyreshus eller
andra gemensamma tvättanläggningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free