- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik

Fig. 7. Visar det i fig. 6 omtalade landningsstället i infällt läge. Hjulen
äro effektivt infällda, men de runda fjäderbenen komma vid infällningen
att ligga i djupa öppna skåror. Dessa oskyddade öppningar torde icke
verka i aerodynamiskt förmånlig riktning.

Itc/ ørr/à/bfsy /à//as fyts/r* /rønér-u/iøjf

Fig. 10. Douglas flygplanets infällbara landningsställ, fälles framåt
uppåt. Konstruktionen är djärv med ledpunkt mitt på en under tryck
stående stöttkonstruktion. In- och utfällning sker medelst en
hydrauliskt reglerbar stötta.

Fig. 9. Principskiss å Lockheed-landningsstället. En gängad spindel
löper i en roterande hylsmutter. Vid mutterns rotation gängas spindeln
in eller ut. Landningsstället kan fällas ut på 3 sek. och in på 4 sek. och
vid 260 km/tim. flyghastighet. Rörelsen sker elektriskt, och erforderligt
effektbelopp är V/2 hk.

nom samtidigt
bromsande och
upptrycks-stegrande organ,
"flaps", eller
landningsklaffar. Klyv-klaffen har därvid
kommit mest till
användning i Amerika.
Klyvklaffen kan
lättast beskrivas till sin
funktion så, att
vingens bakkant klyves i
två hälfter på ett par
decimeters djup från
bäkkanten räknat, och
den undre ytan fälles
ned. Klaffarna kunna
fällas ned ca 60°.
Klaffarnas effektivitet
har kunnat stegras
genom att klaffytan
perforeras, dvs. den
förses med.
flerdubbla rader stora
hål, som genomsläppa

Fig. 11. Landningsställ å skolflygplan
typ North-American. Landningsstället
är det enklast tänkbara. Fjäderstöttan
är i sin övre ända nitad direkt till
främre vingbalken till en därstädes
förefintlig fundamentplatta. Hjulet är
fäst till fjäderstöttans rörliga del, som
utformats till halv, ensidig gaffel.
Tor-sionslänkarna hindra stöttans nedre
del från att vrida sig. De extremt
utformade strömlinjehjulen äro nu på retur.

luften.

Den ställbara propellern har helt slagit igenom och
har utvecklats till att täcka ett tillräckligt stort
omställningsområde, och omställning i ena eller andra
riktningen inom området kan ske i luften under
flygningen. Den mest använda propellern är II a m i
1-t, o n-propellern. Omställning till stor stigning sker
förmedelst på varje blad verkande centrifugalvikter
och omställning till mindre stigning genom
tillförande av olja till en tryckkammare åverkande en kolv,
vilken med länkar är förbunden med bladen. Denna

Fig. 12 Stearman-flygplanets mycket enkla landningsställ.
Torsions-uppstvvningen sker här medelst gejdrar.

Fig. 8. Lockheed Eiectra-flygplanet. Landningsstället fälles här bakåt
uppåt in i motorgondolernas bakre undre inklädnadsparti och bliva ur
motståndssynpunkt effektivt infällda.

Hytterna inbyggas för att minska luftmotståndet
och öka hastigheten samt för att öka besättningens
komfort och möjlighet till tjänst vid dc stegrade
flyg-hastigheterna. Hytterna inbyggas även i
militärmaskinerna, och vid de inbyggda hytterna å enmotoriga
flygplan iakttages att koloxid från avgasen icke
kommer att förefinnas. Yid typprov företages
koloxidmätning, och förekomsten av koloxid i hytterna
får ej överskrida 0.005 %.

Mot de stegrade hastigheterna står kravet på
nöjaktigt låg hastighet vid landning. Denna ernås ge-

17 april 1937

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1937s/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free