Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 5 mars 1938 - Några språkliga och typografiska stötestenar för den tekniske skribenten, av J. Wennerberg - Kvalitetskontroll vid rundstickning, av H. Senneryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
national Symbols. — Mellanrum är dock onödigt om
antalet siffror (före decimalkommat) är endast fyra.
Interpunktionstecken i tabeller och efter ekvationer.
I tabeller och tabellartade uppställningar bör man
icke onödigtvis utsätta punkt, komma, kolon eller
andra interpunktionstecken. Ex.
Maskinslag: Antal:
Generatorer 4
Motorer 32, varav 2 omlindas
Omformare (1 beställd)
Efter ekvationer bör man icke sätta något som helst
interpunktionstecken. Ekvationen skiljer sig
typografiskt så fullständigt från vanlig text, att
skiljetecken bli överflödiga. Ex.
"Formeln lyder
där a kan skrivas
varav följer att
+ &2 = 1
a = k sin i
b = ± ]/ T — k2 sin2 cp
Detta är, vad som skulle bevisäs."
Slutord.
Om man tar en överblick över de språkfel, som i
denna uppsats dryftats, ser man strax att
tillkrång-lingen i ordföljd och ordval bär ansvaret för många
felaktigheter. Man skriver ett språk, som det i inga
livets skiften skulle falla en in att tala, såvida man
inte läser innantill. Visserligen kan det ej bli fråga
om att direkt avskriva talspråket, men detta är dock
det levande språket sqm efter rimlig tukt och ans,
pius något kompromissande med hävd och auktoritet,
måste vara förebilden även för teknikerns skriftspråk.
Många speciella olater, som skarpt framträda i
affärsbrevstilen, hava i uppsatsen icke berörts, då det
skulle föra alltför långt. Av samma skäl liar förf. ej
heller velat gå in på frågan om främmande språks
otillbörliga inflytande på ord- och satsbildning etc.,
eller över huvud taget velat dryfta nomenklatur och
ordval i allmänhet.
Ett verkligt vidunder i språkväg är patentspråket.
Nedanstående mening är hämtad ur en från engelskan
översatt patentbeskrivning. Den är väld efter ca
1 minuts letande i en hög patentpublikationer och kan
ej kallas exceptionell.
"Föreliggande uppfinning avser ett sätt att
tillverka isolatorer som bestå av flera delar genom
beklädandet av samhörande ytor på sådana delar med
ett ämne, som åstadkommer en vidhäftande
beläggning av glasyr när isolatordelarna jämte nämnda
beläggning sintras, och i anbringandet till beläggningen
innan delarna sintras, av skrovliga partiklar av ett
ämne, t. ex. lera eller dylikt, som uthärdar
upphettningen utan att bliva deformerat och som kommer att
sitta fast vid isolatorytan och som skjuter ut över
nämnda beläggning, vidare i beklädandet av delarnas
ytor sedan de sintrats med ett elastiskt ämne, så att
när ett bindemedel anbringats mellan de nämnda
motsvarande ytorna över den elastiska beläggningen
delarna förenas på samma gång som utvidgning och
sammandragning av desamma på grund av
temperaturväxlingar möjliggöres."
Det kan knappast förvåna, om teknikern med
sådana exempel för ögonen ibland skriver en något
knagglig svenska,
Kvalitetkontroll vid rundstickmaskiner.
Av civilingenjör H. SENNERYD.
Trikåfabrikernas produkter äro huvudsakligen
färdiga plagg. Skulle ett trikåstoff vid framställningen
bli onormalt lätt, måste de för lätta plaggen
utsorteras och försäljas som sekunda vara; bliver åter
trikå-väven för tung, åtgår mera material än som
beräknats i kalkylen. Dessa viktvariationer i och för sig
äro förlustbringande för fabrikanten, men relativt
små viktändringar kunna ofta helt förändra en varas
karaktär. Av största betydelse är därför vid
trikå-fabrikation, liksom vid fabrikation i allmänhet, att
produkterna hålla konstant kvalitet.
Trikåstick-ningen eller vävningen, som den också kallas, måste
noga kontrolleras. Svårigheten med en sådan
kontroll ligger däri, att trikåväven krymper. Den vara,
som framkommer ur stickmaskinen, är mycket olik
den färdigkrympta varan. Man är vid provtagningen
för kontrollen beroende av den tid, som förflutit, från
det att provbiten stickats, till provtagningen göres.
De nu vanligen använda kontrollmetoderna äro
1) räkning av antal maskrader pr längdenhet,
2) kvadratvägning.
Dessa båda metoder äro mindre noggranna och
dessutom tidsödande. En tillförlitligare och
lättvindigare kontrollmetod är här behövlig.
Två trikåstyck av exakt samma kvalitet och med
lika många maskor måste väga lika mycket. Denna
sats kan omvändas och hava praktisk giltighet. Om
två trikåstyck, som äro vävda av samma garnsort,
på samma slags maskin och med samma bindning,
väga lika mycket, så innehålla de samma kvalitet.
För en rundstickningsmaskin (fig. 1) är antalet
maskor i ett styck (A/) lika med produkten av
maskinens liålantal (V), antalet system eller
trådtillför-ningsställen (S) och det varvtal, maskinens cylinder
gjort för styckets vävning (F)
M = NXSXV (1)
Enligt ovanstående är för ett visst trikåstoff om
styckets vikt är K kg:
M = cXK (2)
där c är en konstant.
• .• c X K — M = N X S X V (3)
5 mars 1938
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
