Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Belysningens anpassning efter arbetets särdrag, av Ivar Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Belysningens anpassning efter arbetets särdrag.
Belysningens betydelse för produktionsresultatet
samt för hygien och trevnad på arbetsplatsen
erkännes väl numera av alla framsynta industriledare.
Som en följd härav har också belysningsdetaljen,
speciellt den elektriska belysningen, inom många
företag under senare år gjorts till föremål för
beaktans-värda rationaliseringsåtgärder. Sålunda ha de äldre,
primitiva belysningsanordningarna, vilka oftast
bestodo av flata plåttallrikar med bländande
glödlampor, godtyckligt upphängda i arbetslokalerna,
ersatts med lämpligare materiel, sammanförd till
be-lysningstekniskt beräknade system. De
grundläggande principerna vid dessas utformning ha varit att
åstadkomma en bländfri belysning av tillräcklig
styrka och god likformighet.
I praktiken förefinnas emellertid en hel del fall,
där enbart ett iakttagande av dessa fundamentala
regler icke är tillräckligt för att skapa gynnsammast
möjliga synbetingelser. Detta är framför allt
förhållandet inom vissa industrier, där arbetsprocesser
förekomma, som ställa speciella krav på ljuset i
avseende på skuggbildande egenskaper, ljusinfall,
ljusfärg etc. Då man genom att beakta dessa
förhållanden kan åstadkomma avsevärda förbättringar med
enkla kompletteringsanordningar till den normala
belysningen, ofta begränsade till vissa bestämda
arbetsplatser, torde åtgärder av detta slag vara att
rubricera som "vardagsrationalisering", varför en del
exempel här skola lämnas.
En för seendet mycket väsentlig sak är, att
kontrasten mellan arbetsdetaljerna och omgivande ytor
är tillräcklig. Ökad kontrast kan vid bearbetning
av detaljrika föremål i vissa fall uppnås genom
att ge ljuset en starkt markerad riktning,
varigenom detaljerna tydligare kunna iakttagas tack
vare förstärkta egenskuggor. Ett typiskt
exempel härpå föreligger inom textilindustrien
(bomulls-ocli ylleväverier), där arbetet vid vävstolarna
underlättas genom en snedriktad ensidig belysning av
ar-betsytan.1 Genom den starkare skuggbildningen bli
i N. Goldstern och P. Putnoky: Lieht und Lampe 1931,
ti. 1 och 2.
de olika trådarna, liksom också felaktigheter, såsom
knutar, trådbrott o. d., lättare att iakttaga än vid
en mera diffus belysning med svaga skuggor (fig. 1 a
och b). Även vid sorteringsarbeten av olika slag (t. e.
kvalitetspapper), varvid det gäller att utsortera sådant
material, som uppvisar vissa ojämnheter i ytan, kan
samma princip användas.
I en del andra fall kunna bättre synbetingelser
skapas genom att upphäva en skuggbildning, som verkar
störande på arbetsplatsen. Om t. e. en cirkelsåg
belyses rätt uppifrån, kommer det skydd, som omger
klingans övre del, att kasta en hård slagskugga över
den fria delen. En dylik belysning kan lätt ge
upphov till olyckshändelser på grund av att sågklingan
icke klart kan iakttagas. I ett sådant fall erfordras
endast en förflyttning av armaturen i sidled och något
framåt för att den nämnda olägenheten helt skall
elimineras. Vid punktsvetsning, som ju är ett för
ögonen rätt krävande arbete, brukar i allmänhet
ensidig platsbelysning vara anordnad vid
svetsmaski-nen. Härvid uppstår en slagskugga av elektroden,
som försvårar iakttagandet av arbetsytan. Här bör
i stället varje maskin förses med två små
platsbelys-n ingsreflektorer, en på vardera sidan om maskinen
för att arbetet skall gå betydligt lättare (fig. 2).
Sprutlackering företages ju i allmänhet i särskilda
hytter, försedda med väggar åt tre sidor samt tak.
Detta sistnämnda avskärmar vanligen den normala
rumsbelysningen från arbetsplatsen, varför här en
belysningsanordning i ungefärlig överensstämmelse med
den i fig. 3 visade kan rekommenderas. Armaturen
bör givetvis vara försedd med skyddsglas och i övrigt
utförd enligt gällande föreskrifter. Liknande fall
förekomma i stor utsträckning inom industrier, som
arbeta med omfångsrika maskiner, där dessas överdelar
skugga lägre liggande arbetsytor. Detta är t. e. ofta
fallet vid vissa tryckerimaskiner, där det då är
nödvändigt att låta inmontera speciell tillsatsbelysning
inuti maskinen (t. e. vid cylindern på vissa
offset-pressar) för slagskuggornas upphävande (fig. 4).
Detsamma är även fallet i t. e. garage, där bilreparationer
utföras. Här kan det vara lämpligt att anbringandet
av ljuskällorna sker på det sätt som visas i fig. 5,
Pig. 1 a och b. Arbetsytan i en vävstol. T. v. vitt diffust
ljus, t. h. vitt starkt riktat ljus. Genom den förstärkta
skuggbildningen kunna detaljerna tydligare särskiljas.
30 april 1938
-Fig. 2. Vid en punktsvetsningsmaskin underlättas arbetet av
två små platsbelysningsreflektorer.
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
