Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 11 juni 1938 - Olika luftbehandlingssystem (Air Conditioning) och deras praktiska tillämpning, av A. Rosell - K. A. Wallenberg †, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
I fråga om industriella anläggningar gäller det i
allmänhet att man vinner i enkelhet och
anpassningsförmåga genom att tillämpa en eller annan form
av "enhetssystem", så att varje lokal betjänas av
ett särskilt aggregat eller eventuellt av flera
aggregat placerade i själva lokalen. I samma mån som
antalet aggregat växer ökar ju dock behovet av
tillsyn, och det gäller alltså att balansera dessa syn-
Fig-, 8. Inblåsningsmunstycke med ledskenor samt reglerbar
fångarm.
punkter mot varandra. Då det gäller offentliga
byggnader, kontor eller byggnader av liknande klass,
lägga ofta de lokala förhållandena hinder i vägen för
en långt gående differentiering av systemet, och även
ur driftteknisk synpunkt är man oftast i dylika
byggnader nödsakad att använda ett aggregat för
ett flertal lokaler. Deras olika värmebehov
tillgodoses på så sätt, att skilda eftervärmningsbatterier
anordnas för varje lokal, varigenom den tillförda
luftens värmeinnehåll kan varieras. Däremot måste
vatteninnehållet i den inkommande luften bli lika för
alla de lokaler som betjänas av ett och samma
aggregat, men då i dylika fall relativa fuktigheten i
rummet kan tillåtas variera inom tämligen vida gränser,
medför detta i allmänhet inga olägenheter.
Samtliga de till omkring ett 70-tal uppgående
olika lokalerna betjänas från fem olika aggregat,
från vilka den konditionerade luften ledes till en
gemensam tryckkammare. Från denna utgå skilda
ledningar till var och en av de olika lokalerna, var
och en med sitt eftervärmningsbatteri.
Ett mycket viktigt led i det allmänna
planläggandet av en konditioneringsanläggning är planeringen
av den automatiska regleringen. Att sköta
anläggningen med manuell kontroll är i de flesta fall
uteslutet på grund av den mångfald av variabler som
inverkar på driften, och att åstadkomma en enkel och
säkert arbetande reglering är därför en av de
viktigaste detaljerna i planeringen. En av de största
svårigheterna ligger i att undvika svängningar i
temperaturen. I fråga om fuktigheten äro smärre
variationer ej så farliga, men i fråga om temperaturen
däremot är det ej nog med att medeltillståndet i
lokalen hålles konstant vid det önskade värdet, utan
även variationerna av den tillförda luftens
temperatur måste hållas inom mycket snäva gränser. Det
behövs nämligen i de flesta fall endast en rätt
obetydlig sänkning av denna för att ge upphov till drag.
För anläggningar, där behovet av värme endast
undergår långsamma variationer, kan en god
dämpning av svängningarna erhållas genom att använda
en ventil som arbetar mycket långsamt och att vidare
införa en motståndsspole i termostaten som
automatiskt inkopplas, då ventilen öppnar för
värmemediet. Tack vare den uppvärmning som
motståndsspolen ger termostaten kommer den efter en kort
stund att stoppa öppnandet av ventilen, och även
om ett behov av värme fortfarande finnes i lokalen,
kommer ventilens rörelse att fortsätta först sedan
spolen haft tid att svalna. På detta sätt kan man
åstadkomma, att värmekroppens kapacitet kommer
lokalen till godo i form av nyttigt värme i stället
för att ge upphov till överreglering.
Om snabba variationer i lokalens behov förekomma,
måste man emellertid ha en mera hastigt arbetande
regulator, och för att i ett sådant fall undvika
svängningar är det nödvändigt att ha en termostat, vars
dämpningsanordning tager hänsyn till impulsens *
styrka.
Överhuvudtaget gäller det att i varje fall anpassa
regleringsanordningarna efter anläggningens egenart
för att uppnå bästa möjliga ekonomi och funktion.
K. A. Wallenberg †.
Med fem eller tio års mellanrum ha sedan 35 år
tillbaka i medio av maj månad tidningar och
tidskrifter innehållit utförliga redogörelser för den
sam-hällsgagnande verksamhet, som bankdirektör K. A.
Wallenberg utövat. Även i år var så förhållandet,
men endast en kort tid efter hans födelsedag den
19 maj kommo dessa skildringar att vidgas och
fördjupas och få formen av nekrologer.
Hans insatser i egenskap av bankman och finans-
man äro lika välkända som de donationer han gjort
till institutioners och därmed samhällets och främst
Stockholms fromma. Den största donation som på
en gång givits från Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse kom Tekniska museet till del och därmed
också i främsta rummet våra ingenjörer, teknici och
industrimän. Utan detta kraftiga ingripande hade
väl museibyggnadsfrågan med all sannolikhet ännu
varit olöst, och i varje fall icke kunnat bringas till
verklighet på ett sådant storstilat sätt, som nu har
blivit fallet. Den 24 mars 1938 besökte bankdirek-
11 juni 1938
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
