Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 16 juli 1938 - Korrosionsskydd för järnstolpar, av K. F. Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
l/arokt/ghet i c/ogor.
3ooo
Zooo
/ooo
j-1
öesscrnter
(Bessemersjå/J
fkid Open Wear/h
(■Suff mar/f’ns/o/j
ßos/c Open f/eør/h.
(ßos/sA? mor//nsté/.)
Open //ear/h /ron
(Mjuk jörnsorf /romsfä//d)
\ / mortinugn
bi/roughA /ron
(3m/des/àrn)
Ooo Op5 O/O Q/5 Q20 0,25 Q3o 0,35 0,W
’/i Koppor.
Fig. 1. Korrosionsförsök i Pittsburgh. (Ur Proceedings of
the American soeiety for testing materials, 1929).
Alla proven utgjordes av omålade plåtar, och
motståndsförmågan mot korrosion bestämdes genom
plåtarnas livslängd i dagar. Hur denna livslängd
beräknas, angives tyvärr ej, men av vissa andra försök i
utlandet kan man möjligen antaga, att den beräknas
efter den tidpunkt då rosten på någon punkt trängt
helt igenom en plåt.
Några av försöken visas i fig. 1 och 2. Av
kurvorna i fig. 1 framgår, att en kopparhalt av
()720—0,30 % för de flesta stålsorter medför en
betydligt längre livslängd, jämfört med icke
kopparlegerat stål. Detta anses bero på, att de hinnor, som
bildas på järnet genom korrosionen, kunna få en
annan och mera skyddande karaktär, då järnet
innehåller koppar. Större kopparhalt än 0,3 % synes icke
öka livslängden, och kopparhalt > 0,5 % bör
undvikas, emedan järnet då kan bli till en viss grad
röd-skört vid varmbearbetning.
Fig. 2 visar, att en viss halt av fosfor, upp till
0,10 %, även ökar korrosionsbeständigheten. Denna
inverkan uteblir emellertid, om järnet icke samtidigt
innehåller minst 0,15 % koppar. Försök gjorda av
Doeves m. fi. (återgivna i Ståhl und Eisen 1936) ha
bekräftat detta, och Doeves framhåller, att det t. o. m.
tycks vara så, att vid tillräckligt hög koppar- och
fosforhalt och tillräckligt lång försökstid rostangreppet
i allmänhet avstannar, vilket icke är fallet med stål
utan fosforhalt. Förklaringen härtill anser han vara,
att det bildade kopparhaltiga skyddsskiktet i
närvaro av fosfor blir väsentligt tätare än utan fosfor.
På grund av dessa försök ha på sista tiden
framställts korrosionsbeständiga stål med 0,2—0,3 %
koppar och högre fosforhalt, i U. S. A. t. e. "Cortenstahl"
med 0,3—0,5 % koppar och 0,1—0,2 % fosfor.
Med hänsyn till att stål till järnkonstruktioner i
allmänhet måste klippas, svetsas etc., brukar
emellertid Vattenfallsstyrelsen för sina konstruktioner
icke tillåta, att fosforhalten överstiger 0,06 %, eller
att fosfor- och svavelhalten tillsammans överstiger
0,1 %, då stålet annars får andra, mekaniskt icke
önskvärda egenskaper.
Av de nämnda försöken framgick vidare, att
magnesium och svavel ej ha någon påvisbar inverkan
på korrosionen.
Som sammanfattning av detta kan sägas, att man
på grundval av de mycket omfattande och grundliga
försök, som gjorts utomlands, bör kunna påstå, att
kopparlegerat stål (0,20—0,30 % Cu), utsatt för
atmosfärens inverkan, har en avsevärt större
motståndsförmåga mot korrosion än icke kopparlegerat
stål, vare sig det är omålat eller förzinkat. Även
för målade konstruktioner synes kopparlegerat stål
vara att föredraga. Värdet av den ökade livslängden
på det kopparlegerade stålet beror emellertid på så
många omständigheter, att man icke kan angiva
någon generell siffra härför. Vanligen är
leveranstiden så mycket längre för det kopparlegerade stålet,
att man av den orsaken måste välja vanligt stål.
B. Målning med oljefärger.
Genom det omfattande arbete, som IVA:s
korrosionsnämnd nedlagt, och som bl. a. framgår av dess
meddelande nr 1: "Målning av järnkonstruktioner,
utsatta för atmosfärens inverkan", har man numera
ganska god kännedom om, hur man skall måla en
j ärnkonstruktion.
1. Målning i verkstad..
En järnkonstruktion bör grundmålas på ett så
tidigt stadium som möjligt, alltså redan i verkstaden,
och helst innan järnet börjat rosta.
Järnytans förbehandling sker bäst medelst
roterande stålborstar, varvid all lös valshud blir
avlägsnad, vilket är första villkoret för en lång livslängd
hos den följande målningen. Grundmålning sker
därefter med blymönjefärg, som bäst påföres med
pensel.
Kostnaden för denna förbehandling och
grundmålning i verkstad har under de senaste åren i medeltal
varit 5 öre/kg, motsvarande 1,70 kr/m2. Detta pris
förutsätter ett förstklassigt arbete.
För ett större målningsarbete om några tusen ton
järn kunna vissa anordningar vidtagas för
underlättande av arbetet, och om dessutom stolparna utföras
svetsade, torde man kunna bedöma kostnaden för
förbehandling och grundmålning i verkstad till ca
3,3 öre/kg (11 — 30 m2).
2. Målning på platsen efter montaget.
De nuvarande kostnaderna för målning av nitade
stolpar på platsen äro för Vattenfallsstyrelsens
arbeten följande:
UbrakJ-zgh / e/ogør.
3ooo
2aoo
/ooo
O Qoz O,oj, Oo6 O,os O,/o Ot/2 Q/4 0/&
’/• rosfor
Fig. 2. Korrosionsförsök i Pittsburgh. (Ur
Proceedings of the American soeiety for
testing materials, 1929).
336
16 juli 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
