- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
420

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 17 sept. 1938 - Färgfotografien i dag, av W. Tuchmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 2.
Absorptionsspektrum av a) gul och i>) blå
målarfärg.

Fig. 4.
Absorptionsspektrum av a) ett rött, 6) ett
grönt filter.

Fig. 3 a. Additiv
färgsyntes.

Fig. 3 b. Subtraktiv
färgsyntes.

metoden: ljusets reflexion hindras av färger, som
absorbera en del av ljuset, vilken således icke
reflekteras. Reflekteras allting, blir det vitt,
absorberas praktiskt allting, blir det svart, blandar man
hela färgskalan med undantag för svart och vitt, får
man svart.

Det framgår utan vidare, att ljusekonomien är
betydligt mera gynnsam vid det subtraktiva
förfarandet, där en ljuskälla utnyttjas till hela sin styrka
vid vitt, gentemot det additiva förfarandet, där varje
färg reducerar ljuset till tredjedelen av sitt
ursprungliga spektrum, och således vitt uppbygges till en
enhet ur tre tredjedelar, som i sin tur från början
urklippts ur tre hela enheter. Detta är anledningen till,
att alla färgfotografiska förfaranden och
trefärgs-trycket, som avse färgbilder på papper, begagna den
subtraktiva färgsyntesen.

Mellan de tre grundfärgerna för additiv och de tre
andra grundfärgerna för subtraktiv färgsyntes består
vidare ett samband. För att klargöra, att additivt blått
och rött inte är detsamma som subtraktivt blått och
rött, är det därför nödvändigt att beteckna dessa sex
färger så tydligt, som ord kunna beteckna ett
synintryck. De subtraktiva grundfärgerna blågrönt,
karmosinrött och kromgult äro komplementära till de
additiva grundfärgerna orange, grönt och ultramarin.
Komplementärt betyder, som bekant, att ett
totalspektrum, ur vilket genom absorption eller mekaniska
anordningar blågrönt har borttagits, ger återförenat
orange. Således är

Vitt minus blågrönt = orange,

„ „ karmosinrött = grönt,

„ „ gult = ultramarin
och omvänt

Vitt minus orange — blågrönt,

„ „ grönt = karmosinrött,

„ „ ultramarin = gult.

Vidare framgår ur betraktandet av ett
totalspektrum, som ändrats genom absorption av vissa delar
från vitt till en av de nämnda 6 färgerna, att
komplementfärgen är = summan av de två andra
grundfärgerna. Således är

Blågrönt = den additiva föreningen av grönt +
ultramarin,

karmosin — den additiva föreningen av orange +
ultramarin,

gult = den additiva föreningen av orange -f- grönt.

Orange, som uppstår genom att blågrönt avlägsnas
ur det vita totalspektret, får man även genom
subtraktiv blandning av dë två andra subtraktiva
grundfärgerna karmosin och gult. Grönt erhålles genom
subtraktiv blandning av kromgult och blågrönt.
Ultramarin fås genom subtraktiv blandning av blågrönt och
karmosin. Fig. 3 a visar principen för den additiva
färgsyntesen. De additiva biandfärgerna är man i
allmänhet icke van vid och måste ibland genom en
titt på färgspektret (fig. 4) övertyga sig om att, som
i exemplet, rött och grönt blir gult. Den
subtraktiva syntesen (fig. 3 b) däremot är ju allmänt känd
från de tidigaste försöken att blanda vattenfärger,
varför biandfärgen grönt t. e. ur gult och blått blir
trodd utan kontroll med hjälp av spektret (fig. 2).
Samma fig. 2 visar även, att dessa två färglösningar,
som subtraktiva, alltså samtidigt placerade framför
en enda vit ljuskälla, ge grönt, placerade framför
var sin vita ljuskälla och projicierade på samma
fläck ge ett fullständigt spektrum, alltså vitt.

Den största betydelsen har färgfotografien för den
kinematografiska industrien. Det säger sig självt,
att filmer med fantasiföremål, tecknade filmer och
reklamfilmer ej ställa så höga fordringar på
naturtroget återgivande av färgvärdena. Vid rena
ateljé-tagningar eller teckningar kan dessutom hänsyn
tagas till det för de olika förfarandena utmärkande
genom val av lämpliga färger för originalen, resp.
utstyrseln. Här har redan ett förenklat
tillvägagångssätt — tvåfärgsmetoden —- slagit igenom.
Amatörerna inklusive smalfilmerna spela ekonomiskt
ännu en relativt blygsam roll. Det kommer först
att bli en stor artikel för amatörer, när industrien

Fig. 5. Schema av Technicolors kamera.

420

10 sept. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free