Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 29 okt. 1938. Specialnummer: Säkerheten på väg och gata - Trafikförseelser och trafikolyckor, av Sverker Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
båda halvåren för städerna på söndagarna, medan det
för landsbygden kommer på torsdagarna under
sommarhalvåret och på tisdagarna under vinterhalvåret.
Söndagssiffrorna för lastbilar äro helt naturligt
genomgående låga, medan motsvarande siffror för
personbilar och motorcyklar äro jämförelsevis höga,
särskilt vad angår landsbygden.
Största procenten (17,2) av alla olyckorna i riket
under år 1936 inträffade mellan klockslagen 16 och 18.
Minimum är, så vitt angår dygnets olika tider, förlagt
till efternatten eller de tidiga morgontimmarna. En
räkning av olyckorna med kombinerad fördelning
efter veckodag och klockslag har givit bland annat
följande resultat. Maximum är förlagt på
landsbygden till tiden 16—18 under alla veckodagarna
(under tisdagarna även till tiden 14—16) samt i städerna
till samma tid under hela veckan utom lördagar (12—
14) och söndagar (14—16). Ett jämförelsevis stort
antal olyckor kommer på efternatten mellan lördag
och söndag (0—4).
Huru olyckorna fördela sig efter olika
kombinationer av trafikelement framgår av följande
sammanställning för år 1936.
Delaktiga fordon m. m. Landsbygden Städerna Hela riket
Ensam bil .................. 21,1 9,4 14,5
Bil—bil .................... 36,5 35,9 36,2
Bil—motorcykel ............. 5,8 5,5 5,6
Bil—motorredskap .......... 0,3 0,1 0,2
Bil—järnvägståg ............ 1,1 0,4 0,7
Bil—spårvagn .............. 0,1 5,8 3,3
Bil—hästfordon ............. 4,7 1,0 2,6
Bil—velociped .............. 12,9 23,5 18,9
Bil—fotgängare ............. 8,1 10,3 9,3
Bil—annat .................. 3,9 3,5 3,7
Summa 94,5 95,4 95,0
Ensam motorcykel .......... 1,3 0,8 1,0
Motorcykel—motorcykel ..... 0,4 0,3 0,3
Motorcykel—-motorredskap .. 0,0 0,0 0,0
Motorcykel—järnvägståg .... 0,1 0,0 0,1
Motorcykel—spårvagn ....... 0,0 0,1 0,1
Motorcykel—-hästfordon...... 0,4 0,1 0,2
Motorcykel—velociped ....... 1,6 1,8 1,1
Motorcykel—fotgängare ..... 1,3 1,3 1,3
Motorcykel—annat .......... 0,3 0,1 0,2
Summa 5,4 4,5 4,9
Motorredskap, ensamt eller i
förut ej nämnd kombination 0,1 0,1 0,1
Hela antalet olyckor 100,0 100,o 100,0
Såsom synes av tabellen utgöres det övervägande
antalet olyckor av sådana, vari bil varit delaktig
(95 %). De övriga utgöres väsentligen av
motorcykelolyckor, i vilka bil ej varit inblandad. De oftast
förekommande kombinationerna äro bil—bil (36,2 %)
och bil—velociped (18,9 %). Kombinationerna med
järnvägståg äro i fråga om både bilar och
motorcyklar jämförelsevis fåtaligt representerade.
Samtliga de 12 382 under år 1936 i hela riket
inträffade olyckorna fördelade sig efter art på följande
sätt: sammanstötning mellan fordon 8 274 (66,8 %),
påkörning av fotgängare eller djur 1 470 (11,9 %),
körning mot träd, räcke, husvägg eller dylikt 1 147
(9,3 %), nedkörning i dike 985 (7,9 %) samt annan
art 506 (4,1 %).
Primärmaterialet lämnar upplysningar om såväl
faktiska som vissa rättsliga påföljder av de
redovisade motortrafikolyckorna. Yad de förstnämnda
angår, äro olyckorna i första hand uppdelade i
sådana, som medfört personskada och sådana, som
medfört allenast egendomsskada, bland vilka sistnämnda
jämväl inräknats ett litet antal olyckor, för vilka
ingen skada redovisats. Olyckorna med personskada
ha underindelats i grupper, allteftersom döden eller
annan svår eller lindrig skada följt. Enligt
anvisningarna för uppgiftsformulärets begagnande har man
haft att såsom död angiva person, vilken avlidit till
följd av skada, erhållen vid olyckstillfället, även om
dödsfallet inträffat senare, samt att såsom svårt
skadad angiva person, vars skada väntats medföra längre
sjukhusvistelse eller bestående invaliditet.
Huvudgruppen "endast egendomsskada" har underindelats i
grupper eftersom skadan varit större, d. v. s. kunnat
beräknas ha uppgått till högre värde än 100 kronor,
eller mindre.
Olyckorna under år 1936 fördelade sig på de nu
nämnda påföljdsgrupperna sålunda:
Personskada Endast egendomsskada
Områden ^»S „ .Annan Sum- g M- d Sum-
utgång Svår Lindrig ma ma
% % % % % % %
Landsbygden ..... 5,1 11,8 24,4 41,3 30,9 27,8 58,7
Städerna ........ 1,7 7,9 29,7 39,3 21,4 39,3 60,7
Hela riket 3,2 9,6 27,4 40,2 25,5 34,s 59,8
Ett studium av denna tablå ger vid handen, att
motortrafikolyckorna på landsbygden till sina
faktiska följder i allmänhet äro mera svårartade än
städernas motsvarande olyckor.
Antalet personer, som dödats vid
motortrafik-olyckor under åren 1935—1937, var resp. 331, 420
och 431. Under samma år skadades eljest svårt
resp. 1 084, 1 314 och 1 402 personer samt lindrigt
3 643, 4 178 och 4 316 personer.
Yad angår de rättsliga påföljderna, så ha
uppgifts-lämnarna haft att för varje särskilt fall besvara dels
frågan huruvida olyckan föranlett åtal (vare sig mot
förare av delaktigt fordon eller annan person), dels
frågan huruvida blodprov å motorförare tagits. Av
de lämnade svaren på den första av dessa frågor
framgår, att antalet olyckor under år 1936, som
föranlett åtal, är 8 648 eller 69,8 % av hela antalet
olyckor; motsvarande tal äro för landsbygden 3 312
(61,7 %) samt för städerna 5 336 (76,1 %). Det kan
för övrigt nämnas, att åtalsfrekvensen varierar ganska
mycket från län till län samt att den genomsnittliga
åtalsfrekvensen för olyckorna med dödlig utgång är
jämförelsevis låg. Sistnämnda omständighet
förklaras därav, att de personer som vållat dödsolyckorna
ofta själva blivit offer för desamma och därför icke
kunnat åtalas.
Blodprov har redovisats i 563 fall för år 1936,
varav 287 för landsbygden och 276 för städerna.
Enligt anvisningarna för uppgiftsformulärets
begagnande ha uppgiftslämnarna haft att angiva
olyckornas orsaker så noggrant som möjligt med ledning av
föreliggande uppgifter av vittnen eller av personer,
som varit delaktiga vid respektive olyckor. När
flera orsaker samverkat i fråga om en och samma
olycka, har det ålegat uppgiftslämnarna dels att i
enlighet med en å formuläret angiven, utförlig
specifikation redovisa varje särskild av de samverkande
orsakerna, dels att meddela, vilken av de redovisade
orsakerna som kunde anses vara huvudorsak till olyckan.
Bland de i specifikationen upptagna olika orsa-
4k
29 okt. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
