Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 10 dec. 1938 - Undersökning angående stabilitet hos timmerstaplar, av Gunnar Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Välta, stagad med timmerkar.
till omkring 0,10, motsvarande en friktionsvinkel av
icke fullt 6°. Vid ras i våta timmervältor har man
också iakttagit, att friktionsvinkeln — rasvinkeln —
varit mycket obetydlig.
Om man räknar med en friktionsvinkel av 5° är
för det antagna fallet medelvärdet av horisontala
tryckintensiteten hos de två understa lagen — 2 080
kg pr m2, och totala horisontaltrycket hos dessa =
20 000 kg. Detta tryck, som skall upptagas av
stagen, är ej jämnt fördelat mot desamma.
Tryckintensiteten varierar nämligen, som beräkningen visar,
med höjden hos stapeln, och angreppspunkterna för
de olika tryckenheterna äro placerade på skilda
avstånd från varandra, Utan större fel kan det
emellertid för enkelhets skull anses som en jämnt
fördelad belastning.
1) Om två stag uppbära detta tryck är under de
antagna förhållandena max. böjande momentet på
nL 20 000 ,
varje stag, som bekant, — Q däri Q = —-— kg
ÖLi Li
12
och L = 2.–-100 cm.
1 O
Max. böjande momentet = 57 700 cmkg.
Om stagen utgöras av stockar och för friskt, torrt
virke påkänningen tillåtes uppgå till 80 kg pr cm?
erfordras ett motståndsmoment hos stagen av 720
cm3. Stockar av nära 20 cm diameter erfordras till
stag.
Om för nyfällt eller genomvått virke påkänningen
tillåtes uppgå till 40 kg pr cm2 erfordras stockar av
nära 25 cm diameter.
2) Om de två stagen uppbära tre lag, enligt vad
som antytts i fig. 1. är medelvärdet av horisontala
tryckintensiteten hos lagen = 1 950 kg pr m2.
Totala horisontaltrycket = 28 000 kg. Under
antagande av jämnt fördelad belastning mot de båda
stagen ligger max. böjande momentet vid andra
upplagspunkten nedifrån räknat och = Q ■ , däri
12
Q = 14 000 kg och L — 3 • — • 100 cm.
1 o
Max. böjande momentet — 43 000 cmkg.
För torra, friska stockar till stag erfordras en
diameter hos desamma av nära 18 cm. För nyfällda eller
genomvåta stockar erfordras styvt 22 cm.
Medeldiametern hos stockarna var enligt
föregående = 14,5 cm.
Beräkningen visar således, att till stag för
åtminstone de undre lagen böra väljas stockar av
betydligt över medelgrovlek. »
Stagens upplagsstöd bruka utgöras av kättingar,
som fästas inne i upplaget, med undantag för
nedersta stöden, där stagänclarna bruka inlaxas och
fastskruvas mellan dubbla underlagsstockar.
Kätting-arna läggas med sling omkring stagen.
Vid belastningsfallet enligt punkt 1 föreligger på
5
mitten av varje stag en upplagskraft av ca — • Q, där
8
Q — 10 000 kg. Kättingparterna ha härvid att
upptaga en dragkraft av ca 3 120 kg. En kätting med
en diameter hos kättingjärnet av minst 7/8"
erfordras, om nöjaktig säkerhetsgrad skall föreligga.
Vid belastningsfallet enligt punkt 2 förefinnes
största upplagskraften vid andra stödjepunkten ner-
14 000 kg. Kät-
ifrån räknat och = ca ^ Q, där Q ■.
oü
tingparterna ha härvid att upptaga en dragkraft av
ca 2 570 kg. En kätting med en diameter hos
kättingjärnet av 13/16" erfordras, om nöjaktig säkerhetsgrad
skall föreligga,
Kättingarna förankras, som förut nämnts, i
underlagsstockarna inne i upplaget. Om dessa stockar ej
äro sammanlänkade i längdled vid varandra, är det
av intresse att veta, vilken längd, som erfordras för
desamma, för att tillräckligt motstånd mot
utdrag-ning — och därmed säkerhet mot rasering av
stapeln — skall förefinnas.
Horisontaltrycken hos de olika lagen i stapeln
avtaga lineärt med djupen hos lagen. Vid toppen är
horisontaltrycket = 0. Dessa tryck skola motvägas
av friktionen mot utdragning av de underlagsstockar,
vari kättingarna fästats. Om längden hos dessa
betecknas med B, så är belastningen på de
understa = B ■ g ■ l (fi —12 • 0,145), där 0,145 är
medeldiametern i meter hos stockarna i stapeln och 12 är
antalet underläggsskikt.
Belastningen = 43 215 • B kg.
Totala horisontaltrycket hos det understa laget var
enligt föregående = 10 000 kg. Om
friktionskoefficienten = 0,10 kan utdragning av
underlagsstockarna ifrågakomma vid en längd hos desamma av
10 000
43 215 Ö,io = m"
För underlagsstockar av medellängden 5,2 m skulle
alltså vid botten av stapeln föreligga ca 2-faldig
säkerhet mot ras.
En annan stapeltyp visar fig. 3. Närmast av
intresse ur säkerhetssynpunkt är här att veta
stabiliteten hos karen mot stapelns båda fronter.
Olika vinklar för uppläggning av buntarna i
stapeln förekomma. Belastningen från fronterna mot
de båda karen beror emellertid i ringa grad av denna
detalj, så länge friktionsvinkeln är så liten som
omkring 5°. Utan en omständlig beräkning inses detta
582
’17 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
