Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 31 dec. 1938 - Synpunkter på företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land, av H. Nordenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
31 33 35 37
■ Tidpunkt för bolagsbildningen för c:a 300 maskininduBtribolag enl.
bolagsordningen.
Den reella grundningstidpunkten far c:a 200 maskinindustribolag.
’ Den reella grundningstidpunkten för c:a 70 kemisk-tekniska bolag.
Fig. 1.
exakta siffermässiga bevis, men jag vill dock här
angiva några siffror som synas mig angiva en viss
tendens.
Om man sammanräknar allmänhetens insättningar
i affärsbanker, sparbanker samt postsparbanken, skall
man finna följande siffror:
år 1900 .......... 1 100 mill. kr.
„ 1910 .......... 2 100 „ ,,
„ 1920 .......... 7 200 „ „
„ 1930 .......... 6 900 „ „
„ 1936 .......... 7 700 „ „
Ännu kraftigare har stegringen varit av våra
livförsäkringsbolags fonder, vilkas sammanlagda belopp
utgjorde:
år 1900 ....................145 mill. kr.
„ 1910 ....................314 „ „
„ 1920 ....................724 „ „
„ 1930 ....................1500 „ „
„ 1936 ....................2 200 „ „
Med de nu anförda siffrorna vill jag jämföra
beloppet av aktieemissioner. Eftersom det svenska
näringslivet särskilt på industriens område i
utomordentligt hög grad arbetar i aktiebolagsform, måste
nämligen det kapital, som investerats i form av nytt
aktiekapital, i någon mån bli en måttstock på
företagsamhetens aktivitet. En sammanställning av
aktieemissioner under åren 1913—1937 med
borträknande av sådana formella transaktioner som
bolagsfusioner, ombildningar m. m. dylikt, ger i
genomsnitt nyemitterat kapital per år:
för åren 1911—1913 ........ 128 mill. kr.
„ „ 1926—1928 ........ 148 „ „
„ „ 1935—1937 ........ 100 „ „
Omräknat efter grosshandelsprisindex motsvara
dessa belopp 128, 106 resp. 82 mill. kr.
Siffrorna synas rätt tydligt visa ej blott en
stagne-ring utan rent av minskad investering i aktiekapital.
I procent av nationalinkomsten innebära siffrorna en
sänkning av det aktieinvesterade kapitalet från
omkring 4 till föga mer än- 1 %. Det torde svårligen
kunna förnekas, att detta pekar på en minskning av
ny företagsamhet.
Jag har slutligen också sökt angripa problemet
från ett annat håll genom att låta göra en
sammanställning av nygrundade bolag inom två olika
branscher, verkstadsindustrien och den kemisk-tekniska
industrien, under tiden 1870—1936 med avseende på
fördelningen under perioden.
Undersökningen omfattar dels tidpunkten för
bolagsbildningen för 300 företag inom maskinbranschen,
dels tidpunkten för verkliga grundandet av 300 inom
samma bransch och 70 inom kemisk-tekniska.
Samtliga värden äro 3 års medeltal. Resultatet av
undersökningen framgår av vidstående diagram.
Antalet nygrundade företag visar i båda fallen en
mycket stark och praktiskt taget oavbruten stegring
från 1870-talet fram till världskriget och efter kriget
en lika markerad minskning fram till våra dagar,
endast avbruten av tillfällig uppgång dels strax efter
kriget, dels omkring år 1930. Under de senaste åren
har antalet nygrundningar varit lika lågt som under
decennierna närmast före sekelskiftet. Jag tror man
kan säga, att denna undersökning visar, att
nygrund-ningen av företag för närvarande uppvisar en mycket
betänklig avmattning i vårt land.
Skatteentusiasterna ha uttalat, att beskattningen
möjligen kan förhindra affärer av mycket spekulativ
art på grund av att den investerande vet, att en
eventuell vinst blir så starkt beskuren av skatten. Man
synes därvid närmast ha tänkt på aktiespekulationer
o. d., men till de mycket spekulativa affärerna hör
även i regel exploaterandet av uppfinningar och nya
metoder. Det torde emellertid ofta glömmas bort hur
stora riskerna i sådana fall äro. Den utomstående ser
de stora vinster, som understundom — men
sannerligen icke alltid — uppkomma, men tänker mera sällan
på den stora förlustrisken. Jag vill här nämna några
exempel, alla avseende svenska uppfinningar.
Exploaterandet av en på senare år gjord uppfinning på
det mekaniska området drog en kostnad av omkring
800 000 kr., innan den gav utsikter till lönande affär.
På en för övrigt mycket intressant uppfinning inom
det värmetekniska området har tills dato satsats
1 100 000 kr. utan att utsikt till ekonomisk rörelse
ännu uppnåtts. En annan värmeteknisk uppfinning
kostade 500 000 kr. innan den gav vinst, medan en
uppfinning på det trafiktekniska området torde ha
slukat mellan 3 och 4 mill. kr. utan att ge grund för
förhoppningar. Det prospekteringsarbete, som
slutligen ledde till vårt yngsta norrländska malmföretag,
torde väl ha överskridit millionen i fråga om
kostnader, innan de nu bearbetade gynnsamma
fyndigheterna påträffades.
Risktagande kapital välmågans förutsättning.
Det är uppenbart, att sådana risker endast kunna
bäras av personer och företag med mycket stora
resurser, men just dessa drabbas hårdast av de höga
skatterna. Med hänsyn till de stora riskerna måste
man å andra sidan här kalkylera med stora
vinstchanser. I de fall då förhoppningarna infrias drabbas
emellertid dessa vinster, som komma på toppen av en
kanske förut stor inkomst, av mycket hög skatt, kan-
610
26 nov. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
