Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
a
hastighet Bem
Fig. 2. Effekt vid bakhjul med
kompressor c och utan kompressor b.
Normalbelastning’ a.
viktemängclen luft minskar beroende på
tryckförluster i motorns inloppsrör och inloppsventiler. En viss
förbättring kan ur denna synpunkt erhållas genom
att förse varje cylinder eller grupp av två cylindrar
med en förgasare, enär man därigenom undviker
tryckförluster i inloppsröret. Metoden kommer till
användning i vissa fall, men medför att motorn går
ojämnt vid låga belastningsgrader och låga varvtal
på grund av omöjligheten att fullt lika injustera
tomgången på flera förgasare. Någon allmän
användning är därför utesluten. Vid lägre varvtal
medför en ceritrifugal-
Hk vid bakhjut _ kompressor ingen
eller endast en
mycket obetydlig
ökning av trycket
i motorns
inloppsrör. Tryckstegringen växer
sedermera ungefär
proportionellt mot
kvadraten på
motorns varvtal,
varför vid höga
hastigheter ett önskat
högre tryck
erhålles. Trots detta
kommer dock så småningom motorns effektkurva att
vända, men får detta förklaras med att
ventilmekanismen på en standardmotor ej kan fungera
tillfredsställande vid allt för höga varvtal.
Ett exempel härpå framgår av fig. 2. I denna är
som ordinata väld effekten vid vagnens bakhjul och
som abskissa körhastigheten i km per tim. (Beiiz).
Kurvorna avse en Graham av 1936 års modell.
Cylindervolymen hos denna utgör 3,57 lit. samt
kompressionsförhållandet 6.7.
I fig. 2 avser kurvan a vagnens normalbelastning
dvs. den effekt som erfordras vid bakhjulens
omkrets för att framföra vagnen med en viss hastighet
på en horisontell grusväg av medelgod beskaffenhet.
Kurvan b avser bakhjulseffekten vid fullbelastning
utan kompressor och kurvan c samma effekt men med
kompressor. Effektmaximum har ökat från 68 hk
vid 95 km per tim. till 84 hk vid 115 km per tim.
Effektökningen uppgår alltså till ca 23 %. Av
väsentligt större betydelse är dock effektkurvornas
högra, fallande del. Vid t. e. 120 km per tim. är
effekten utan kompressor 57,5 hk men med
kompressor 84 hk eller en ökning med 46 %. Genom
denna gynnsamma effektkurva har vagnens
maximala hastighet ökat från 122 km per tim. utan
kompressor till 140 hk per tim. med kompressor. Rätt
anmärkningsvärd är även kurvornas vänstra del.
Någon nämnvärd skillnad mellan kurva b och kurva c
uppstår ej förr än vid farten över ca 50 km per tim.
eller ca 1 500 varv per min. hos niotorn.
En uppmätning av trycket i motorns inloppsrör
omedelbart efter kompressorn har givit det resultat
som framgår av fig. 3. Dessa tryck äro uppmätta vid
full trottelöppning, alltså vid maximal belastning.
Ovan har påpekats att en ökad effekt vunnen
genom ökad cylindervolym medför en minskad
belastningsgrad och därmed oundvikligen en ökad
bränsleförbrukning. Vid användningen av
centrifugalkom-pressor inträder ej detta fall, varför den mindre
motorns gynnsammare bränsleekonomi kan förenas
med den större motorns högre effekt och därmed
högre hastighet hos vagnen.
En undersökningsserie är av förf. även utförd på
en personvagn av fabrikat Ford V 8, 1936 års modell.
Till Fordvagnarna med den större motorn, 85 hk,
finnes sedan en tid tillbaka en
centrifugalkompres-sor som tillverkas av en amerikansk firma och som
säljes som en utrustningsdetalj till dessa vagnar
fr. o. m. 1935 års modell. Dessa kompressorer äro
även i dagarna introducerade på den svenska
marknaden.
En detaljbild av kompressorn, monterad på nämnda
motor, framgår av fig.
4. Kompressorns
avloppsdel anslutes till
den vanliga
förgasare-flänsen under det att
förgasaren monteras
på det centrala
inloppet till
kompressorn. Kompressorhuset är värmt med
motorns kylvatten.
Denna uppvärmning er-
Övertrjch i inloppsrör
Fig. 3. övertryck i inloppsröret
efter förgasaren vid
maximalbelastning.
fordras för att ej vid
låga varvtal bränsle-
droppar skola samlas i kompressorn och därigenom
försämra motorns köregenskaper. Någon kylning
torde dock ej erfordras, vilket man annars skulle
vara benägen att" tro, på grund av det relativt ringa
kompressionsarbete som nedlägges. Ett helt annat
förhållande blir rådande på de
centrifugalkompresso-rer med höga tryck, som användas på racervagnar.
Här föreligger en principiell skillnad i förhållande till
dessa.
Smörjningen är ordnad som trycksmörjning i det
att kompressorn anslutes till motorns smörjsystem.
Några särskilda anordningar erfordras alltså ej.
Fig. 4. Vattenvärmd kompressor monterad
motorn.
18 juni 1938
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
