Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stånden måste dock hållas nere genom väl åtdragna
skarvjärn. Vikten härav har till fullo konstaterats
genom utförda mätningar.
På bangårdarna äro upplagda s. k.
förbigångs-ledningar, genom vilka kontaktledningsströmmen
ledes förbi bangården ifråga, när ett tåg befinner sig
ute på linjen. Undersökningar hava utförts för att
visa skillnaden i störningsverkan för de två fall, då
lokströmmen får passera enbart förbigångsledningar.
resp. bangårdens parallellkopplade kontaktledningar.
Det har därvid visat sig, att enbart
kontaktledningarna på en bangård kunna inverka på
störspänningarna lika mycket som flera tiotal kilometer
kontaktledning ute på linjen, varvid återgångsströmmen i
förra fallet passerar bangårdens parallellkopplade
skensträngar.
I det föregående har framhållits betydelsen av
åter-ledningens höjd över skenan. På sommaren vid den
högre temperaturen får återledningen en större
nedhängning än på vintern. Störspänningarnas storlek
bör sålunda i någon mån förändras med årstiderna.
Detta har även konstaterats vara fallet.
Återledningen bör alltså, om man vill vara riktigt noga med
att få det genomsnittligt gynnsammaste
avstörnings-resultatet, uppläggas så, att störningsminimum
inträffar vid medeltemperatur.
5. Undersökningar vid Göteborgslinjen av
tågstör-ningsljudets intensitet i telefonledningar, framdragna
på olika avstånd från banan.
Liksom det är av vikt, att induktionen vid
grund-periodtalet ej blir för stor, är det självfallet även
angeläget, att de spänningar, som härröra från
övertonerna, ej bliva av sådan storlek, att för telefondriften
generande störningsljud uppkommer. Av betydelse
härvidlag är förutom beskaffenheten av de
störningsreducerande anordningarna i elektrifieringssystemet
även telefonledningarnas art (kabelledningar eller
blankledningar), deras avstånd från banan och
parallellismernas längd.
Vid olika delar av såväl linjen Riksgränsen—Luleå
som linjen Stockholm—Göteborg ha givetvis under
årens lopp en mångfald ljudstörningsmätningar
utförts vid olika kopplingar i
elektrifieringsanordningarna och varierande belastningsfall. Här må endast
som exempel omnämnas ett försök, som utfördes vid
Göteborgslinjen i syfte att på systematiskt sätt
bestämma störningsljudets successiva minskning vid
ökat avstånd från banan. För detta ändamål
byggdes utefter ett ungefär 1,5 km långt avsnitt mellan
Kilsmo och Högsjö stationer fyra med järnvägen
parallella telefonstolplinjer på resp. 25, 50, 100 och 200
m avstånd från banan (fig. 6). På varje stolplinje
placerades på reglar, belägna på 6 m höjd över
marken, en dubbelledning med 40 cm branschavstånd.
Dessa provledningar voro varken skruvade eller
kors-kopplade. Vid ena änden av provsträckan avslutades
ledningarna med reella motstånd, svarande mot
ledningskarakteristiken. Vid andra änden anordnades
tvärledningar vinkelrätt mot banan, så att
provledningarna i tur och ordning kunde anslutas till den
vid ändpunkten av en av ledningarna uppställda
mät-apparaturen. Någon psophometer, dvs.
ljudstörnings-mätapparat med instrumentavläsning, existerade ej
vid tidpunkten för proven, utan man fick nöja sig
med ljudstyrkeuppskattning medelst den amerikanska
apparaten "Noise measuring set". Störningsljudets
intensitet bedömes med denna apparat genom
"vägning" gentemot ett ljud, vars styrka kan regleras, och
som är sammansatt av en mångfald periodtal
(sum-merljud med övertoner). Resultatet uttryckes i
relativenheter ("noise units"). Följande värden erhöllos:
Avstånd från "noise units"
banan (maximivärden)
25 m ..........................ungefär 250
50 „ ..........................„ 100
100 „ ..........................„ 40
200 „ ..........................„ 15
Som ledning för bedömning av värdena kan
nämnas följande. Vid ca 15 "noise units" är
störningsljudet tydligt vid lyssning med enbart en hörtelefon men
maskeras praktiskt taget av mikrofonbruset vid
lyssning med en telefonapparat i talläge (det antages då,
att telefonapparaten ej är balanskopplad). Vid ca
40 enheter är ljudet väl uppfattbart ehuru tämligen
svagt, medan vid ca 100 enheter ljudstyrkan är så
pass stor, att störningen i längden verkar irriterande.
Vid ca 250 enheter är ljudet så starkt, att enligt
erfarenheten klagomål framkomma från allmänheten.
’O//??
Fig. 6. Anordnande av provledningar å, sträckan Kilsmo—Högsjö.
148
6 aug. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
