Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
genom att lindningar och lack bilda en solid massa.
Detta gör lindningarna beständiga även i tropiskt
klimat.
Strömuttagen för tändkablarna hava givits särskild
omsorg. Sålunda ha krypsträckorna ökats så att
tändapparaten fungerar oklanderligt även under
mycket fuktiga och ogynnsamma förhållanden.
Tändapparatens hela yttre är endera av
rostfritt material eller ytbehandlat för att motstå
korrosion.
Magnetfältet erhålles från en ingjuten stavformig
magnet, vilken, som förut nämnts, är tillverkad av
ALNICO-stål. Magnetflödet ledes fram till ankaret
genom polskor av lamellerad dynamoplåt. Magnet,
polskor och stativ äro hopgjutna i ett stycke
varigenom en stark och solid konstruktion erhålles.
Särskild omsorg har givits polskornas utformning.
Därigenom har erhållits en i det närmaste konstant
gnisteffekt över hela tändförställningsområdet och
en kraftigare gnista vid låga varvtal.
Värmeöverföringsproblemet vid
förbränningsmotorer.
Av Dr-ing. M. F. TREER, Budapest.1
Under samma rubrik har i Teknisk tidskrift (1)
förekommit en utredning angående den värmemängd,
som i en förbränningsmotor övergår till väggarna och
måste ledas bort genom motorns kylsystem. Denna
fråga är viktig, ej blott för att rätt kunna avpassa
motorns kylning, utan i ännu högre grad för att lära
känna ett förlopp, som ju innebär en stor förlust vid
energiens omvandling.
När vi slutligen finna de rätta vägarna att minska
denna förlust, så uppnå vi härigenom, ej blott att
motorns hela kylsystem blir mindre, utan även att de
termiska påkänningarna i kolven, cylinderlocket osv.
minska och att dessas livslängd därigenom blir
mycket längre.
Värmet går i en motor över till väggarna nästan
uteslutande genom konvektion. Värmeöverföringen
är proportionell mot väggens yta, mot
temperaturskillnaden mellan vägg och gas och mot tiden. Dess
grundläggande uttryck är:
W= a-FAT- Ar. (1)
a är värmeövergångskoefficienten, som enligt nyare
undersökningar kan skrivas på följande sätt:
a = ar-cp-y v. (2)
a är alltså proportionellt mot spec. värmet cp,
spec. vikten y och hastigheten v hos gasen. ar är då
en dimensionslös koefficient, en produkt av den
"reducerade skjuvspänningen" och ett blott av
temperaturen och ifrågavarande ämne beroende tal.
De ovan nämnda grunduttrycken behålla sin
giltighet även i de invecklade förlopp, som äga rum i en
motor. Vi söka egentligen blott en integral för allt
genom väggen bortfört värme, vilken integral kan
beräknas genom lämpligt valda medelvärden. Av
praktisk betydelse blir denna tankegång därigenom,
att man för medelvärdena synes kunna utarbeta ett
system, som möjliggör en helt allmän överblick över
hithörande problem.
Vi skola i uttrycken 1 och 2 insätta följande
värden: som yta kompressionsrummets yta, som
hastighet medelkolvhastigheten och för temperaturen och
i översättning efter författarens manuskript av
civilingenjör Sven Hedelin.
specifika vikten deras medelvärden under
expansionsslaget. Då får det ursprungliga uttrycket
formen:
S * 71
W = a0-cp.ym. w-Fv.(Tk-Tw), (3)
varvid cp — 0,27 kcal/kg°C är specifika värmet.
Arean Fv är olika stor för olika motorer, nämligen
för flygmotorer 2,8 gånger kolvarean, för normala
bilmotorer 3,4 gånger och för motorer med L-formigt
förbränningsrum eller annan komplicerad utformning
4—4,5 gånger kolvarean.
Väggtemperaturen Tw antaga vi vara = 573° abs.
Den absoluta gastemperaturen under expansionsslaget
är:
T ö "i1-*
r=ro[l + -(l-cosa,^)J (4)
Härvid är 1 -f- $ kompressionsförhållandet, k den
adiabatiska respektive polytropiska exponenten, co
30 60 90 120 150 160
Fig. 1.
130
17 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
