- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Väg- och vattenbyggnadskonst /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag och Vattenbyggnadskonst

m påle utgör, vid allenast permanent belastning, max.
20 ton och vid belastning därjämte med tillfällig
belastning av trafik samt vind- och bromskrafter, max.
25 ton.

Konstruktionen av de båda fundamenten för
klaff-spannet framgår av fig. 4. De av längdsektionen
visade ursparningarna vid kasunens båda ändar äro
gjorda för vattenlednings- och gasrör. Dessa läggas
på brons fasta delar under brobanan och föras förbi
klaffspannet såsom dykarledningar.

Övriga betongfundament i älven äro i huvudsak
konstruerade på samma sätt som fundamenten för
klaffpelarna, men väsentligt smalare än dessa.

Två av kasunerna äro byggda inom fångdamm, men
övriga kasuner hava till c:a 4 m höjd tillverkats i
torrdocka i Trollhättan och därifrån bogserats den 70
km långa sträckan till broplatsen. För att kunna
transporteras på detta sätt har betongkasunen
kringbyggts med en mot bottenplattan stödd vattentät
plankspånt, varigenom konstruktionen kunnat flyta.
Sedan kasunen sänkts på sin plats, har den påbyggts
till vederbörlig höjd, varjämte spånt slagits kring
bottenplattan och undervattensbetong anbragts
mellan gruslagret och bottenplattan.

Fundamenten på land utgöras i allmänhet av en på
pålgrunden vilande armerad betongbalk, påbyggd med
fyra cylindriska betongplintar (se fig. 7). Plintarnas
överkant kommer att ligga ca 0,;5 m över befintlig
eller blivande markyta.

Förutom landfästena äro vissa mellanpelare av
armerad betong uppförda till brobalkarnas underkant.
Såsom fästen för det egentliga bropartiet framträda
två 14 m höga pelare vid övergångarna mellan detta
och de anslutande viadukterna (se fig. 1). Dessa
pelare äro ihåliga. I den norra pelaren skall
inrymmas en transformatorstation, från vilken elektrisk
ström skall lämnas till klaffmaskineriet och nedan
omförmälda pumpstation vid Ringkanalen.

Stålöverbyggnaden.

Den bärande stålkonstruktionen lägges under
brobanan.

Det rörliga spännet över farledens mitt kommer att
utgöras av en enkelarmad klaff med 23 m teoretisk
spännvidd, klaff- och anslagspelarna av fackverk av
stål. Klaffmaskineriet inrymmes under brobanan i
ett i klaffpelaren inbyggt maskinhus med väggar av
glas. Utom de för den ordinära driften avsedda
elektriska motorerna placeras i maskinhuset en
explosionsmotor att tjänstgöra såsom reserv vid avbrott
av elektriska strömmen.

Frånsett klaffspannet komma huvudbärarna att
bestå av kontinuerliga helsvetsade balkar upplagda på
fasta ändstöd och pendlande mellanstöd. Höjden av
balkarna blir på den egentliga bron 2,5 m och på
viadukterna 0,9 och 1,0 m.

Pendelstöden utgöras av fristående helsvetsade
cylindriska kolonner av knäckt stålplåt. Kolonnerna
förses upptill och nedtill med sfäriska lager av
stålgjutgods.

Enär huvudbärarna bli kontinuerliga, komma extra
spänningar att uppstå, därest stöden skulle sätta sig
ojämnt. Sättningar av grunderna beräknas visserligen
bli obetydliga, men det är dock nödvändigt att bereda
sig på att skadliga sättningar kunna uppkomma.

Fig. 8. Montering av norra tillfartsviadukten i mars 1938.

Samtliga pendelkolonners fotlager göras fördenskull
justerbara i höjdled.

Brobanedäck och gatubeläggning.

Klaffspannet belägges med plattor av asbestasfalt
på 6" spåntad impregnerad bärplank av furu.

På bron i övrigt liksom på viadukterna kommer
bro-banedäcket att utföras av armerad betong. Ovanpå
den bärande plattan anbringas isolering och däröver
ett skydds- och slitlager av rutarmerad betong.
Gångbanorna utföras dock utan isoleringsskikt.

Körbanan på den i skärning liggande delen av gatan
på Tingstadsvassen kommer att huvudsakligen
utföras som en armerad betongplatta, medan körbanorna
på fyllning bli belagda med smågatsten.

Försänkt gata på Tingstadsvassen.

Såsom ovan angivits, kommer norra tillfartsgatan
på Tingstadsvassen att till stor del ligga i skärning.
Totala längden av skärningarna blir 500 m, varav ca
300 m på 4 m djup under befintliga markplanet och
omkring 1,7 m under m. v. y.

Tingstadsvassen var tidigare vassmark, som helt
eller delvis stod under vatten. Den fylldes med
ler-mudder till nuvarande höjd, ca 2 m över m. v. y., för
ca 50 år sedan.

På grund av lerans dåliga sammansättning måste
skärningarna uttagas med stor försiktighet.
Slänterna läggas av hänsyn till stabiliteten i genomsnittlig
lutning av 1:8.

För att bereda avlopp för det lågt liggande
gatupartiet har invid Ringkanalen anordnats ett kraftigt
pumpverk, bestående av tre automatiska
propellerpumpar, vardera om 250 liter pr sek. Pumparna få
sålunda en sammanlagd kapacitet av 3/i kbm pr sek.,
vilken kapacitet beräknats erforderlig vid starkaste
hittills uppmätta skyfall. Pumpstationen erhåller

26 mars 1938

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:11:46 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1938v/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free