Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V\g- och Vattenbyggnadskonst
företags tjänst med en begynnelselön enligt klass
4 Bf i en som en bilaga till professor F:s
uppsats tänkt "Tariff för begynnelselönens beroende
av medelbetyget", utgörande kronor 273: 75 pr
månad. Den av prof. F. på samma sida befarade
risken för uppkomsten av "halvingenjörer" ansåg
talaren i respondentens fall, enbart på grund av
Don Pedros gedigna och omfattande kroppsliga
egenskaper, vara fullkomligt utesluten.
Sedan var det 3: dje opponentens, kapten Ivab
Hjort, tur att taga av sig kavajen:
Professores, docenti, lectores, doctores et
sepa-ratum collegium juris, dvs. särskilda utskottet för
underkännande av denna avhandling.
Jag vill på det bestämdaste opponera mig mot
det otillständiga men dess bättre ytterst sällsynta
sätt, på vilket respondenten här sökt föra
auditorium bakom ljuset och framför allt sätta den
farligaste opponenten ur spel. Yad han här i afton
läst upp såsom ett citat ur sin digra avhandling
är så gott som fullständigt nytt och återfinnes inte
alls i avhandlingen. Med svett och möda under
flera månader har jag penetrerat det ena
tusentalet sidor efter det andra och därvid funnit de
mest häpnadsväckande brister och felaktigheter, vars
ordnande i ett begripligt system bara det kostat
otroligt arbete. Mig, intet ont anande, har han under
denna tid oavlåtligen hemsökt, och har därvid efter
vad jag nu kan förstå på det mest illfundiga och för
vanlig vetenskaplig forskning dessbättre främmande sätt
lyckats locka ur mig på vilka punkter jag skulle sätta
an min opposition. Ty vad respondenten nyss med
bräkande och nästan sensuellt angripen stämma läst upp
är nästan ordagrant min egen nedgörande
opponentavhandling. Bristen i avhandlingen är emellertid
oemotsäglig, och det är huvudsaken. Anledningen till denna
brist tror jag mig emellertid finna i det förhållandet,
att respondenten aldrig umgås med vännen Sokrates i
fullt nyktert tillstånd.
Härefter följde en dramatisk skildring av en natt, då
ödet tvingat opponenten att ligga i samma rum som
Don Pedro. Enbart på grund av sina erfarenheter från
denna ödesdigra natt ansåg han sig icke kunna godkänna
respondentens avhandling.
Som extra opponent anmälde sig respondentens
arbetsgivare kapten Gunnar Höckert, som, oförberedd som
han var, måste avstå från att såsom huvudaktörerna
tala i skjortärmarna. Han hade länge undrat vad Pedro
egentligen företog sig om förmiddagarna, men den
mång-tusensidiga avhandlingen hade nu skingrat hans
okunnighet. På det livligaste och under framhållande av
allehanda argument yrkade han på avhandlingens
godkännande, ty firman hade inte råd att låta Pedro skriva
en till, vilket han givetvis skulle göra, om han blev
kuggad nu. Höckert kunde vidare instämma med andre
opponenten, att respondenten vore värd en lön av kr.
273: 75 per månad.
Sedan oppositionen bedarrat, återgick man för en
stund till mera normala umgängesformer, såsom kaffe,
sång och avec.
Häri blev man emellertid avbruten av att dörrarna
slogos upp och promotionsprocessionen tågade in och tog
plats, varefter pr omotor Fissor prof ekon Wolmar Finius
Fellekon besteg såväl podiet som även själva
avhandlingen och höll sin promotionsföreläsning på fikonspråket.
Sedan han först på sin egen lockiga hjässa tryckt
en krans av små kålhuvuden (Bryssel) övergick han
till att göra sammalunda (dock med någon inblandning
av små utsökta morötter) på hjässorna tillhörande de
båda hedersdoktorerna, förutvarande ordföranden,
ceremonimästaren, den siste överrallaren, översten Hjalmar
Fogelmarck och nuvarande ordföranden, Vattumannen,
Fifessor-prokon Filmar-wokon Finius-fellekon förrättar
fitionen-promokon (på fikonspråket).
vattulagvrängaren, majoren Richard Smedberg ävensom
dagens doktorand livsåskådaren Don Pedbo.
Promotionsakten fick särskild pregnans och
högtidlighet genom det fulländade sätt, på vilket promotor,
hart när som en infödd, behärskade fikonspråket.
Senare på kvällen höll en av Don Pedros lärjungar,
teknolog E. Borthen ett anförande över ett ämne, som
i sin enklaste formulering lyder: "varå det beror, att en
människa efter huvudstupa dykning i vattnet först efter
en stund ånyo uppkommer till vattnets yta". Härvid
anslöt han sig helt till de Don Pedritiska lärorna.
Professor Pallin hyllade i ett tal den under
dispu-tationens lopp anlände landshövding Sven Lübeck.
Denne svarade senare med ett spirituellt anförande, vari
han till en början skildrade sina svårigheter att vid sin
sena ankomst taga sig in i det väl tillbommade
kårhuset. Trots energiskt motstånd från köksors m. fi.
underjordiska varelsers sida hade han emellertid lyckats
forcera källarregionerna. När han nu åter befann sig i
väg- och vattenbyggarnas krets, och såg ordförande
major Smedberg sitta där med brysselkål och morötter
i håret, fann han det nästan otroligt, att det var nära
trettio år sedan han tillträtt sitt eget ordförandeskap i
avdelningen. Till auditoriets stora förtjusning förklarade
han, att den av andre opponenten berörda felleniuska
jubileumsuppsatsen lika väl kunde ha varit skriven av
Fille, medan han gick på Teknis. Den utgjorde till
stora delar ett försvar för Filles egen studieiver, som
talaren belyste med en episod, som den förnämliga
Zola-filmen påmint honom om. När Zola ingrep i
Dreyfus-dramat, läste teknologerna liksom alla andra ivrigt
tidningarnas dagliga skildringar av affärens utveckling.
Efter två veckor befanns det emellertid, att Fille inte
visste vare sig vem Zola eller Dreyfus var, så helt hade
hans intresse varit absorberat av studierna. — Ej
underligt då, om flertalet teknologers studieiver synes honom
måttlig vid jämförelse med hans egen!
Kvällens musikaliska inslag bestod av sång till piano
och ukelele av civilingenjör Martin Lindholm, teknolog
Einar Ek samt teknolog Curt Renlund.
Timmarna hade redan börjat bli små, när professor
Pallin i ett anförande utvecklade sina synpunkter på
det av ordföranden berörda problemet: gammal-ung.
Talet utmynnade i en hyllning för de gamla "örnarna"
Helmer Bernhardt, Viktor Ståhle, Hjalmar Fogelmarck
och Axel Björkman, av vilka de båda sistnämnda voro
närvarande.
En kamratfest, som vi kommer att minnas!
D-son.
23 april 1938
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
