Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vat t en byggnadskonst
100; 98,9; 80; 60; 54,4; 50; 40;
37,8; 35; 32; 30 och 25, alla i
Celsiusgrader.
Skärningspunkterna mellan en horisontell
linje i diagrammet och de olika
kurvorna ånge jämförbara
vis-kositets- och
mjukningspunkt-tal. Diagrammet ger en
utmärkt bild av de svårigheter,
som möter forskaren på detta
område, och härtill bör läggas,
att diagrammet icke kan
användas på material av olika
ursprung och tillverkning utan
endast gäller för ett enda
material, en viss tjärsort.
För att komma ur dessa
svårigheter finnes det ingen annan
väg än att släppa alla dessa
olika och med varandra icke
korresponderande, på
konventionella mått baserade
bestämningar och övergå till att
antingen omräkna de resultat,
som uppnås enligt nu använda
metoder i absoluta måttenheter
eller använda instrument, som
direkt ge resultat i dylika
enheter.
Man har därvid att välja på
kinematisk viskositet v med
måttenheten Stok (St), som har
dimensionen cm2 per sek., eller
dynamisk viskositet y med
måttenheten poise (P), som har
°C för mjukn. pktr. Sek. för flytprov och andra viskositeter än Engler.
50 60 70 80 90 100
200
300 400 500 600
dimensionen
g massa
Mellan
80 100
Specifik viskositet i Engler gr. 50 cc. vid 40, 50, 60, 80 och 100 ’C.
Fig. 3. Viskositets-temperatur-diagram enl. Rhodes. Skärningspunkterna mellan en
horisontell linje och de olika kurvorna ånge korresponderande tal. (Eng. News Record
1933.)
cm/sek.
dessa viskositeter gäller relationen
g massa
där
är tätheten
cm3
t] —v Q,
Viskositeten anges van-
ligen i hundradelar av stok resp. poise och kallas
då centistok (cSt) resp. centipoise (cP). Vid en
världs-petroleumkonferens i London för ett par år sedan
fattades formligt beslut om att övergå till dessa
enheter och även om det först går trögt, börjar man
dock allt mer att övergå därtill.
Holländarna Saal och Koens, amerikanaren E.
Thelen m. fi. ha undersökt sambandet mellan
penetrationsgrader och de absoluta viskositetsenheterna.
När en penetrationsnål sjunker ned i ett asfaltprov,
undantränger den på ett visst tidsintervall en lika
stor asfaltvolym, som motsvarar nålens volym mellan
de två mot tiden svarande nedträngningarna.
Penetrationen innebär sålunda en strömning i asfalten av
en viss volym på viss tid precis som i viskosimetrarna.
Thelens undersökningar ha kritiskt bearbetats av
Rhodes och Volkmann, vilka funno, att viskositeten
kan erhållas i poises ur penetrationstalen enligt
formeln
1,25-109
V =;
P( — penetrationen i tiondels mm vid slutet av
tidsperioden t.
t — tidsintervallet i sek.
Uppmätes sålunda penetrationen under nålens
nedsjunkande med vissa tidsintervaller, kan materialets
viskositet i absoluta enheter därur matematiskt
beräknas. För en blåst asfalt med en mjukningspunkt
av 83° C erhölls exempelvis följande resultat:
Tab. 7.
penetration
tid
sek.
5 127
lo :::::::::::::::::::::: n& 496000
15 ..... ................ 214 478000
20 ...................... 245 488000
25 074 456 000
30 :::::::::::::::::::::: 298 495000
10
’t viskositet
poise
Medeltal 483 000
■ t
där
°f— penetrationen i tiondels mm vid början av
tidsperioden t.
Vid användningen bör observeras, att de första
penetrationstalen, som innefatta nålens genombrytande
av ythuden med dess ojämnheter och större motstånd,
icke ge riktiga resultat, under det att därpå följande
mätningar ge mycket god överensstämmelse. Detta
är en sak, som man icke tar hänsyn till vid vanliga
penetrationsbestämningar. Ythuden inverkar mer på
ett litet än på ett stort penetrationstal. Tidens stor-
24 sept. 1938
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
