Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Matematiska maskiner i U. S. A., av Stig Ekelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
o»*
pfOp
£OPL /G fr/Lf^l
M£D jfS-T)
l/rreft*
LJUS Wi. L
Fig. 18. Cinema-integrafens princip.
BAL Anes jHurree
äeøroMoroe
BALAriCC Litt HT
atAJ LIGHT
U6HT 30l/rC£
Fig. 19. Cinema-integrafens konstruktion.
Det totala ljusflöde, som passerar båda filmerna, får
storleken
F(kt) = 5f(T)-g(ß — T)-dT
o
Detta ljusflöde tillföres en fotoelektrisk
brygganordning, där det omsattes till en mot F (t)
proportionell mekanisk rörelse hos en servomotor. Om F (t)
skall bestämmas för ett antal diskreta ^-värden, låter
man (/-filmen rycka fram språngvis från ett läge till
nästa. Rörelsen hos servomotorn får påverka ett
räkneverk, som stämplar F (i)-värdena på en
pappersremsa. Om man åter önskar F (t) för ett
kontinuerligt intervall av ^-värden, så föres ^-filmen med
konstant hastighet i den i fig. 18 angivna riktningen.
F (t) erhålles i detta fall grafiskt framställd, i det att
servomotorns rörelse får styra ordinatrörelsen hos en
penna å ett "output table".
Anordningarna för översättning av ljusflödet till
mekanisk rörelse framgå närmare av fig. 19.
Eftersom man blott kan addera, ej subtrahera ljusmängder,
måste positiva och negativa värden av integranden
behandlas var för sig. Man har därför två /-filmer
och två (/-filmer. Den ena /-filmen (/ +) upptar
endast de positiva /-värdena, den andra (/—) endast
de negativa. Som antytts i fig. 19 lägger man å
/-filmerna i och för bättre utnyttning även in /-kurvans
spegelbild i abskissaxeln. (/-filmen utföres i två lika
exemplar, innehållande såväl de positiva som de
negativa funktionsvärdena. Med hjälp av linser och
vinkelspeglar samlar man ihop allt ljus, som svarar
mot positiva värden av integranden † (r) • g (t — rj
("positive light") till fotocellen PT och allt ljus,
svarande mot negativa värden ("negative light") till
fotocellen PB. Till PB går dessutom en fix ljusmängd
("bias light") från en lampa, till PT en varierbar
ljusmängd ("balance light") från samma lampa.
Variationen erhålles medelst en slutare, styrd av den förut
nämnda servomotorn.
Antag nu först att integralen F (t) har värdet noll.
Positiva och negativa ljusmängder äro då lika stora
och slutaren har en sådan ställning, att "balance
light" = "bias light". Fotocellerna avge då lika stora
strömmar, vilka balansera varandra i den i fig. 20
skisserade brygganordningen. Servomotorn, vars
ankare över en likströmsförstärkare är inkopplat i
bryggrenen, kommer att stå stilla. Om åter integralen
F (it) är > 0, så blir pos. ljus > neg. ljus och en mot
differensen proportionell ström flyter genom
motståndet i bryggrenen och påverkar efter förstärkning
servomotorns ankare, som vrider sig runt och
minskar slutarens öppning, tills differensen mellan "bias
light" och "balance light" är lika med differensen
mellan "pos. light" och "neg. light". Då råder åter
balans och servomotorn stannar. Om man förflyttar
(/-filmen kontinuerligt, så rör sig naturligtvis även
servomotorn kontinuerligt.
Fig. 21 visar en äldre uppställning av apparaturen.
I stativet längst bak vid väggen befinna sig
kraftkällor samt större delen av förstärkaren. Det
framförvarande, mitt på golvet stående stativet innehåller
huvuddelen av cinema-integrafen: ljuskällan (synlig
till höger), filmerna, det optiska systemet,
fotocellerna med tillhörande fotometerkulor, servomotorn
m. m. Fig. 22 visar en del av detta stativ i en nyare
uppställning. På "taket" står förstärkarens
elektro-metersteg. Trumman nedtill till vänster användes
som "output table".
I den äldre uppställningen hade man ett annat
"output table", synligt längst fram å fig. 21. Denna
del fyller nu uteslutande en annan viktig uppgift —
därmed utföres filmernas exponering. Denna tillgår
på följande sätt. Ifrågavarande funktion, y — f (t)
eller g (t), uppritas först i lämplig skala och fästes
på ritbordet. Under den till vänster om själva
ritbordet synliga huven befinner sig en lampa, som
genom en smal spalt belyser filmen, vilken rör sig
framåt med konstant hastighet. Filmrörelsen är
kopplad till rörelsen i abskissaxelns riktning av den
på ritbordet synliga bryggan.
Med den nedtill till höger synliga veven förflyttas
Fig. 20. Don fotoelektriska bryggan i cinema-integrafen.
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
