Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 29 juli 1939 - Om konsumentförpackningar, av R. Rausing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
Konsumentförpackningen har blivit en succé trots
prisökningen, naturligtvis helt enkelt därför att
konsumenterna, åtminstone i vissa fall, äro villiga att
betala för den säkerhet och de hygieniska fördelar
konsumentförpackningen medför. Jag skall som
exempel än en gång tala om mjölet.
Mjölet började varumärkas och
konsument-förpackas här i landet under 1932 eller 1933, och ehuru man
genom föregående undersökningar hade klart för sig,
bur ekonomien genom hela distributionsprocessen låg
till, gick det av skilda anledningar icke att fördela
merpriset för förpackningen på de olika
distributionsleden. De större kvarnarna beslöto då att på försök
leverera en del av sitt mjöl i konsumentförpackningar
men att samtidigt sälja samma mjöl i lös vikt i
detaljhandeln, med den skillnaden att det mjöl, som var
förpackat, kostade 2 öre mer pr kg än det
oförpackade. Det är en merkostnad på ca 5 % av mjölets
detaljpris, och man väntade nog icke, att
konsumenterna i allmänhet skulle-vilja betala denna kostnad.
Det visade sig emellertid att konsumenterna voro
villiga att göra detta och redan under det första året
såldes många millioner kg mjöl i
konsumentförpackningar, oöh detta därför att konsumenten tillräckligt
uppskattade den garanti och det skydd som han fick.
Nu är det emellertid så att kostnaden för
förpackningen och förpackningsproceduren icke äro de enda
kostnaderna för att få en vara distribuerad från
fabrikant till konsument, utan det finns en hel mängd
andra kostnader, och vid en förändring av
distributionen genom införande av konsumentförpackning är
det nödvändigt att se efter hur detta påverkar dessa
andra kostnader. Man måste således objektivt
undersöka, vad hela proceduren att få varan överflyttad
ifrån fabrikanten till konsumenten kostar under olika
förutsättningar, dvs. se efter, vad det kostar att låta
konsumenten få en av detaljhandeln i
konsumentstor-lekar delad och förpackad vara, och vad det kostar
att låta konsumenten få en fabrikantförpackad vara,
en konsumentförpackning. Man måste då räkna med
alla kostnader i alla led. Problemet är mycket stort,
och det förutsätter i själva verket en undersökning
av alla kostnadsfrågor genom hela distributionen.
På grund av varans karaktär är frågan om mjölets
konsumentförpackning det största problem i sitt slag,
som lösts någon gång här i landet, och säkerligen
också det största som kan ifrågakomma, därför att
det icke finns någon annan vara i detaljhandeln,
som är lika stor.
Verkliga kostnadsundersökningar i distributionen
är ett relativt nytt område i Sverige. Den som här
tagit upp dessa frågor till behandling är professor
Törnqvist, och han har också för vårt bolags
räkning verkställt de undersökningar, som jag nu skall
redogöra för.
Jag vill då först påpeka, att mjöl tidigare såldes
på det sättet, att mjölet förpackades vid kvarnen i
en 100 kg säck, som sedan på olika vägar såldes till
detaljhandeln, antingen direkt från kvarnen eller
genom grossist eller nederlag. En 100 kg säck är i
och för sig en olämplig förpackning, eftersom man
vid distributionen i detaljhandeln använder kvinnlig
arbetskraft i stor utsträckning, och denna icke kan
handskas bekvämt med en så stor säck. Denna 100 kg
säck tömdes vanligen i en mjölbinge, och från denna
vägdes sedan konsumentförpackningarna upp.
Det är rätt lustigt att i ett fall som detta jämföra
det rationella tillvägagångssättet vid •produktionen
av mjöl och det mindre rationella vid distributionen
av samma vara. Man kan gå igenom en modern kvarn
utan att, praktiskt taget, se något folk. Spannmålen
suges i regel upp från båtar, som ligga vid kajen, och
sedan är den under hela förmalningsproceduren över
huvud taget aldrig föremål för något manuellt arbete.
Den vandrar nämligen sin väg genom kvarnen, utan
att människor egentligen ha med saken att göra i
annan egenskap än som övervakande. Även en
mycket stor kvarn, således en kvarn som förmäl
flera hundratusen säckar mjöl per år, sysselsätter
endast några tiotal personer med själva
kvarnarbetet.
Samma vara, som framställes så rationellt, har ända
till de allra sista åren varit föremål för ett handarbete
i distributionen, som är nära nog otroligt. Mjölet har
som sagt förvarats i en trälåda eller en binge ocli
vägts upp för hand. Man har beräknat att två
personer kunna väga upp 100 kg mjöl pr timme i små
förpackningar. Men det åtgår långt mindre än
två personers arbetskraft för att mala en säck mjöl
vid en modern kvarn, i själva verket endast en liten
bråkdel därav.
Vad är det för uppgifter man måste skaffa sig för
att kunna göra jämförelse av kostnader vid de olika
distributionssätten?
Vi måste först få klart för oss, hur mjölet i själva
verket säljes, vi måste kunna konstatera, .i vilka
enheter husmödrarna efterfråga mjölet i detaljhandeln.
Vidare måste vi räkna ut, vad uppvägningsproceduren
kostar i detaljhandeln, således i första hand vilken
tid denna procedur tager, och slutligen måste vi
konstatera, vad motsvarande arbete hos fabrikanten
belöper sig till samt i båda fallen lägga till övriga
tillhörande kostnader, såsom värdet av
förpackningsmaterialet m. m.
Principiellt är det samma frågor som skola
besvaras, vilka varuslag det än gäller.
Det är viktigt, att man använder en riktig
statistisk metod. För att besvara den första frågan,
beträffande de kvantiteter som husmödrarna i
allmänhet begära, gjordes en undersökning i ett
representativt, relativt stort antal butiker på olika ställen i
Sverige på det sättet, att ett visst antal dagar varje
mjölexpedition antecknades med avseende på slaget
av mjölet och den köpta kvantitetens storlek, således
om det var vetemjöl eller rågmjöl, och hur många kg
som expedierades. De uppgifter, som på detta sät-t
erhöllos och som representerade ett mycket stort
antal expeditioner, sammanställdes sedan på vanligt
sätt i tabeller, så att man kunde göra de olika slag
av medeltalsberäikningar, som behövdes för
bedömningen. Jag skall icke närmare redogöra för den
statistiska metoden utan endast nämna slutresultatet,
som visar, att nära hälften av allt vetemjöl säljes i
5 och 10 kg förpackning, 3 och 2 kg förpackningarna
togo också nära hälften tillsammans, 1 kg och
därunder tog ca 5 %. Om man sammanställer antalet
expeditioner av varje storleksklass, vilket är en
synnerligen viktig siffra, kommer man till
5 och 10 kg förpackning ca 30 % av alla expeditioner
2 och 3 „ „ „ 55 % „ „ „
1 „ och därunder „ 15 % „ „ „
398
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
