Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 29 juli 1939 - Facit - Vitaminforskningen i arbetareskyddets tjänst, av r. - Nytt förkoppringsförfarande - Kolloidalt kol - Vanilj ur sulfitlut - Syntetiskt glimmer - Järnmalmsexporten från Algier - Englands nyaste stålverk - Mätning av lagerytors slitning - Ny användning för infraröda strålar - Notiser - 3 veckors kombinerad gas-elektrisk svetsningskurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
om, att de skola leda till en minskning av antalet
olycksfall och samtidigt höja arbetstakten. (Iron
Age, febr. 19 39.) r.
Nytt förkoppringsförfarande. I U. S. A. har man
börjat använda en metod för förkoppring, som lär gå
75 % snabbare än cyanidprocessen. Ett råöverdrag
av intill 0,75 mm tjocklek kan uppnås på 10 till
20 min., och det utgör ett utmärkt underlag för
förnickling. Metoden är baserad på idén att åstadkomma
en stegrad effekt vid katoden genom att använda stor
strömstyrka. För vissa tråd- och stångmaterial kan
strömstyrkan höjas till 100 à 200 amp. per kvfot,
varigenom processen ytterligare påskyndas. (Sv. B. &
B.-tidn.)
Kolloidalt kol. Denna konstprodukt, som i U. S. A.
framställes med naturgaser som råvara, vilka eljest
skulle ha strömmat ut till ingen nytta, har numera
blivit en världsartikel av rang. Sin största
användning finner det kolloidala kolet inom
gummiindu-strien, som använder icke mindre än 200 000 ton
kolloidalt kol om året vid raffineringen av kautschuk.
Betydelsen härav framgår av det faktum, att en
gummiring beräknas räcka tre gånger så lång tid,
om den blivit uppblandad med dylikt kol. Även den
typografiska industrien är en stor avnämare av det
kolloidala kolet, varav 15 000 ton per år går åt till
trycksvärta för att användas vid hela världens
tryckerier.
Under namn av "lampsvart" har det kolloidala kolet
tillverkats i Kina och Egypten sedan snart sagt
urminnes tider. Den amerikanska tillverkningen ur
naturgas tog sin början på 1870-talet. (Main.-teknik.)
Vanilj ur sulfitlut. Att man kan få fram vanilj
på kemisk väg ur sulfitlut har länge varit känt, men
i Amerika har man nu börjat sådan tillverkning i
stor skala. Upptäckten av den nya metoden är i
själva verket ett indirekt resultat av försök, som
gjorts att behandla sulfitluten, så att den skulle kunna
användas som bränsle. Man behandlade luten med
kalk och lyckades fälla ut en organisk substans, som
torkades och användes som bränsle i stället för kol.
Det var vid dessa experiment som man kom på
metoden att göra vanillin. Den avblåsta luten upphettades
med alkaliskt metallhydroxid och syrsattes med
svavelsyra för omvandling av de organiska substanserna,
som därigenom förvandlade vanillinbeståndsdelarna
till en löslig bisulfitblandning.
Numera användes vanillin till glass i hela U. S. A.
Framställningsmetoden torde emellertid tyvärr icke
kunna bli av intresse för andra fabriker, då det
beräknas att två sådana sulfitfabriker ensamma skulle
kunna tillfredsställa efterfrågan från hela världen.
(Sv, M.)
Syntetiskt glimmer. Försök gjordes på sin tid av
Massachusetts Institute of Technology tillsammans
med Research Corporation, Boston, att framställa
syntetiskt glimmer. Institutet har nu tagit ut patent på
tillverkning av oorganiska skivor med
glimmerliknan-de elektriska och fysikaliska egenskaper. Det nya
materialet lär vara beständigt mot syror, alkalier och
höga temperaturer och dessutom billigt. Man är nu
i färd med att få fram ett material som lämpar sig för
kondensatorer och radiorör (Die Ch. Fabr. s. 128,
h. 9/10 1939).
Järnmalmsexporten från Algier. Frankrike har
börjat att i allt större utsträckning täcka sitt behov
av järnmalm från Algier. Under förra året
utskeppades sammanlagt 106 000 ton från detta land till
Frankrike, men redan under första kvartalet i år hade
denna export stigit till 176 000 ton. Samtidigt im-
porterades från utlandet endast 38 055 ton, varav
ungefär 50 % levererades av Sverige och 4 065 ton av
Norge (N. U. nr 24 1939).
Englands nyaste stålverk. Det nya stålverket i
Monmouthshire, som äges av firman Richard Thomas
& Co., har nu kommit i gång. Valsverksavdelningen
är den modernaste i världen och arbetar redan med
70 % av sin kapacitet. Varmvalsverket har en
kapacitet av 750 000 ton per år. Veckoproduktionen är
f. n. 7- à 8 000 ton stål och 1 750 ton bleckplåt, och
arbetsstyrkan utgöres av 3 700 man. Anläggningens
två masugnar kunna leverera 3 500 ton tackjärn i
veckan. Byggnadskostnaderna belöpa sig på ca 22 5
mill kronor (Ind. Brit. maj 1939).
Mätning av lagerytors slitning. En ny metod att
exakt mäta den slitning, som lagerytor utsättas för,
har nyligen utarbetats av National Bureau of Standards
i U. S. A. Metoden består i att göra ytterst små
märken i lagerytan med en på särskilt sätt formad
diamantspets. I den mån som material slites bort,
förändras märkenas dimensioner i förhållande till
slitningen. Genom att sedan mäta märkena kan man
snabbt och korrekt fastställa slitningens omfattning.
Metoden har redan tagits i bruk av byrån tillsammans
med andra statliga institutioner, och ett privat bolag
har förvärvat rätten att tillverka den erforderliga
apparaturen för allmänt bruk (Tech. News B. nr 265
1939). ^
Ny användning för infraröda strålar. För att
hastigare torka lackeringen på de nytillverkade bilarna
har man hos Ford konstruerat en sorts 2 50 W lampor
för infraröda strålar. Dessa förses med förgyllda
reflektorer och monteras i tusental i en tunnel, genom
vilken den nylackerade bilen får passera. Denna
metod är så effektiv, att torkningen verkställes på
15 min. i stället för en timme som förut varit fallet.
Den kraftiga verkan beror på att de infraröda
strålarna tränga genom färgskiktet och hetta upp den
underliggande stålplåten, så att färgen torkas inifrån
(Mech. Eng. juni 1939).
Förestående uppgifter äro hämtade ur
svensk och utländsk dags- och teknisk press.
Teknisk tidskrift kontrollerar i görligaste
mån uppgifternas riktighet men ikläder sig
intet ansvar för desamma. Red.
Notiser
3 veckors kombinerad gas-elektrisk svetsningskurs
anordnas å Hantverksinstitutet i Stockholm under
medverkan av särskilt tillkallade fackmän den 18 september
—ti oktober 1939. Kursen ger nya möjligheter till
anpassning efter deltagarnas specialintressen. Genom
kombinationen kunna deltagarna sålunda antingen redan från
början effektivt utnyttja hela kurstiden för sin
specialgren eller också omväxlande deltaga i såväl
gassvetsning som elektrisk svetsning. Totala kurstiden utgör ca
110 timmar, omfattande aktuella tillämpningar av de
olika svetsningsmetoderna, varvid de praktiska
övningarna visserligen domineras av jämsides bedriven
gassvetsning och elektrisk bågsvetsning, men även
arcatom-svetsning samt s. k. ohmsvetsning (punkt- och
sömsvetsning) kommer att behandlas och demonstreras under
kursen. Närmare detaljuppgifter om kursen samt om
möjlighet för erhållande av Kungl, kommerskollegii
resestipendier såsom bidrag till kurskostnaderna
tillhandahållas av Hantverksinstitutet, Nytorgsgatan 17,
Stockholm. Ansökningstiden utgår den 25 augusti 1939.
400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
