Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
HÄFTE 9
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
16 SEPT. 1939
INNEHÅLL: Volvoindustrien, av professor E. Hubendick.
Volvoindustrien,
Av professor E. HUBENDICK.
För ungefär femton år sedan diskuterades inom
tekniska kretsar rätt livligt frågan huruvida Sverige
ägde förutsättningar för en automobilindustri. Redan
då funnos ett par svenska automobilfabriker i
främsta rummet Scania-Wabis, men dessa företag arbetade
på grund av den föregående krisen under mycket
tryckta förhållanden. I allmänhet ansågs även att
vårt land ej skulle försöka skapa en
automobilindustri, utan i stället importera sitt behov av
motorvagnar. De funnos emellertid även, som hade en
motsatt syn på saken och menade att då motorvagnen
torde komma att i väsentlig utsträckning ersätta
hästen vore det lika ansvarslöst att ej ha en
möjligast omfångsrik automobilindustri inom landet, som
det skulle ha varit om vi tidigare fyllt vårt behov av
hästar genom import. Några av dem som sågo saken
från den hoppfullare sidan, hade även kraft och
företagareanda nog att från ord övergå till handling.
Denna kom i form av A.-b. Volvo, vilket företag
år 1926 upptog tillverkning av automobiler. Att
därmed förverkligades en riktig tanke har även den
förflutna tiden visat. Det torde därtill finnas
grundad anledning anse att de tekniska förutsättningarna
för en automobilindustri i Sverige äro mycket stora.
Det svenska stålet, av gammalt känt för sin höga
kvalitet, köpes i stor utsträckning av utländska
automobilfabriker för användning i sådana maskindelar
som äro särskilt svårt påfrestade. Den svenska
maskinindustrien är sedan gammalt van vid och inställd
på kvalitetstillverkning och precisionsarbete. Den
svenska maskinarbetaren är känd för
yrkesskicklighet, noggrannhet i arbetet, omsorg om att lämna ifrån
sig ett fullgott arbete samt intresse för sin uppgift.
Den svenska ingenjören är känd för konstruktiv
skicklighet och grundlig teoretisk kunskap. Den
svenska industrimannen slutligen är känd för
organisatorisk skicklighet. Vårt lands automobilpark är
redan mycket stor och Sverige hör till de länder som
genom vagnparkens ständiga ökning allt mer
"auto-mobiliseras". Alla dessa förhållanden böra vara väl
ägnade som bas för en inhemsk automobilindustri.
De personer som genom sin tro på möjligheterna
av en svensk automobilindustri vågade taga det
initiativ som sedan förverkligades i A.-b. Volvo voro
försäljningschefen vid SKF, Assar Gabrielsson och
tekniske chefen för A.-b. Galco i Stockholm,
civilingenjör Gustaf Larson. Redan på hösten 1924 började di-
rektör Larson tillsammans med civilingenjör Jan Smith
utkonstruera en automobil, en liten fyrcylindrig
personvagn, samt i detalj genomarbeta
tillverkningsmetoderna för alla dess delar under hänsynstagande till
lägsta möjliga kalkylerade tillverkningskostnad.
Ritningarna voro färdiga i juni 1925. Försöken att
anskaffa kapital för igångsättning av industriell
tillverkning på basis av ritningar och kalkyler
misslyckades naturligtvis. Då beslöto i september samma
år Gabrielsson och Larson att låta tillverka tio
personvagnar på egen bekostnad. Den första av dessa
blev färdig i juni 1926. Framgången var sådan att
SKF:s styrelse den 10 aug. beslöt att det av SKF
ägda aktiebolaget Volvo, ett litet patentaktiebolag
med 200 000 kr. aktiekapital, skulle övertaga den av
Gabrielsson och Larson igångsatta verksamheten.
Samtidigt ställde SKF till förfogande de krediter som
erfordrades för att en försöksserie på 1 000 vagnar
skulle kunna
tillverkas. Som alltid var
den första tiden rätt
bekymmersam.
Företaget visade förlust
under de 28 första
månaderna av
verksamheten.
Den 14 april 1927
lämnade den första
seriemässigt
tillverkade vagnen
fabriken.
Av fig. 1 framgår
antalet tillverkade
vagnar från och med
första året 1927, med
sina 297 stycken, till
och med år 1938
med 6 655 vagnar,
den heldragna linjen.
Den streckade linjen
anger i Sverige
försålda vagnar.
Avståndet mellan de
två linjerna utgör
alltså export.
Det kan även vara
av intresse anteckna,
Fig:. 1. Tillverkade och försålda.
Volvobilar.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
