Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Schema över de mellansvenska järnmalmernas bildning och omvandlingar i svionisk tid.
1 2 3 i 5
Leptitformationens bildningstid. Vulkaniska
processer och
sedimenta-tion. Bildning av kvarts-, kalk- och
lep-titrandmalmer. Apatit järnmalmer. Kvartsmalmer av Lombergstyp.
Kalk-och skarnjärnmalmernas anläggning som sediment el. metasomatiska
produkter. Ingen nämnvärd sulfidbildning. Exempel:
Allmänna i Bergslagen.
Urgraniternas
in-trusionstid. Omkristallisation genom
uppvärmning. Reaktionsskarnbildning. Endast svag tillförsel av nytt material.
Avslutande spriekmineralbildning. Mycket svag
sulfidbildning. Exempel:
Allmänna i Bergslagen.
Metasomatiska
omvandlingar. Omvandling av äldre järnmalmer av olika slag. Kvartsit- och
glimmer-skifferbildning. Nytillskott av järn med nybildning av skarnjärnmalmer. Kraftig
sulfidbildning. Rikligt med brytvärda
sulfidmalmer. Exempel:
Riddarhyttan, Persberg och Falun.
[-Kontaktmetamorfos-]
{+Kontaktmetamor- fos+} (skarp
kontakt). Omvandling av äldre malmer och skarn. Avslutande
spriekmineralbildning. Kontaktmetamorfos och
me-tasomatos utesluta varandra. Svag
sulfidbildning i enstaka
lokala fall, då
brytvärda fyndigheter bildats. Exempel:
Tors-åker, Persbergs-halvön och Dannemora.
Kontaktmetamorfos (granitgenom-dränkning). Intensiv granitgenomdränkning med upplösning av malmerna. Intensiv ny skarnbildning. Avslutande
sprick-mineralbildning. Rätt kraftig
sul-fidimpregnation av järnmalmerna. Exempel:
Herräng. .
[-Grönstensgångar-nas-]
{+Grönstensgångar- nas+} intrusionstid*. Kontaktmetamor. fos. Nybildning av skarn omedelbart
intill kontakterna. I allmänhet svag sulfidbildning.
Endast lokalt
kraftig kisimpregna-tion. Exempel:
Allmänna i Centrala Bergslagen.
De sensvioniska graniternas och ådergnejsernas tid. Omvandlingar i
ådergnejsbildning-ens kärnzon. Intensiv upplösning av malmerna. Pegmatitbildning och starka
metasomatiska omsättningar. Ingen nämnvärd sulfidbildning. Exempel:
Kan-torps malmtrakt.
Omvandlingar i
ådergnejsbildning-ens ytterzon. Utfingrande pegmatitisering och
fält-spatisering. Glimmerskifferbildning. Rätt stark
sulfid-impregnation i järnmalmerna. Efxempel: Nora och Lindé
Bergslager.
Omvandlingar
intill graniter följda av rikligt med
pegmatit. Pegmatitaintrusioner åtföljda av kraftiga skarnbildningar i kalksten men endast svaga omvandlingar i leptit. Lokalt kraftig
sulfidbildning. Volfram. och
molyb-denmalmer. Exempel:
Ljusnarsberg och Grängesberg.
Omvandlingar
intill graniter med skarpa kontakter och utan pegmatit. Relativt svaga mineralnybildningar med avslutande
spriekmineralbildning. Svag
sulfidbildning. Exempel:
Nordmarksberg, Taberg och Långban.
tidrymd. I allmänhet hava urgraniterna inträngt efter
skiktfogarna och bladat upp den malmförande
formationen. Där urgraniterna uppträda i större
massor, och detta är särskilt fallet inom Bergslagens
östra delar, sönderstycka de ofta den malmförande
formationen, vilken då uppträder som brottstycken
helt omflutna av granit. Inom dylika områden
träffas också järnmalmerna ofta som brottstycken direkt
i granit.
Urgraniterna hava utövat ett starkt omvandlande
inflytande på den malmförande formationen. De
vulkaniska bergarterna och sedimenten hava
om-kristalliserats. De vulkaniska bergarternas
grundmassor hava fram mot urgranitkontakterna allt mera
förgrovats (fig. 1) och genom kontaktgårdarnas
sammanflytande har en regional omvandling inträffat. I
samband med veckningsprocesserna har en mer eller
mindre kraftig utvalsning och förskiffring ägt rum.
Bergarternas utseende beror sålunda på ett samspel
mellan omkristallisation och förskiffring, varvid än
den ena än den andra faktorn varit den bestämmande.
I samband med urgranitintrusionerna, utan att dock
vara bundna till kontakterna, hava kraftiga metaso-
matiska omvandlingar inträffat, vilka givit upphov
till kvartsitiska eller glimmerskiffriga bergarter,
karakteriserade av en hel del nya mineral. Så som
framför andra P. Geijer påvisat, sammanhänga dessa
omvandlingar med bildningen av Bergslagens
dominerande sulfidmalmer, och de hava åstadkommits
genom kraftiga materialtransporter, båda tillförsel
och bortförsel genom lösningar, som cirkulerat i
berggrunden. Dessa lösningar hava av allt att döma
kommit från samma magmahärdar som urgraniterna.
Den skärpning av omkristallisationen, som kan
iakttagas närmast intill urgranitkontakterna, kan
skiljas från den mera regionala omkristallisationen
och har inträffat i samband med en viss tillförsel av
granitiskt material. Då denna skärpta omvandling
ingenstädes kunnat visas gå fram över de ovan som
metasomatiska beskrivna omvandlingarna, måste man
anse kontaktomvandlingen och den metasomatiska
omvandlingen som tvenne zoner, vilka i stort sett
sammanhöra men samtidigt utesluta varandra. Där
urgraniterna uppträda i riklig mängd, tenderar
kontaktomvandlingen att bliva regional.
I allmänhet finner man skarpa kontakter mellan
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
