- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Industriell ekonomi och organisation /
21

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

att den moderna rationaliseringen icke helt förmått
undantränga föråldrade metoder och gammalmodiga
idéer. Beträffande organisationsarbetet bör
framhållas, att detta är mycket svårt — om icke rent av
omöjligt — att genomföra tillfredsställande på denna
avdelning med den blandade tillverkning och med
den ryckiga och växlande ordertillgång, som det här
blir fråga om. Befälets åligganden fordra mångsidiga
kunskaper och framför allt lång erfarenhet och icke
minst ingående kännedom om de lokala
förhållandena.

Det är av vikt att maskinparken är modern och
avpassad för sitt ändamål, att standardiserade
verktyg och standardiserade arbetsmetoder användas samt
att detaljerade arbetsinstruktioner tillhandahållas
arbetaren. Ett tillräckligt antal förmän måste finnas,
var och en med sin speciella funktion.

Tidigare har redan toleranssystemet berörts. Det
är egendomligt, att vårt land, där så mycket arbete
nedlagts på toleranssystemets område, har kommit
efter i den praktiska tillämpningen. Genom att införa
toleranser undvikas onödiga och dyrbara
uppmätnings- och passningsarbeten. Förutsättningen är
emellertid, att värdet av noggrannheten beträffande
toleransgränserna ej underskattas. Så är emellertid
ofta fallet, varför felaktigheter i detta avseende ej
höra till ovanligheterna. Nyttan med toleranssystem
blir då synnerligen problematisk. Det är av vikt, att
riktiga mätmetoder användas samt att felfria och
kontrollerade mätverktyg finnas till förfogande.

En av den mekaniska hjälpavdelningens
huvuduppgifter — förutom det löpande underhållet av
maskinparken — är att tillhandahålla driftavdelningarna
reservdelar av olika slag. Sådana måste alltid finnas
i den utsträckning det är erforderligt och ekonomiskt
lönande. Det fordras stor erfarenhet och god
omdömesförmåga att kunna bestämma, vilka
maskindelar som böra hållas i reserv. Sådana delar, som
enbart äro utsatta för slitage, är det lätt att komma till
rätta med, delar däremot, som utsättas för bräckage,
möter det större svårigheter med. Det är
driftingenjörernas sak att i varje särskilt fall bedöma detta och
i god tid lämna verkstaden besked. En bra regel är
att vid maskinbeställningar utifrån på en gång sörja
för, att reservdelar och slitdelar ingå i leveransen.
Detta ställer sig också i allmänhet ekonomiskt
fördelaktigt.

En sak, som i detta sammanhang bör nämnas, är
reservdelarnas lämpliga förvaring. De få ej kastas
var som helst och hur som helst. Då kan befaras,
att ingen vet, var de finnas, när de en gång behövas.
Vid amerikanska och tyska järnverk — för att nämna
■ett exempel — förvaras ofta reservdelar i särskilda
lokaler, där platsen för varje del angives medelst
uppmålning av delen ifråga, antingen den är placeral
på golvet, i hyllfack eller på annat ställe. Så snart
en del tages bort, måste en ny utföras eller den gamla
repareras och inläggas på sin plats. Ett så rationellt
förfarande kan nog icke tillämpas överallt, men det
torde vara en sak att tänka på.

Då driftavbrott, speciellt under högkonjunkturer,
äro mycket dyrbara, lönar det sig att ha ett
ekonomiskt avvägt lager av reserv- och ersättningsdelar.
Härigenom avlastas också reparationsavdelningen och
ger den möjlighet att snabbare och effektivare
ingripa, då driftstörningar av helt oberäknelig natur

uppstå. Lämpligheten ur reservsynpunkt av att
anskaffa dubbla uppsättningar av maskiner eller
maskinaggregat bör också i vissa fall tagas under
övervägande.

Beträffande byggnadsavdelningen med
snickareverkstad och eventuellt andra dithörande
underavdelningar kan man nog säga, att förhållandet ifråga
om arbetenas planering och utförande i huvudsak är
jämförbart med vad som ovan har sagts angående den
mekaniska hjälpavdelningen.

Större byggnadsarbeten böra vara väl planlagda i
förväg såväl ifråga om arbetet som sådant som ifråga
om materialinköp. Den egendomligheten att
byggnader i stor utsträckning utföras vintertid är något,
som tydligen ej går att få bort. Sådana arbeten bli
ej endast avsevärt fördyrade, kvaliteten blir också
lidande därav, detta icke minst då det gäller
betong-gjutningar och murningar. Vad betongarbeten,
byggnadsgrunder och maskinfundament för övrigt angår,
böra dessa icke göras onödigt komplicerade, alltför
tunga eller för kraftigt armerade. Största hänsyn
bör tagas till, vad ett fundament skall uppbära, och
noggranna beräkningar och grundundersökningar
böra utföras. Härigenom möjliggöres ett ekonomiskt
utnyttjande av den dyrbara cementen och övriga
betongingredienser.

Övergå vi så till den elektriska
reparationsavdel-ningen och till de arbeten och åtgärder, som kunna
inrangeras under denna avdelning, stöta vi även här
på en hel del omständigheter, som försvåra en
effektiv rationalisering. Det är dock påtagligt att mycket
skulle kunna göras i den rätta riktningen. Som ett
exempel kan nämnas framdragning och nedläggning
av jordkablar. Sådana kablar böra läggas med tanke
på framtida planeringar, och så att de utan svårighet
kunna lokaliseras. Följden blir eljest den att de lätt
skadas vid grävningar, vilket även medför stora
risker ur säkerhetssynpunkt. Genom att förlägga
jordkablar efter en bestämd plan och genom att
anordna kulvertar eller trummor, där flera kabelknippen
gå fram, undvikes mycket onödigt arbete förutom
det, att risken för åverkan elimineras. Detta gäller
givetvis även ledningsdragning av annan art såsom
vatten- och avloppsledningar etc.

Vi ha vidare speciellt att tänka på elektriska
motorer och deras dimensionering. Väljes en för kraftig
motor, minskas verkningsgraden, väljes en för svag,
minskas livslängden, varjämte ideliga reparationer
bli nödvändiga. I många fall är motorstorleken svår
att exakt bestämma, men som regel tjänar man ur
driftsäkerhetssynpunkt på att välja en för kraftig
motor i stället för en som är för svag. Erforderlig hänsyn
måste dock alltid tagas till driftförhållandena och till
att antalet reservmotorer ej blir för stort, detta i
sådana fall då reserv måste finnas för flera eller
samtliga motorer i en viss avdelning eller för flera
likartade maskinaggregat.

Utöver ovannämnda indirekta avdelningar finnas
vid så gott som varje större industriföretag även
andra mindre hjälpavdelningar eller hjälparbetare,
som utföra åligganden av skilda slag för den direkta
verksamhetens bedrivande. Tidigare har redan
uppräknats en del av de yrkesgrupper, som kunna
hänföras hit. De arbeten, som det här är fråga om, äro
ofta av sådan art, att de i många fall äro svåra att
kontrollera ocli att ha uppsikt över. Det är givetvis

21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939i/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free