Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
stora, universellt syftande klassifikationsystemen,
decimalklassifikationen (Dewey, Bruxelles), Library
of Congress’ klassifikationssystem och andra, icke
kunnat i detalj och utan ändringar accepteras av
andra institutioner och organ. Som underlag och
utgångspunkt för nya klassificerings- och
terminologiarbeten ha emellertid dessa system varit av stor
betydelse på många håll. I varje fall måste en
grundlig genomarbetning av terminologifrågorna föregå
varje allmän klassificeringsplan, innan en sådan kan
anses ha tillräcklig bärkraft för att praktiskt kunna
motsvara sitt syfte.
Varje bibliotek och forskningsinstans, som är i
behov av systematisering av sitt källmaterial, kommer
dock oftast, förr eller senare, till det resultatet, att det
slutligen är en efter de egna kraven tillrättalagd
systematisering — måhända efter vissa kanske enhetligt
utformade riktlinjer — som i längden visar sig vara
mest ändamålsenlig. Man kommer gång på gång fram
till övertygelsen om de gemensamma
klassificeringsproblemens alla vanskligheter, hur teoretiskt önskvärt
det än vore, att de verkligen skulle kunna lösas en
gång för alla och för alla intresserade parter
gemensamt. På den grund att de i sig innebära ett försök
att statiskt fixera ett dynamiskt händelseförlopp äro
de faktiskt ytterst ömtåliga och fordra förutseende
och elasticitet i uppläggningen av problemen i högsta
grad. Vissa internationella normer i
klassificerings-frågor skulle naturligtvis vara synnerligen önskvärda,
men det oundgängliga villkoret för att
klassificeringsproblemen skola ha någon möjlighet till en
tillfredsställande lösning i likhet med många praktiska
forskningsproblem över huvud taget, är, att det finns
nationella normer för terminologien — i detta fall den
industriella organisationen — om möjligt med
internationella arbeten och erfarenheter i dessa frågor som
grundval. Har denna gemensamma grund för
terminologien från början skapats, skall den väsentliga
riktlinjen för det praktiska forskningsarbetets
bedrivande samt klassificeringsfrågornas lösande och
andra därmed sammanhängande problem säkerligen vara
given. Ett sådant arbete skulle givetvis komma att bli
både omfattande och tidskrävande men skulle
säkerligen också på lång sikt visa sig vara av stor nytta.
Till en redogörelse för den praktiska lösningen av
några terminologiproblem inom den industriella
organisationen samt en del synpunkter med anledning
därav hoppas jag att få återkomma i en senare artikel.
Säg det med diagram!
Nedanstående uppsats, som vi mottagit
från en firma i västra Sverige, lämnar en
intressant beskrivning av ett sätt att med
den grafiska framställningens hjälp belysa
gången av handlingar, såsom arbetsorder
o. d. olika avdelningar emellan inom ett
företag. r.
Det torde väl icke finnas någon fabrik eller
tillverkare, som icke av olika anledningar får
mottaga varor i retur från sina kunder.
Procentuella av hela produktionen blir det kanske ej så
mycket men dock tillräckligt för att vålla
olägenheter och besvär, i synnerhet om
behandlingen av de återsända varorna icke är
tillfredsställande ordnad. Hela saken kan
förefalla vara av mindre betydelse, och så
kommer den icke att ägnas tillräcklig
uppmärksamhet. På grund av vissa speciella
omständigheter blev man nyligen inom vårt
bolag nödsakad att närmare studera frågan,
och den undersökning, som därvid gjordes,
gav följande vid handen.
En av de största olägenheterna, men en
som det näppeligen kan göras något åt, är
kundernas obenägenhet att lämna ordentligt
besked om, att varor returnerats. Dessutom
befanns det, att arbetet blev onödigt
betungande på grund av mindre gott samarbete
från försäljningsavdelningens sida.
Härigenom tvingades nämligen dels
ankommande avdelningen, som måste få besked
om, hur det skulle förfaras med mottagna
varor, och dels expeditionen, som måste ha reda
på, vilka ordernummer som godset hänförde
sig till, för vilka belopp kunderna skulle
krediteras osv; att gång efter annan göra telefon-
förfrågningar hos försäljningsavdelningen om en och
samma sändning. Att för övrigt lämna en detaljerad
beskrivning över arbetets gång skulle bli allt för
omständligt och långtråkigt och är ej heller meningen. Vi
bedja i stället att få hänvisa läsaren till diagrammet
enligt fig. 1. Som synes återfinnas på diagrammets
vänstra sida namnen på de avdelningar, som beröras
av arbetet. Själva diagrammet visar vilka blanketter,
som de olika avdelningarna skriva ut, i hur många
exemplar så sker, och vart de olika kopiorna sändas. I
detta fall börjar arbetet på ankommande avdelningen.
A- Uppachningssede! j,
B–-Besked HU kontr. avd. (Chefen) l_o_
C........Islåndsåftningsorder
O + -+- Transporfsedel
E––Arbefcbeslällning
F-e—e Retvrsede/ lill forråd och bokföring
6–-Avsyningsrapport
Fig. 1. Arbetets gång- enligt gamla systemet.
-m-
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
