Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Vidare drages enligt anvisningarna en
avläsnings-linje (5)—(12)—(16), vilken ger Re; denna linje
fixeras alltså av den nyss funna punkten på skalan
(5) och punkten för mediets kinematiska viskositet
v på skalan (16). I exemplet i fig. 2 har denna, med
2 benämnda avläsningslinje dragits för ett värde
v •— 1,3 • 10—16 m2/sek, gällande för vatten av 10°C,
och den ger Re — 2,2 • 105.
Följande punkt i anvisningarna upplyser att
därefter motståndstalet Cd bestämmes enligt särskilda
anvisningar ovan, dvs. till höger om
£d-Re-diagram-met mellan skalorna (15) och (16). Här säges att Ca
fås ur Cd-Re-diagrammet, sedan Re och kjd
beräknats. Härvid uppskattas värdet på den ekvivalenta
korndiametern k hos väggojämnheterna enligt
uppgifterna till vänster om diagrammet, och förhållandet
kid beräknas separat. Såsom linjen 3 i exemplet i
fig. 2 visar går man från den nyss funna punkten på
skalan (12) rätt upp i diagrammet till kurvan för det
beräknade värdet på kid och därefter enligt linjen 4
åt höger, där t, a kan avläsas vid diagrammets rand,
varefter motsvarande punkt på skalan (17) för C,d
uppsökes (linjen 5). Denna punkt på skalan (17)
kan emellertid även — enligt anvisningarna till höger
om diagrammet — erhållas med olika
avläsnings-linjer för olika fall, nämligen med en avläsningslinje
från punkten på skalan (12) genom den med "Lam."
(angivande laminär strömning) betecknade punkten
mellan skallinjerna (13) och (14) till skalan (17) för
det fall att värdet på Re är mindre än ca 2 • 103, samt
med en linje från (12), tangerande det med "gl."
betecknade, heldragna kurvstycket under
^d-Äe-dia-grammet fram till skalan (17) för det fall att Re är
större än ca 5 • 103 men likväl mindre än det värde,
vid vilket &/d-kurvan enligt diagrammet skiljer sig
från den med "glatt" betecknade gränskurvan.
Slutligen kan punkten på skalan (17) bestämmas med en
linje, som från punkten på skalan (1) drages som
tangent till den av de prickade kurvorna under
Cd -Äe-diagrammet, vilken gäller för det
ifrågavarande värdet på k, ifall Re är så stort att
k/d-kurvan vid detta värde löper horisontalt, ett vid
praktiska beräkningar mycket ofta inträffande fall.
Dessa avläsningslinjer, vilka sålunda gälla endast
under vissa förutsättningar, hava i avläsningsschemat
antytts med streckade linjer. De kunna givetvis
undvikas genom användande av det först beskrivna,
eventuellt något mindre bekväma men generella
förfarandet för erhållande av C^-punkten på skalan (17).
Enligt följande punkter i anvisningarna mellan
(2) och (3) erhålles härefter Hß med en
avläsningslinje (13)—(15)—(17) (linjen 6 i fig. 2) och slutligen
Apß med en linje (7)—(15)—(18) (linjen 7 i fig. 2),
varvid förutsättes att mediets specifika volym v eller
dess specifika vikt y är känd, vilket fixerar punkten
på skalan (7). I exemplet i fig. 2 erhålles som synes
med y= 1 ton S/m3 ett värde Apß = 2,0 at/km.
Härvid förutsättes givetvis att v är åtminstone
praktiskt taget densamma utmed hela rörlängden.
Beräkningsresultatet kan emellertid såsom angives
under skalan (18) lätt korrigeras för det fall att man
har att göra med en gasströmning i ett långt rör
med så stort tryckfall, att v stiger mera avsevärt
mot slutet av röret. Om nämligen — såsom vid i
praktiken använda hastigheter nästan alltid är fallet
-— ändringarna i hastighetsenergierna äro så små att
Fig. 2. Exempel på nomogrambladets användning för
successiv beräkning av medelströmningshastighet, Reynolds’ tal,
motståndstal, tryckförlust och effektförlust.
de kunna försummas i bredd med arbetsförlusterna
genom friktion och turbulens, kan man beräkna
sluttrycket p2 i en lång, jämntjock rörledning med ett
givet inloppstryck p1 genom att till en början utföra
beräkningarna såsom för ett volymbeständigt medium
med en specifik volym v lika med inloppsvärdet vt
och med ledning av det sålunda erhållna värdet
Ap1 på tryckförlusten i röret beräkna det verkliga
utlopp strycket p2 ur den formel för p2 som finnes
mellan skalorna (17) och (18), varvid lämpligen
rotuttrycket användes för större, serieutvecklingen för
mindre värden på Apx i förhållande till p^. Om man
åter känner utlopp strycket p2 och vill beräkna det
erforderliga inloppstrycket p1 beräknar man först
Ap2 för ett volymbeständigt medium med ett värde
på v lika med utloppsvärdet v2 och beräknar därefter
pt ur det härför angivna uttrycket. Dessa formler
gälla för strömningar utan större värmeutbyte med
omgivningen och för ideala gaser, men med god
approximation även för vattenånga av brukliga tryck.
Anvisningarna mellan skalorna (2) och (3) ge
vidare upplysning om huru beräkningarna skola
utföras för det fall (b) då Apß jämte Vß (eller d) äro
givna och d (resp. Vß) sökas. Såsom synes
tillämpas härvid ett passningsförfarande, i det att värdet
på Cd först uppskattas och därefter kontrollberäknas
med ledning av det funna närmevärdet på d (resp.
Vß). Om nödigt utföres en ny beräkning med ett
rättat värde på Ca- Genom att Cd i allmänhet varierar
inom rätt snäva gränser och ganska litet påverkar
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
