Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
vallén mellan de olika spännviddsförhållandena äro
små, vilket ju är förmånligt. Exempelvis är vid 3 fält
spänningsförhållandena 1 : 2,o : 1, 1 : 1,9 : 1 osv. till
1 : 1 : 1, 1 : 0,95 : 1, 1 : 0,9 : 1 osv. till 1 : 0,5 : 1.
R, Wale.
Böcker
(Se 1939 h. 3, s. 42.)
Västgötavägar, I. allmän översikt och tiden till mitten
av 1600-talet (Måns Mannerfelt). 4:o, 158 s., 1 karta,
ill. Apbg, 3: 50 kr.
Byggnadsordning (Göteborgs stad) 1938, 63 s.,
W. o. K., 2: 50 kr.
Expropriationsskada å återstod av fastighet (Albert
Engberg). 4:o, 159 s„ GUB, 6 kr.
Internationella arbetsorganisationen, 195 s., KF, 3 kr.
Villkoren för industriellt uppsving enligt senaste årets
erfarenheter (Per Jacobsson), 24 s., NB, 0: 75 kr.
Byggnadsverksamheten i Sverige 1937 (Sveriges off.
statistik), 70 s., NB, 0: 75 kr.
De allmänna vägarna i Malmöhus län (Karl Enghoff),
(2) XI 584, 149 s., 1 pl., ill., vägstyrelsen, Arlöv, 7: 50 kr.
Lantbruksekonomiska undersökningar I (Thure
Björkman. M. O. Nordenborg, Nils Hessel), medd. 21 från
lantbruksakademins ekorn, avd., 103 s., Fze, 1: 50 kr.
Svenskt näringsliv i 20 :e seklet (G.
Westin-Silver-stolpe), 5:e uppl., 263 s„ ill., KF, 3 kr., inb. 4 kr.
R. S.
Tidskrifter
Improved field paint sprayer, George D. Whitmoke.
ENR 1939/5. I U. S. A. användes en enkel
transportabel utrustning för sprutmålning av ringar på
trädstammar för att därmed exempelvis markera
dämningsgränsen i ett sjömagasin.
För att alstra det erforderliga trycket användes
smältande kolsyreis, av vilken 3—5 kg räcker för en
dags arbete. Sprutförfarandet drager ungefär hälften
så mycket färg som det gamla förfarandet att måla
med pensel och härtill bör arbetet gå fortare.
Besparingen uppväges dock delvis av kostnaden för is.
Priset för utrustningen komplett uppgives till ungefär
20 dollar.
R. B.
3) Uppvärmning till 500—650 °C efter svetsningen
förbättrar likaledes spänningsfördelningen men är i
praktiken svår och dyrbar att utföra.
4) En avsevärd förbättring erhålles genom att
använda normaliserat material (dvs. uppvärmt till ca 880 °C
efter valsningen). Så t. e. inträffade plötsligt brott vid
en bockningsvinkel av endast 8 då ej normaliserat
material (50 mm) användes, medan vid normaliserat
material med samma tjocklek första sprickan uppstod vid 27
varefter bockningen kunde fastsättas till 180 ° utan att
brott uppstod.
a) Beträffande normaliseringens inverkan på s. k.
"Kerbzähigkeit" vid olika temperaturer hänvisas till
nedanstående diagram. (Fig. 14.)
b) Användes normaliserat material torde icke vare
sig någon förvärmning (200 °C) eller eftervärmning
(500—650 °C) vid svetsningen vara erforderlig.
5) Undersökningarna visade med full tydlighet
näsprofilens stora företräde framför fläns av universalplåt
med kälsvets. Ju högre "näsa" desto bättre. Det kan
tilläggas, att hittills hava inga sprickbildningar uppstått
vid balkar med näsprofil, även vid grövre flänstjocklek.
6) Vid godstjocklek, överstigande 30 mm torde
normaliserat material användas, vilken nödvändighet
framgår av nedanstående diagram. (Fig. 15.)
C. E—n.
/^s-ofy/cZ/crAe /"s-of/ZJ/cAre
/?66. /4. £7s7/y<//}
</<sv-a o’/’ c//e Ares-åjc/r/acjrza/r/yÆe/f
vo/7 Jf. S~2 /’/77 /Ce/rs7 c/er /*/-<?
Fig. 14.
Xeuere Erkenntnisse Zum Schweissen von St. 52.
Von Dr.-Ing. Roland Wasmttth, Dortmund. Bautechnik
1939/7.
Med anledning av de sprickbildningar, som uppstått
i en del tyska, svetsade konstruktioner av St. 52 (jfr
Bautechnik 1939/4) har i Tyskland påbörjats omfattande
undersökningar för att om möjligt bestämma orsakerna
till desamma.
Undersökningarna hava sammanfattningsvis hittills
givit följande resultat:
1) Variationer inom de gränsvärden för
grundmaterialets kemiska analys, som stipuleras för St. 52 i
"Vor-schriften der Deutschen Reichsbahn", hava ingen
nämnvärd inverkan på härdningszonen omedelbart intill
svetsen.
2) Uppvärmning till oo 200 °C före svetsningen har en
gynnsam inverkan och torde i regel vara praktiskt
ut-förbar. Fig-, 15.
/7s-7//e fffr-es/yc?
/yos-/T7o//j/e/~f
i wmwmmm
20 30 tømrrr. SO
/=>s-c?f//c//cr£’c
/7S6. /S~. c/er- fs-of/ZcZ/cA-e
o uf c/e/7 c/e/~ Jc/rh/e//3—
/-era/)e/76/’e^e/?/-/?6e 6e/’ 5?f 5~2.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
