Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
nadskommitté har dock (med bidrag från berörda
tillverkare) här utfört en serie stränga, opartiska och
tidigare saknade undersökningar på bl. a. de tre
numera i Sverige i större omfattning använda materialen
för ytterväggsisolering, och det torde väl knappast
kunna ifrågasättas, att ej en komplett redogörelse för
dessa prov varit av vital betydelse för landets
arkitekter och konstruktörer för kommande arbeten.
K. W. Lindkvist.
Ovanstående inlägg är av stort värde som ett led i
den pågående diskussionen om ett statligt
"forskningsinstitut".
På grund av upprepade missförstånd torde man vara
tvungen att finna en annan benämning i stället för
forskningsinstitut på den central, som skall organisera
provningar och utredningar samt desammas samlande
och publicerande.
Alla, som närmare reflekterat över huru denna
byggnadscentral skulle arbeta, förstå de synnerligen
stora svårigheter, som måste övervinnas. Svenska
teknologföreningens kommitté för granskning av 1934
års byggnadsindustrisakkunnigas betänkande
beklagar, att de ledande tjänstemännen inom
byggnadsstyrelsen på det byggnadstekniska området ha den
uppfattningen, att ett offentliggörande på objektiva
grunder av resultaten vid statliga provningar skulle föra
till oantagliga konsekvenser. Byggnadsstyrelsen, som
enligt sin organisation är skyldig publicera insamlat
kunskapsmaterial, skriver nämligen, att, om en statlig
institution bedreve sin upplysningsverksamhet på av
teknologföreningen föreslaget sätt, skulle den få
uppbära klander för partiskhet såväl från
materialtillverkare som förbrukare.
Byggnadsstyrelsen spår säkerligen alldeles rätt.
Man kan givetvis aldrig komma ifrån, att vissa
tillverkare, vars material icke hålla i konkurrensen, bliva
missbelåtna med varje upplysningsverksamhet och
komma att klandra densamma.
Ur nationalekonomisk synpunkt är det emellertid
nödvändigt, att byggnadsindustrin trots svårigheterna
snarast möjligt kommer i åtnjutande av den
föreslagna byggnadscentralens upplysningsverksamhet.
Denna central kan emellertid icke plötsligt
organiseras, dess verksamhet måste så småningom
utexperi-menteras. Södersjukhusets byggnadskontor har
försökt att bidraga till byggnadscentralens utveckling
genom att åstadkomma ett samarbete med olika
industrier och genom att i samband med dem låta
verkställa en del olika försök och publicera resultaten.
Det första försöket gällde frysprov på olika
fasad-material och publicerades 1939 i Teknisk tidskrift.
Jag frånser i det följande de tekniska resultaten utan
betraktar hela försöket såsom ett experiment för den
tilltänkta byggnadstekniska centralens organisation
och verksamhetssätt. Betraktat ur denna synpunkt
gav försöket värdefulla såväl positiva som negativa
resultat och anvisningar för centralens fortsatta
utveckling.
Samtliga deltagare betalade de på respektive prov
kommande kostnaderna för Statens provningsanstalts
arbete. På grund av de avsevärda kostnaderna kunde
endast ett försök utföras och försöket icke upprepas.
Varje deltagare erhöll ett komplett exemplar av
provningsanstaltens protokoll. Detta visade sig
emellertid vara ett grovt misstag, som i framtiden icke
får återupprepas. En av deltagarna nyttjade
nämligen protokollet på ett sätt, som står illojal
konkurrens mycket nära. Offentliggörandet av resultaten
för allmänheten, såväl som skriftliga uppgifter till
de olika deltagarna angående konkurrents material,
måste helt och hållet förbehållas den ojävige
tjänsteman, som svarar för hela försöket.
Ing. Lindkvist skriver, att i ett fall "redan efter
32 frysningar" en frostskada uppstod 1 ett prov. Vid
diskussion före försökets igångsättande utgingo de
flesta sakkunniga ifrån, att försöket vore så hårt, att
samtliga prov skulle vara totalt sönderfrusna efter
25 frysningar.
Försöket visade, att med hänsyn till den provade
frostbeständigheten, torde alla materiel, som
mot-stodo 25 frysningar vara så förstklassiga, att de utan
tvekan skulle kunna komma till användning. Valet
mellan dessa material måste i stället bestämmas med
hänsyn till andra synpunkter.
Jag anser, att då stat eller kommun utför
provningar och finner så goda resultat som för vissa
material i detta fall, böra dessa resultat publiceras. Helt
annorlunda ställer sig förhållandet, då ett försök ger
negativt resultat. Detta kan nämligen bero på vissa
mindre tillfredsställande anordningar vid försöket
eller på att någon tillfällighet spelat in, så att en enda
i tillverkningen misslyckad eller under transporten
skadad sten förvridit resultatet. I så fall måste före
publiceringen försöket upprepas med förbättrade
anordningar, varvid vunna erfarenheter tillvaratagas.
Annars kan det misstolkas av allmänheten, och den
berörda fabrikationen taga skada därav. Det var
med hänsyn till dessa synpunkter alla resultaten icke
kunde publiceras.
Sven Nycander.
Bokanmälan
Schrifttum über Baumaschinen und Baubetrieb im
Strassenbau, av Georg Garbotz och Torben v. Rothe.
Forschungsarbeiten aus dem Strassenwesen. Band 9.
23,5 X 16 cm, 223 s. Volk und Reich Verlag. Berlin
1938. 6 RM.
Arbetet utgör en förteckning på nyare litteratur om
vägmaskiner och utförandet av vägarbeten. Ej mindre
än 2 291 litteraturanvisningar givas, huvudsakligen
gällande tysk facklitteratur, men även anvisningar till
utländsk litteratur finnas. Varje litteraturanvisning
omfattar författarnas och arbetets namn, tidskriftens eller
förlagets namn, sidantalet, årtalet samt en kort
innehållsförteckning.
Boken är indelad i följande kapitel och
underavdelningar :
A. Die Baumaschinen und Geräte im ’Strassenbau.
I. Die maschinellen Hilfsmittel bei der
Herricht-ung des Unterbaues.
II. Die maschinellen Hilfsmittel für die Gewinnung
und Aufbereitung der Baustoffe.
III. Die Maschinen und Geräte für den Deckenbau.
IV. Die Geräte für die Pflege und Unterhaltung der
Strassendecken.
B. Der Baubetrieb der Strassenbaustelle.
I. Arbeitsvorbereitung und Organisation.
II. Normung, Vorschriften, Bauüberwachung.
III. Baueinrichtung und Baubetrieb.
IV. Arbeitsaufwand, Leistungen, Kosten.
N. v. M.
Böcker
(Se 1939 h. 3, s. 42)
Lärobok i spanska (Erland Högdahl, Nils Sund,
Aurelio Vinäs), 155 s., Bnr, 4: 50 kr.
Ur den svenska arbetarrörelsens historia (Sigfrid
Hansson), 80 s., NS, 1: 40 kr.
Svensk arbetarrörelse under 100 år (Ture Nerman),
4:o, h. 1, (4), 32 s., ill., T—n, 1 kr.
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
