Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 14.. Skakfri niotor.
det kretsformiga organet öppnar sig för ingrepp inuti
den omgivande dosan. Därvid överföres omkring halva
accelerationstrycket genom medbringartappen.
Densamma befinner sig emellertid på ett relativt litet
avstånd från spärrvevaxelns rotationsaxel. Trycket i
medbringartappen bliver härigenom betydande och
uppgår till omkring 375 kg. Detta tryck utlöser i sin
ordning ett totalt radiellt tryck i det kretsformiga
organet mot den omgivande dosan, som är omkring
12 gånger större eller cirka 4 500 kg. Det
kretsformiga organet inleder därför redan innan något
vridmoment överföres till motorn på grund av sin
massverkan en ytterst kraftig anpressning av
kopplingens ingreppsytor mot varandra. Härigenom
utlöses en relativt ögonblicklig undanpressning av
oljefilmen, och normaltrycket mellan de bägge ytorna är
redan från början tillräckligt för att förhindra
slir-ning.
Om man tänker sig, att motorn befinner sig i full
gång och att därvid av oförstånd vid något enstaka
tillfälle startapparatens starthandgrepp opereras för
start, så sker under sådana omständigheter ingen
skada på apparaten. Spärrvevaxeln accelererar
blixtsnabbt, tills att dess vinkelhastighet är lika med
motorns och inkopplingen sker därefter under samma
eller nästan samma förutsättningar som skildrats.
Efter det att startapparaten fullbordat sitt värv, dvs.
när spärrvevaxeln under fjädrarnas påverkan vridit
sig ett halvt varv, så uppstår vid fortsatt rotation av
spärrvevaxeln ett motmoment från fjädrarna å
samma axels vevslängar, som omedelbart stoppar
densamma. Att bemärka är därvid, att spärrvevaxeln
icke vid något tillfälle når en högre vinkelhastighet
än motorns vevaxel. Dess massverkan är därför
obetydlig och den stannar så gott som på den döda
punkten. Emellertid fortsätter i detta förlopp det krets-
formiga spärrorganet sin vinkelrörelse, men i samma
ögonblick, som den primära spärraxeln stoppas upp,
påverkas medbringartappen i motsatt riktning mot i
föregående fall. Det kretsformiga organet
sammandrages därvid och bringas att fast anligga mot
spärr-axeln, å vilken detsamma därvid centreras.
Såsom av det beskrivna kopplingsförloppet
framgår befinner sig det kretsformiga spärrorganet vid
normal gång i vila, fritt från motorn med ett radiellt
glapprum av t. e. 0,3 mm. För att slagarbetet vid
inkopplingen icke skall nå för höga värden är det av
vikt, att detta radiella spelrum icke onödigtvis ökas.
Spärrvevaxeln är därför centrerad å ett rullager å
motorns vevaxel. Detta lager är den enda del mellan
startapparaten och motorn, som kontinuerligt
befinner sig i rörelse, när motorn är i gång.
Den förut skildrade anordningen för att draga upp
fjädermekanismen stoppas automatiskt, sedan den
fullgjort sitt värv omkr. en minut efter motorns
igångsättning. Vid start bringas förmedelst ett
handgrepp (se fig. 8 a, 11 och 14) den primära vevaxeln
i rörelse och, rubbad ur sitt vilofriktionstillstånd,
påverkas den omedelbart av de anspända fjädrarna,
varvid starten sker.
Starthandtaget kan även användas Jr att för hand
ladda apparaten för start, varvid e^ fram- och
åter-■ gående vinkelrörelse från detta handtag övertager
den funktion, som eljest utföres av den i gång
varande motorn. Uppladdning för hand tager omkring en
minut i anspråk men erfarenheten har visat, att
denna under normala driftsförhållanden så gott som
aldrig kommer i fråga.
Fig. 11 visar en startapparat i en varierad
utformning med starthandgreppet anbringat. De
detaljanordningar, som utlösa uppdragningsanordningens
frånkoppling eller förmedla startens bringande i
aktion, kunna betraktas tillhörande samma kategori som
t. e. avfyrningsmekanismèn i ett gevär och äro
därför ej i detta sammanhang äv generellt intresse.
En motor av här beskriven konstruktion har varit
i bruk under omkring ett års tid vid västkusten och
startanordningen har därvid använts tusentals
gånger. Båten med denna motor i har ofta varit i
rörelse i Fiskebäckskil mellan bryggorna i omedelbar
närhet till förf:s sommarbostad därstädes. Han har
därvid observerat, hur synnerligen flitigt starten varit
i bruk. Sålunda har ofta ett flertal starter med endast
några få minuters mellanrum iakttagits.
Härav framgår, hur bekväm fjäderstarten är att
använda. Den encylindriga dieselmotorn har
därigenom bringats att bliva än mer bränslebesparande
samt genom skakfriheten och den automatiska
startanordningen lämplig såsom nöjesmotor.
Denna framställning vore till en väsentlig del
ofullständig, om förf. ej påpekade, att han vid den nya
konstruktionens genomförande står i
tacksamhetsskuld till A.-b. Bolinder-Munktell, som berett honom
tillfälle härtill och lämnat värdefullt bistånd i form
av sin rika erfarenhet på motorområdet.
56
20 juli 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
