Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 111.
Legeringsgrupp Cu % Si % Mg % Mn % Fe % - Al Analysschema nr
I — Föror. — 1 — — Föror. — OO 99 I
II 3,5—4,5 Föror. — 1,2 0,6—1,5 CV3<>,6 Föror. — OO 93 I
III 2—3 Föror. 0,3—0,7 — Föror. — CV.97 I
IV — 0,8—1,2 0,6—1,3 CV>0,7 Föror. Cr 0,2 cvD 98 I
V — Föror. 2—3 — Föror. Cr 0,2 CND 97 II
VI — Föror. CND l»3 Föror. — CVD98 I
VII 4—5 0,5—0,8 0,4—1,2 cv>l.o Föror. — oo 93 I
VIII — 5—13 (1) CV)0,6 Föror. — 86—95 I
Koppar i grupp II och VII kan bestämmas ur samma
kurva.
Koppar i grupp III fordrar särskild kurva.
Kisel i grupperna I, II, III, V, VI, VII kunna bestämmas
ur en kurva, under det att grupperna IV och VIII var
och en fordrar en egen kurva.
Magnesium i grupperna II, III, VII kunna med fördel
bestämmas ur samma kurva och grupperna IV och
VI ur en annan kurva. Dessutom fordrar grupp V en
egen kurva.
Mangan i grupperna II och IV tages ur samma kurva.
Grupp VI och VII ur var sin kurva.
Järn i samtliga grupper med undantag för grupp VIII
tages ur samma kurva.
Krom i grupperna IV och V tages ur samma kurva.
I början av analysarbetet lades kurvor upp för
varje legering. Alltså bestämdes Mg i en legering
av följande sammansättning:
Cu 4 %
Mg 1,5 %
Mn 0,5 %
Si 0,2 %
Fe 0,3 %
ur en "Mg-kurva" för denna legering och Mg i
legering:
Cu 4 %
Mg 0,9 %
Mn 0,6 %
Si 1,0 %
Fe 0,3 %
ur en Mg-kurva för denna senare legering. På
samma sätt förfors med övriga komponenter. Genom
en allt större tillgång till löpande resultat har dock
vissa legeringar kunnat sammanföras i grupper och
därigenom standardkurvornas antal kunnat minskas,
utan att analysnoggrannheten blivit lidande därpå.
I tabell III angives ett exempel på vår gruppindelning
av lättmetallegeringarna, lämplig ur analyssynpunkt.
Skälen för denna indelning äro i huvudsak två.
För det första påverkar komponenterna varandras
intensiteter på olika sätt vid olika kombinationer.
Denna komponenternas inbördes påverkan är många
gånger rätt komplicerad. Den behöver emellertid icke
få en ogynnsam inverkan på analysresultatet om man
för varje legering som för första gången tages upp till
spektralanalys begagnar sig av två standardprov av
samma legering, men med övre och undre gränser för
tillsatserna. De fortlöpande resultaten få sedan utvisa
om analysen av denna nya legering kan ske efter
samma schema och kurvor som någon av de föregående.
Det andra skälet för gruppindelningen är det, att
grundsubstansens procenthalt bör vara tämligen lika
de jämförande proven emellan. Detta är helt
naturligt då analysens Sa-värden erhålles genom att sätta
en komponentlinjes intensitet i relation till en
grund-substanslinjes intensitet.
Ett exempel på komponenternas inbördes påverkan
i emissionsförloppet kunna vi se ur gruppindelningen.
Ehuru grupp II och VII ha ung. samma
grund-substanshalt (Al 93 %) så kan inte Mn från de båda
grupperna bestämmas ur samma kurva. (I detta fall
synes det vara Mn självt som är orsaken.)
Föreligger olika grundsubstanshalt i
standardproven och analysproven, kan i många fall den ur
standardkurvan erhållna procenthalten korrigeras till
det riktiga värdet efter en enkel formel, vilken
föreslagits i Zeiss mess nr 266/111. Formeln lyder:
där pt är den sökta halten; qz är värdet ur
standard-kurvan; qb:— summa tillsatser i normalproven och
pb summa tillsatser i analysprovet.
För variation med endast någon procent i
grundsubstanshalt behöver ej denna korrektion användas.
Det är även fördelaktigt att utföra denna
korrektion redan på standardkurvan, genom att rita in lika
löpande kurvor ovanför varandra, svarande mot olika
grundsubstanshalt. Ett exempel härpå utgör fig. 3.
Vid bestämning av exempelvis Fe ur denna
standardkurva för grupp I och II, användes för grupp I kurvan
hänförd till 99 % Al, under det att för grupp II
värdet tages ur kurvan upplagd efter 93 % Al.
Även för bronser av olika slag, specialmässingar
etc. har upplagts ett system av standardprov och
standardkurvor. För en stor del av dessa legeringar
behöver nu endast kopparhalterna bestämmas på
kemisk väg. Huvudsakligen kommer här gnista till
användning. Föravgnistningens betydelse synes av
litteraturen på området att döma vara omdiskuterad.
Resultatet av här gjorda undersökningar talar för en
av-gnistning på 8,5 sek./mm2 före exponering.
Avgnist-ningskurvorna på dessa legeringsgrupper visa att
intensitetsändringen i många fall sker tämligen
likartat för olika halter. Här föredrages dock att arbeta
74
12 okt. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
