Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
s
konstant kunna mindre avvikelser i termen
Al
fj 0,-02 = k • 20
’i x
Y
■ S/irningsbond-
20
Fig. 12. Elektrisk kompensation av
axeltrycksförändringarna på boggielok. 1 Fullständig kompensation, 2 Elektrisk
kompensation vid hög motorspänning, 3 Elektrisk
kompensation vid låg motorspänning.
tid kan uttagas oberoende av
axeltrycksförändring-arna. Vid körning i motsatt riktning erhållas
samma spännings- och strömdiagram, ehuru med motsatt
tecken på AE.
Av den gjorda överläggningen framgår att
fördelningen av dragkraften mellan de båda motorerna i
varje boggie även kan göras så, att en annan
om-balansering erhålles i den ena boggien än i den andra.
Detta ernås genom olika värden på AE. Vid sådan
osymmetri kommer slirningstransformatorn att
belastas med en ström, motsvarande spänningsskillnaden
AE2 — AEX.
Nästa fråga gäller hur spänningen på bryggan
bör väljas, för att ombalanseringen i den elektriska
dragkraften skall försiggå på samma sätt som
ombalanseringen i hjultrycken.
Eftersom axeltrycksförändringarna äro direkt
proportionella mot totaldragkraften hos de två
motorernas måste även
D2 — D1z=:2k■ D,
där k är en konstant.
För att föregående ekvation 2 även skall uppfylla
detta villkor måste
AE Al
e- + -T = K (3)
Detta betyder, att vid konstant startström
tillsatsspänningen E skall vara proportionell mot
motorspänningen. Denna proportionalitet erhålles, om
om-balanseringstransformatorns primärlindning anslutes
till motorspänningen, dvs om
e = 2 E,
och omsättningen på transformatorn väljes med
hänsyn härtill.
Av betydelse är emellertid att kompensation
erhålles, icke blott vid en viss fastställd största ström utan
vid alla strömstyrkor inom slirningsbandet.
, , AE AI
Förutsättningen härför ar, att — -|—— även ar
E I
konstant oberoende av strömmens storlek.
A E
Eftersom - genom den valda anslutningen av
E
ombalanseringstransformatorns primärlindning redan
tillåtas utan större olägenhet. I verkligheten visar
det sig, att överensstämmelsen blir mycket god. På
fig. 12 äro sålunda de kurvor visade, som erhållas
vid införande av ombalanseringsanordningen på SJ
nya lok litt Hc. Om inställningen vid 13 tons
dragkraft i detta fall göres så, att full kompensation
erhålles, bli avvikelserna inom slirningsbandet från den
ideella linjen praktiskt betydelselösa.
Vi ha alltså kommit till det intressanta resultatet,
att man genom fast anslutning av
ombalanseringstransformatorns sekundärlindning till
motorspänningen kan få en praktiskt taget fullständig
utnyttning av lokets adhesionsvikt oberoende av de
tillförda spänningarna och av tågets hastighet och utan
att någon omkoppling eller reglering behöver ske.
På Bergslagsbanans godstågslok Bo + Bo har
om-balanseringstransformatorn anslutits till en konstant
spänning, som avpassats så, att full utbalansering
erhålles endast vid låg tåghastighet. Vid sådan
anslutning avtar alltså kompensationen, då tåghastigheten
stiger och härmed även olikheten i motorernas
strömbelastning.
Det är i och för sig en självklar konsekvens att
motorbelastningen måste bli större vid ökad
utnyttning av loket. Det är givetvis möjligt att gå en
medelväg och mata ombalanseringstransformatorn
med en konstant spänning i serie med en
spänningskomponent, som är beroende av motorspänningen, se
fig. 13, varvid ombalanseringen mer eller mindre
e’2£
||j-^AA/VWVWWWWVMAY
tA/WJ
c Co*
Fig, 13. Olika inkopplingssätt för
ombalanseringstransformatorn. A Lindningen kopplad till motorspänningen, B
Lindningen kopplad i beroende av en konstant spänning och av
motorspänningen.
152
7 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
