Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG - OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Ett annat försök av intresse har avsett att
undersöka olika skyddsmedels förmåga att begränsa
utomhus använda träbalkars förmåga att upptaga
fuktighet. 4 olika provstycken av HBjbalkar nedsänktes
helt under vatten en tid av 10 dygn. Av
provstyckena var ett helt obehandlat, ett en gång struket med
linolja, ett struket med linolja och därefter fernissat
och ett oljemålat två gånger med vanlig oljefärg.
Samtliga provstycken hade från början torkats till
13 % fuktighetshalt, ungefär motsvarande
snickeritorrhet. Provstyckena vägdes under försökets
fortgång vid olika tillfällen och fuktighetshaltens
fortlöpande ökning bestämdes. Av fig. 22 framgår hur
fuktighetshalten i de olika proven ökade som
funktion av tiden. Av kurvorna framgå att det helt
oskyddade provet efter 10 dygns nedsänkning helt
under vatten ökat fuktighetshalten med 26 %, det
enbart oljade provet med 20 %, det fernissade provet
med 8,5 % och det oljemålade provet med allenast
2 %. Efter avslutad vattenläggning av de olika
proven uttorkades dessa åter till snickeritorrhet.
Anmärkningsvärt var därvid, att även vid det helt
oskyddade provet hade limfogarna alltjämt med några
oväsentliga undantag bibehållit sin sammanhållning,
trots den utomordentligt omilda behandlingen av
provkroppen. Med hänsyn till resultatet av
skyddsbehandling nr 4 utföras dock numera alla balkar
avsedda för utomhusbruk oljemålade två gånger.
F. n. pågå långtidsförsök, avsedda att studera
normalt förekommande fuktighetsvariationer och dessas
inverkan på balkkonstruktionerna ävensom olika
träkonserveringsmedels skyddsverkan på trä. Måhända
blir det tillfälle att i en senare redogörelse
återkomma härtill ävensom till den teoretiska beräkningen av
de ovan behandlade konstruktionerna.
(De viktigaste konstruktionsdetaljerna rörande
HB-balkar "ävensom vissa tillverkningsmetoder äro
skyddade genom patentansökan i Sverige och några
utländska stater.)
Tidskrifter
Kriget och tidskrifterna. Länder och tidskrifter i
bokstavsföljd.
Danmark.
Mörklägning af gasvärker (G-asteknikern 6).
Forslag til besparelser ved byggeriet (Ingeniören 8).
Indenrigsministeriets bekendtgörelse om
beskyttelses-rum (D:o 17).
Tjäre- og asfaltsituationen under krigen (Stads- og
havneingeniören 2).
Vejtjäres anvendelse til vejenes vedligeholdelse med
henblik paa den foreliggende situation (D:o 4).
England.
Architects in wartime (Building 1; obs. arkitekt i
England har delvis annan betydelse än hos oss).
Substitutes (D:o 1).
A surface air-raid shelter in concrete (D:o 1).
In either event (D:o 2).
The ventilation of air-raid shelters (D:o 2).
Mechanical equipment of air-raid shelters
(Concrete 2).
A. R. P. lighting in Germany (Engineering 3864,
3867).
The railway settlement (D:o 3 867).
The "Invicta" traffic-line marker for roads (D:o
3867).
Road transport and the war (Railway Gazette 2,
6, 10).
Transport services and the war (D:o 2, 5, 7, 9, 11,
12). •
What the railway chairmen said in 1915 (D:o 3).
Railways and war (D:o 4).
British wartime train services (D:o 8).
The new german war train services (D:o 12).
Bombs and boredom (Roads and Road Construction
205).
Emergency service ambulances etc (D:o 205).
Street lighting undèr war-time conditions (D:o 205).
The civil engineer and post-war reconstruction (D:o
205).
Obligations of the contractor in war-time (D:o 206).
London’s war-time street lighting (D:o 207).
Welded steel for air raid precautions (The Welder
72).
R. 8.
Die allgemeine Lösung des Problems des excentrisch
beanspruchten Eisenbetongquersnitts, von prof. A.
Roussopoulos, Technische Hochschule, Athen. BE
1939/5.
Artikeln, som endast behandlar rektangulära
tvärsnitt, är ett utdrag ur en av förf. i "Annales Technique"
(Athen 1933, h. 33 o. 34) publicerad allmän lösning av
problemet rörande för excentrisk böjning åverkade
betongtvärsnitt.
Förf. uppställer först formler för problemets allmänna
lösning och övergår sedan att behandla det fall, då
normalkraften angriper innanför eller i kärngränsen.
Därefter redogöres för användningen av de tillhörande åtta
nomogrammen. För att över huvud taget kunna göra
upp ett rimligt antal nomogram måste vissa faktorer
fastläggas. Sålunda har dels armeringsjärnens avstånd
från kanten satts till 0,oe av tvärsnittets bredd resp.
höjd, dels antalet järn i varje sida satts lika (hörnjärnen
räknas därvid till de båda angränsande sidorna). Då
vidare armeringsprocenten och antalet järn i varje sida
ju kan variera i stor utsträckning, omfatta de åtta
nomogrammen armeringsprocenterna p— 0,8, 1, 2 och
3 % och järnantalet 2 och od. (I Annales Technique
finnas ytterligare fyra nomogram för järnantalet 3.)
Härvid har satts n — 15. För n = 10 gälla
nomogrammen för fi= 1,2, 1,5, 3 och 4,5 %. För mellanliggande
värden kan man använda sig av linjär interpolation. För
det fall att normalkraften faller innanför eller i
kärngränsen, är beräkningen mycket enkel utan nomogram,
och man är därvid icke beroende av ovannämnda
inskränkningar.
8. E.
Erdrutsch an einem Eisenbahneinschnitt und
Unter-suchungen über seine XJrsachen, av F. Raab, Karlsruhe.
(Gleistechn., h. 1939 9/10.)
Förf. börjar med att i största korthet redogöra för
jordtrycksteoriens utveckling genom Vauban och Bullet,
Couplet, Coulomb, Poncelet, Rebhann, Culmann, Rankine,
Winkler och Engesser samt beskriver därefter den
dubbel-spåriga banlinjen, där skredet inträffade. Detta var vid
en ca 12 m djup skärning omedelbart intill en tunnel.
Som stöd i skärningen fanns en ca 8 m hög stödmur,
vid vars krön en slänt vidtog med lutningen 32°. Under
årens lopp hade en del förändringar vidtagits, bl. a. hade
en byggnad uppförts ovanför slänten, tunneln vidgats och
järnvägens balanslinje samt diket framför stödmuren
sänkts. Efter tunnelns ombyggnad visade byggnaden
starka sättningar, som gåvo sig tillkänna genom
sprickor i murverket. Vid närmare undersökning visade det
sig, att man hade att göra med ett långsamt gående
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
