Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
gång observeras på
modellens innersida på en
gradskiva eller en liknande
skala.
2. Försök med självdrivna
modeller.
Yid dessa försök förses
modellen med propeller
och eget elektriskt
maskineri, samtidigt som
instrument för registrering
av propellertryckkraft och
moment äro monterade i
modellen. Instrumenten
komma att beskrivas av
ingenjör Rödström. Under
sin gång åtföljes modellen
av en vagn, som därvid
även styr modellen utan
att överföra någon kraft i
rörelseriktningen.
Samtidigt finnas ombord på
vagnen anordningar för
uppmätning av modellens
lägesändring under gång i
för och akter. Ström till
den elektriska motorn
levereras från vagnen. Farten ocli propellerns
varvantal registreras på vagnen.
Propellerns varvantal regleras (från vagnen) så,
att modellen får samma fart som vagnen, vilken å
sin sida köres med en fart, korresponderande mot
den fart för fartyget, som man önskar studera. För
att den Froude’ska likformighetslagen — gällande
krafter av tyngdkraftens natur — skall kunna
till-lämpas på de totala krafterna måste ett s. k.
friktionsavdrag1 göras; friktionskrafterna följa ej
Frou-de’s lag utan Reynolds’ lag. Detta ordnas på så
sätt, att man från den åtföljande vagnen anbringar
en kraft av friktionsavdragets storlek på modellen
i rörelseriktningen. Detta sätt har hittills tillämpats
hos oss efter mönster från de flesta av utlandets
skeppsprovningsanstalter.
Från primärresultaten av på detta sätt ordnade
försök kunna nu varvantal, propellertryckkraft och
moment för fartyget beräknas med användande av
följande formler:
\/oc
T _ Zs . a-3 . T,
/ m
Härefter kan axeleffekten (och maskineffekten)
beräknas. Ävenså kunna propulsionsverkningsgraden och
sugfaktorn beräknas under förutsättning att
släpförsök även utförts. Det har emellertid visat sig nödvän-
1 Formeln för detta friktionsavdrag är:
Ra = 0,2973 - ym ■ *-3 . Ss - F,1.*» (a 0,0875 . ^ _ ^ kgj
där Ss = fartygets väta yta i m2, = fartygets fart i knop,
lm och = friktionstal för modell resp. fartyg; a och y hava
samma betydelse som ovan.
Fig. 8. Tillverkning av trämodeller.
digt att något korrigera de sålunda erhållna resultaten
för att ernå bättre överensstämmelse med
förhållandena vid fartyget. Detta beror på, att den s. k.
skaleffekten gör sig gällande vid de modellstorlekar, som
bruka komma i fråga. Ännu större modeller skulle
krävas för att denna olägenhet skulle minskas.
Omständigheten att korrektioner, som alltid äro
mer eller mindre osäkra, måste göras är anledning
till att man på vissa håll ställer sig något tvivlande
mot försök med självdrivna modeller och de resultat,
som därvid erhållas. Jag tror emellertid, att denna
invändning är överdriven. Det kan i samband
därmed nämnas, att många andra hålla före, att
modellmetoden kommer till sin rätt först vid försök med
självdrivna modeller.
3. Försök med frigående propellrar.
Försök med frigående propellrar avse studium av
propellerbladens hydrodynamiska egenskaper i ostört
vatten.
Propellern, sittande i förändan av en horisontell
axel, framföres därvid i vattnet, vanligen på ett djup
under vattenytan = propellerns diameter. Axeln
drives från en elektrisk motor och samtidigt
registreras propellertryckkraft, moment och varvantal.
För vår del gäller, att samma apparatur därvid
användes som vid självdriven modell. Denna
apparatur är då inmonterad i en i vattnet neddoppande
kåpa under löpvagnen. Om propellern drives med
olika varvantal och vagnen samtidigt föres fram
med olika hastighet, kommer propellern att arbeta
under olika belastningsförhållanden. Vanligen
brukar man emellertid hålla varvantalet konstant och
variera hastigheten.
För att ej skaleffekt skall göra sig alltför mycket
gällande bör man om möjligt ej arbeta med mindre
propellerdiameter än 20 cm.
Från försöken erhållas tryckkraft T, moment Q,
20 dec. 1941
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
