Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
murverket skadats så illa, att det ansågs nödvändigt
att bygga om hela kulverten. Det föreföll mig
emellertid troligt, att den skadade kulvertdelen genom sin
sjunkning undandragit sig en del av det vertikala
jord try eket, och det var för att utreda denna fråga,
som Geotekniska avdelningen utförde de ovan
beskrivna aktiva försöksserierna. Dessa bekräftade, att
jordtrycket måste ha avtagit högst betydligt.
Antages det sjunkna partiet vara i plan cirkulärt med
en diameter av 10 m, och sättes djupet under
banvallens slänt till 15 m, så blir "förhållandet mellan
sandhöj d och stämpeldiameter" 1,5, vilket enligt fig 7
motsvarar en koefficient för aktivt tryck av 0,17.
Att jordtrycket numera verkligen är aktivt, kan man
med hänsyn till de väldiga sättningarna icke betvivla.
Eftersom det sålunda stod klart, att belastningen på
den skadade kulvertledningen utgör blott en ringa
bråkdel av den ursprungliga belastningen, beslöt
man att nöja sig med att reparera murverket genom
cementinjektering.
Numera är som bekant pålning mycket vanlig
såsom grundförstärkning under vägbankar. Det har
emellertid varit en öppen fråga, huruvida bankens
vikt överföres till pålen huvudsakligen genom direkt
tryck på pålhuvudet eller genom friktion på
pålman-teln ovanför markytan eller slutligen genom kohesion
på pålmanteln närmast under markytan. Detta är
väsentligt, när man skall bedöma, huru tätt pålarna
böra ställas samt på vilken nivå det är lämpligast att
förlägga pålhuvudena. Beträffande storleken av
trycket på pålhuvudet giva de i det föregående
beskrivna passiva försöksserierna god ledning. Banken
kommer nämligen, därest pålningen över huvud taget
är nödvändig, att sjunka så mycket, att trycket på
pålhuvudet blir passivt. När man känner
pålhuvu-dets diameter samt dess djup under balanslinjen, kan
man därför med hjälp av fig 10 beräkna detta tryck.
Utredningar
Vägtrafikräkningar i februari, mars och maj 1941.
Under år 1941 komma trafikräkningar att verkställas
på landsbygdens vägnät vid minst 3 och högst 7
räknepunkter i varje län. Härvid medtagas samtliga
de punkter, som räknades åren 1939 och 1940 (1936
års specialräknepunkter) samt härutöver ungefärligen
lika många nya punkter, så utspridda att trafiken på
såväl rikshuvudvägar som länshuvudvägar och övriga
vägar blir räknad inom länens olika delar.
Sammanlagda antalet räknepunkter utgör 130 st och antalet
räknade vågriktningar 430 st.
Trafiken räknas under året vid sju olika tillfällen
med i regel sju veckors mellanrum. Räkningarna
utföras samtidigt över hela landet och varje
räknetill-fälle omfattar tre dagar: fredag, lördag, söndag.
Räkningarna utföras genom resp. vägstyrelsers
försorg på sådant sätt, att man skall kunna beräkna
trafikens omfattning i såväl antal fordon per dygn som
vikt i ton. Dessutom särskiljas dels biltrafiken från
främmande län och dels biltrafiken med
ersättningsbränslen.
Räkningsresultatet bearbetas länsvis av
vägingenjörerna och sammanställes av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. En kortfattad rapport kommer att
lämnas efter varje räknetillfälle samt slutligen en
sammanfattande redogörelse över årets räkningar.
Härmed framlägges i sammandrag resultatet av de
den 7—9 februari, den 28-—30 mars samt den 16—18
maj 1941 verkställda trafikräkningarna enligt en
rapport av vägtrafikinspektör Ragnar von Segebaden.
Det bör beaktas, att man icke kan direkt jämföra
de olika länens trafiksiffror. Materialet visar dock,
att vid räkningarna de gengasdrivna fordonen helt
dominerat biltrafiken samt att hästtrafiken procentuellt
sett varit betydande.
Biltrafiken, som givetvis var minst vid
februariräkningen, har i samtliga län väsentligt ökats vid
varje räknetillfälle, dock med undantag för
marsräkningen i Norrbottens län, antagligen närmast därför
att i detta län bensindrivna bilar ännu vid
februariräkningen framgingo i icke ringa utsträckning. Med
den ökade trafiken kan en viss tendens till sänkning
av motorfordonens medelvikt förmärkas, närmast
beroende på ökad trafik med personbilar.
Genom årets trafikräkningar är det avsett att få
fram kurvor över trafikens årsvariation, som skola
kunna jämföras med de i redogörelsen för "statens
vägtrafikräkning sommaren och hösten 1936"
publicerade årsdiagrammen. I fig. 1 har påbörjats en serie
dylika årsdiagram, vilka dock ännu icke kunnat
uppritas med hänsyn till medeltrafiken under året såsom
skett beträffande diagrammen för år 19 36. För att
underlätta jämförelsen ha därför 1936 års trafikkur-
25 okt. 1941
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
