Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 7 febr. 1942 - Motståndssvetsning av aluminium och aluminiumlegeringar, av B. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Plana elektrodspetsar.
Fullkomligt oberoende av
nätspänningen.
Låg anslutningseffekt.
Hög svetseffekt och låg
anslutningseffekt äro två saker sora synas stå mot
varandra. Det betyder att
svetsmaskinen ej kan anslutas direkt till nätet,
utan att en energiomvandling måste
äga rum.
Den energikvantitet, som åtgår vid
svetsningen under kort tid, måste
uttagas ur nätet under lång tid. Energien
måste på något sätt lagras, innan den
tillföres svetsmaskinen.
Två sätt att lagra energi, så att
snabb urladdning möjliggöres, finnas
att tillgå. Den ena möjligheten är
lagring av energi i en järnkärna som
likströmsmagnetiserats. Den andra
möjligheten består i upplagring av energi i
kondensatorer.
Av dessa båda sätt är det senare att föredraga,
på grund av att det giver möjlighet till en större
exakthet beträffande den uppladdade
energikvantiteten, varjämte brytförhållandena bliva mycket bättre.
Det är nämligen så, att man vid upplagring av
energien i den likströmsmagnetiserade järnkärnan får
olägenheten med att bryta magnetiseringsströmmen
under mycket hög spänning med risk för stående
ljusbåge, såvida man ej utför brytningen etappvis
över motstånd med användning av ett flertal brytare,
kopplade i serie.
Principiellt är den andra metoden med användning
av kondensatorer den följande:
Amp-
Laddnings kontaktorn
èryfes
3-ros moioratrom
Loddnmcjssi-om
Fig. 3. Laddnings- och belastningskurvor för kondensatorpunktsvetsmaskin
typ ZAWK 900.
Fig. 1. Principskiss för laddnings- och urladdningsförloppet
för kondensatorpunktsvetsmaskin typ ZAWK 900.
Fig, 2. Kondensatorernas urladdningsström för
kondensatorpunktsvetsmaskin typ ZAWK 900.
Nätets 3-fasström omvandlas till likström och
tillföres kondensatorerna. Då kondensatorerna laddats
till önskad spänning avbrytes laddningen, varefter
kondensatorerna urladdas över svetsmaskinen. Se
fig. 1.
Genom anpassning av svetsmaskinens induktiva
motstånd och kondensatorernas kapacitet erhålles en
lämplig form på urladdningskurvan. Se fig. 2.
Anpassningen mellan maskinens motstånd och
kondensatorn göres medelst en svetstransformator.
Svets-tiden och svetsströmmen äro sedan bundna till
kapaciteten och omsättningsförhållandet hos
svetstransfor-matorn. Transformatorn utföres endast med ett
fåtal omkopplingssteg. Ändring av svetsströmmen
göres dock ej med ändring av transformatorsteg, utan
genom ändring av kondensatorernas
laddningsspänning. Grova omställningar av svetsströmmen göres
genom in- och urkoppling av kondensatorer. I
praktiken återverkar in- och urkopplingen av
kondensatorer endast i ringa grad på svetstiden. Inverkan är
ej så stor att justering behöver göras genom
kompensering av induktansen genom ändring av
transformatorsteg.
Ändringen av svetsström och svetstid kommer
följaktligen att ersättas av en ändring i svetsenergi, med
praktiskt taget konstant svetstid. Ändring av
svets-energien göres genom ändring av
laddningsspänningen på kondensatorerna.
Svetstiden är en storhet som en gång för alla
bestämts av maskinfabrikanten. Den väljes till det
värde, som befunnits vara det bästa för ernående av ett
förstklassigt svetsresultat. Den svetstid som
befunnits vara bäst ur alla synpunkter har visat sig ligga
vid 15—40 tusendels sekunder. Vilket värde som
helst mellan dessa intervall kan med lika gott resultat
väljas under förutsättning att svetsenergien anpassas
till lämpligt värde. S’vetstiden är sålunda att
betrakta som mycket kort, varför svetseffekten måste
vara hög för att tillräcklig svetsenergi skall erhållas.
Den höga svetseffekten är lätt att erhålla utan att
uttagen effekt från nätet blir hög.
Det förhållande som möjliggör detta är att
laddningen av kondensatorerna kan utföras under många
gånger längre tid än den tid, som åtgår för
urladdningen. Antages ett punkttal av 30 punkter per
minut och svetsning av 2,5 -j- 2,5 mm duraluminium
28 febr. 1942
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
