- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 28 febr. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Här tar prof. Forssell sålunda först två
konstruktioner nämligen skivan och de påspikade strävorna
och sätter den kraft på vardera, som svarar mot
vad de högst kunna bära var för sig. Sedan slår
han ihop båda konstruktionerna till en och drar på
mycket egendomliga grunder slutsatsen: "Man äger
därför rätt att addera skivans bärkrafter till
strävor-nas." Vad är detta för slags "bevis"? Längre ned
säger han: "Då de hopspikade plankorna bilda
skivan, måste Z?.M,.a -f £5träva = EltJ\ Att addera ihop
ett par spänningar eller ett par töjningar är ju
möjligt men att addera ihop ett par elasticitetsmoduler
är fullkomligt orimligt. Denna egendomliga ekvation
förbättrar därför icke ovannämnda anförande. Ett
dylikt "bevis" hade man icke väntat sig av en
professor vid en teknisk högskola.

Bet är på dylika — icke endast svaga utan
fullständigt felaktiga grunder — som prof. Forssell
huvudsakligen baserar sina anmärkningar mot Kgl.
väg-och vattenbyggnadsstyrelsen samt entreprenören A-b.
Skånska cementgjuteriet.

Egentligen skulle något vidare bemötande av prof.
Forssells yttrande vara överflödigt, då man sålunda
kan påvisa,

dels genom tydliga vittnesmål från olyckstillfället,
att knäckning i sidriktningen icke förekommit,
dels att hans "bevis" för knäckningsrisk i sidleden
är fullständigt felaktigt och formlerna orimliga
samt

dels slutligen genom nya teorier, baserade på fullt
vetenskaplig grund, att fullt tillfredsställande
säkerhet mot knäckning i sidleden förefunnits.

Jag kan emellertid icke underlåta att påtala prof.
Forssells sätt att formulera sina yttranden så, att de
förefalla som citat eller hänvisningar ur föregående
uppsatser och handlingar, trots att akterna ifråga
innehålla något helt annat. Ett exempel härpå har
jag redan anfört, då jag visat, att vittnesmålen icke
— som han påstår — giva stöd för antagandet om
knäckning i sidled utan giva en helt annan bild av
förloppet. Jag vill här ytterligare framdraga några
exempel.

Prof. Forssell skriver sid. 40, spalt 1:

"I sitt betänkande av 18 jan. 1941 rörande
Sandöraset synes Kgl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
finna mest trolig förklaring till raset ligga i en av
A.-b. Skånska cementgjuteriet verkställd
överslagsberäkning om inverkan av jordskalv."

I styrelsens yttrande finnes emellertid icke med ett
ord omnämnt, att styrelsen ens anser ovan anförda
förklaring sannolik, långt mindre "mest tr oli g".

I sitt betänkande anför styrelsen, att kommissionen
framhållit, att en tänkbar möjlighet vore, att broraset
kunnat förorsakas genom jordskalv samt att
kommissionen efter viss utredning ansett sig böra helt
utesluta förmodan om jordskalv såsom orsak till raset.

Då emellertid enligt polisrapporten "personer tyckt
sig förnimma jordskalv" samt då "bestämda
påståenden framförts, att jordskalv skulle hava varit orsak
till ställningsraset, har Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig böra söka närmare utreda denna
fråga".

Av svar som lämnats från tillfrågade sakkunniga
framgår, att jordskalv av viss styrka kunnat före-

komma utan att
registreras i Abisko eller
Uppsala. Med ledning
av den utredning, som
styrelsen på grund
härav begärt från Skånska
cementgjuteriet, yttrar
sedan styrelsen, "att
genom ett jordskalv, som
enligt det föregående
skulle kunna hava
förekommit vid broplatsen
utan att registreras i
Abisko eller Uppsala,
skulle spänningar av
sådan storlek kunna
hava uppkommit i
ställningen, att desamma
tillsammans med de
spänningar i
konstruktionen, som kunna förväntas hava varit förhanden
till följd av annan inverkan, skulle kunnat orsaka
brott i ställningen. Därest ett jordskalv av nämnd
storlek ägt rum,1 kan detsamma således hava orsakat
ställningsraset."
Som sammanfattning anför slutligen styrelsen:
"Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner sig
sammanfattningsvis böra uttala, att som resultat av den
verkställda utredningen endast framkommit vissa
förmodanden rörande olika omständigheter, som
möjligen kunnat förorsaka olyckan, men att någon
omständighet av beskaffenhet att ens med sannolikhet
än mindre med visshet1 hava förorsakat olyckan icke
kunnat påvisas."

Beträffande prof. Forssells uttalanden i denna del
av hans kritiska uppsats vill jag särskilt framhålla
hans yttrande å sid. 40 överst å spalt 2:

"Vittnen konstaterade, att brottet började i
hjässan, varför av de i överslagskalkylen behandlade
svängningarna endast den symmetriska i en våg från
landfäste till landfäste är aktuell."

Den, som inlåter sig på offentlig kritik i dessa
frågor, borde åtminstone veta, att en svängning i en
våg från landfäste till landfäste är omöjlig vid en
bågkonstruktion. En rak balk eller stång kan
utföra svängningar med en våg från upplag till
upplag, emedan längdändringen vid utsvängningen är

y

mycket liten, en koefficient gånger — i kvadrat,

fig. 4 a. En bågkonstruktion (eller kedjelinje) kan
däremot icke utföra en dylik enkel svängning, emedan
en svängning uppåt motsvaras av en relativt stor
förlängning av bågen samt en svängning nedåt av en
förkortning, fig. 4 b. I detta fall uttryckes
längdändringen med en konstant gånger ett första grads

V f

uttryck av — multiplicerat med —. Den primära
0 i

svängningen (grundtonen) hos en båge motsvarar
därför en rörelse enligt fig. 4 c med svängningsknut
på mitten. Hjässan utför härvid endast horisontala
svängningar.

Samma fel, som prof. Forssell nu begår vid
svängningsberäkningar, har för några tiotal år sedan be-

1 Kursiveringen gjord av undertecknad.

Fig. 4 a, b och c.

28 febr. 1942

81

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free