- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
225

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 19 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFORENINGEN 9 MA)

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Landets äggviteproblem, av civilingenjör Sten Westerberg. — Teknisk nomenklaturvård. —
Jean Perrin †. — Värmekostnadssakkunnigas betänkande. — Notiser. — Sammanträden.

Landets äggviteproblem.

Av civilingenjör STEN WESTERBERG.1

Det pågående världskriget och vårt cernerade läge
med en numera nästan totalt inställd import
västerifrån över haven har ställt vårt land för ett flertal
försörjningsproblem av mycket komplicerad natur.
Liksom under det förra världskriget kändes stötarna
relativt lindrigt under de båda första krigsåren, då
ännu lagerbehållningen från fredstiden hjälpte till att
mildra dem. Nu kommer emellertid påkänningarna
allt starkare, och man måste förutse, att
besvärligheterna kommer att ökas månad för månad i alltjämt
stegrad grad. Lösningen av dessa kristidsproblem
ställer ökade krav på våra ingenjörer och uppfinnare
och på hela vårt industriella näringsliv, av vilka man
nu väntar, att de skall prestera uppslag för
framställning av ersättningsmaterial på alla områden,
uppslag till nytillverkningar, som kan hjälpa oss ur
nödläget. Man pekar därvid gärna på vad som
åstadkommits i de stora industriländerna, speciellt då
Tyskland, och förväntar, att vi skall kunna prestera
detsamma. Därvid tänker man kanske inte alltid på att
vårt stora grannland i söder redan under en lång tid
före kriget förberett sig på detsamma även i den
civila försörjningen och att där i många fall
ekonomiska synpunkter skjutits åt sidan. Problemen har
sålunda ofta lösts utan hänsyn till fredstidens anspråk
på att debet och kredit skall gå ihop. I vår
dagspress, som med stort intresse tar upp alla tekniska
uppslag, ser man ofta framförda mycket omogna
projekt, som för stunden kan väcka en viss optimism
men inom kort faller platt till marken. Det är en
lång och besvärlig väg från tankeuppslaget till en
fullständig planering och ännu längre till en
genomförd tillverkning. Man finner oftast, att något
moment i proceduren inte går att åstadkomma. Något
för fabriksanläggningen nödvändigt material kan
saknas eller också fattas kanske något obetydligt
råmaterial för själva fabrikationen.

Vår allmänna kristidspolitik har under detta krig
delvis lagts på andra linjer än under det föregående.
Genom en rättvisare fördelning av nyttigheterna har
en stabilare folkfront åstadkommits, en omständighet

1 Föredrag vid STF:s årsmöte den 23 mars 1942. Av
föredraget, som uppdelats i tre avsnitt, I) Jordbrukstekniska
åtgärder, II) Åtgärder genom ökat fiske oeh III) Industriella
åtgärder genom industriell äggvitesyntes, återgivas de två
första avsnitten i detta häfte, medan det tredje avsnittet
följer i ett kommande nummer av tidskriften. Bed.

vars betydelse icke kan överskattas. Men i andra
hänseenden har man genom minskandet av intresset för
den enskilda företagsamheten också minskat våra
möjligheter. I en befogad strävan att motarbeta det
osunda jobberiet har man också lagt hinder för den
sunda spekulation, som är grunden för allt
nyskapande. Detta är att kasta ut barnet med badvattnet.
Vårt samhälles struktur och vår mentalitet är ännu
icke inriktade på att allt nyskapande skall ske under
statens hägn och ansvar. Även med en lojal
anslutning från näringslivets sida uppstår under statlig regi
många svårigheter och många tidsödande omgångar,
som försenar en önskvärd utveckling. Ett
bibehållande av vissa incitament till enskild verksamhet skulle
säkerligen i ett stort antal fall vara önskvärt.

Man brukar säga: Ingenting nytt under solen. Och
så är det väl med största delen av den mångfald
projekt, som nu prövas. I de flesta fall har de redan
inom de industrier, som röra sig på området ifråga
eller gränsa därintill, helt eller delvis prövats men
fått förfalla på grund av att ekonomiska betingelser
ej förefunnits. Vårt statistiska material har alltmer,
speciellt genom kristidskommissionernas
verkningsfulla arbete, kompletterats, och man har nu
möjligheter att i god tid förutse de behov, som uppkommer,
och detta är en sak av största betydelse. Man måste
sålunda förstå, att dessa frågor måste bli föremål för
en ingående prövning, så att de ej lösas i
nervositetens eller improvisationens tecken.

Vi måste undersöka, varför man ej förut har tagit
upp en viss tillverkning, och man måste göra klart
för sig, huru möjligheterna för en nyskapad industri
kommer att te sig under de förhållanden, som kan
tänkas uppstå efter kriget. Att ställa en prognos på det
framtida läget är naturligtvis utomordentligt svårt,
lättare dock om man kan förutse, att förhållandena
i Europa efter kriget kommer att likna dem, som
rådde före. I ett s. k. nyordnat Europa vet man väl
ännu bra litet, huru saker och ting kommer att
utveckla sig. Ett torde emellertid vara säkert, och det
är, att om vi lägger ned allt för mycket pengar på
företag, som icke inom vårt land har ett naturligt
raison d’étre, kommer därigenom också våra
ekonomiska möjligheter under "nyordningen" att avsevärt
försämras. Liknande förhållanden råder väl även
beträffande vår militära beredskap. Det är åtminstone
ett önskemål, att det man offrar för denna användes

16 maj 1942

225

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free