Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1942 - Motorn i folkhushåll och försvar, av r. - TNC, av J. W. - Notiser - Trygghet och trivsel, av r. - Elektriska dödsfall, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tillverkats av det Svedbergska råmaterialet får väl
närmast ses som en symbol för framtida möjligheter,
även om man inom överskådlig tid kan få i gång en
tillverkning som till äventyrs kan få en viss praktisk
betydelse.
Smörjoljefrågan är också mycket bekymmersam,
även om utsikterna för den ställa sig gynnsammare
tack vare den omfattande träkolningen och
tjärbränningen av törestubbar. Men även i fråga om
smörjoljorna är givetvis sparsamhet vid smörjningen och
rening av använd olja den snabbaste vägen att
neutralisera oljebristens följder.
Alla dessa sidor av motorismen hade belysts på
utställningen. Ävenså illustrerades utförligt
gengasdriftens faror, och hur de bäst undvikas. Dessutom
lämnade utställningen en översikt av den verksamhet
som Motormännens riksförbund bedriver och dess
betydelse för den svenska motorismen.
Materialet till M 42 har sammanbragta av
Motormännens riksförbund under civilingenjör Einar
La-grelius’ och direktör Sture Lindgrens ledning. Att
avväga vad som bör tagas med vid en utställning av
detta slag är givetvis mycket svårt, och det ligger i
sakens natur, att någon absolut fullständighet aldrig
ens kan eftersträvas, men fråga är om inte denna
utställning hade kunnat göras betydligt fylligare, och
därigenom kommit att bättre motivera sitt pretentiösa
motto än fallet är.
För själva de utställningstekniska
detaljarrangemangen svarade Tekniska museets erfarna ledning,
och där hade intendenten Torsten Althin och
konstnären Jerk Werkmäster än en gång fått
tillfälle att ådagalägga sin skicklighet! r.
TNC
I bokhandeln föreligger nu det första numret i
Tekniska nomenklaturcentralens publikationsserie, TNC 1,
Internationella bokstavsbeteckningar för fysikaliska
storheter och måttenheter. Det är det hittills uppnådda
resultatet av ett mångårigt arbete inom Internationella
standardiseringsorganisationen, ISA, och Internationella
Elektrotekniska kommissionen, IE€, som härmed
framlägges för svensk publik. Arbetet avbröts av
världskrisen, men de flesta ifrågakommande beteckningarna
hade då redan slutdiskuterats, om också icke formellt
beslutats.
Som utgivare av publikationen stå Sveriges
standardiseringskornmission och Tekniska nomenklaturcentralen
gemensamt. Den förstnämnda har stått för det svenska
representantskapet i det internationella arbetet — direkt
i fråga om ISA, och genom; sin dotterorganisation
Svenska elektriska kom|missionen i fråga om IEC — och
har vid sammanträde den 17 december 1941 beslutat att
rekommendera de i publikationen nu framlagda
beteckningarna till praktisk användning.
TNC 1 innehåller 145 storhets- och 112
måttenhetsbeteckningar, oavsett vissa reservbeteckningar och några
matematiska beteckningar. I varje enskilt fall omtalas,
enligt vilken av de båda internationella organisationerna
beteckningen rekommenderas. Storheternas och
enheternas namn äro översatta till svenska genom TNC:s
försorg.
Om man jämför de i TNC1 rekommenderade
beteckningarna med hittillsvarande svensk praxis, finner man
lyckligtvis endast få avvikelser av besvärande art. Att
svensk praxis i sig själv icke varit enhetlig är ju en sak
för sig, och man får hoppas, att TNC 1 kommer att
medföra en lämplig likriktning.
Det kan särskilt vara värt att ihågkomma, att yta
betecknas A, kraft F (icke P), energi W, effekt P (icke N
eller W), volymström och masström q (icke Q), elektrisk
spänning U eller E (icke 7). I fråga om måttenheterna
kan nämnas att en radian betecknas 1 rad, en timme 1 h,
en hertz eller en period per sekund 1 hz eller 1 p/s, en
kilokalori 1 kcal (icke 1 kgcal), en dekalumen 1 Dim
eller 1 dalm.
Diskussionen i ISA om beteckningen för
kraftkilogrammet, till skillnad från masskilogrammets
beteckning 1 kg, hann icke slutföras, liksom ej heller
diskussionen i IBC och ISA om beteckningen för
Giorgisyste-mets kraftenhet, en newton, och några därur härledda
enheter.
TNC 1 erbjuder en solid grund för det svenska
standardiseringsarbete i fråga om bokstavsbeteckningar som
väl så småningom blir aktuellt inom; de olika tekniska
specialfacken.
J. W.
Notiser
Trygghet och trivsel är namnet på en film som
inspelats av Arbetsmarknadens organisationers
skyddskommitté, vilken tillsatts av Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen. Manuskriptet har
utarbetats av redaktören i S. F., Chbistian A. Tenow,
och direktören i Pappersmasseförbundet, Gunnar
Hultman, i samråd med Skyddstekniska föreningen.
Att arbetet i kampen mot olycksfallen aldrig får
slappna börjar väl numera stå klart för de allra flesta
som arbeta i näringslivets tjänst och framställningen
av filmen "Trygghet och trivsel" är utan tvivel en
mycket värdefull insats i detta betydelsefulla arbete.
Skall en liten kritisk anmärkning göras, skulle det
väl vara att spelet över lag var litet stelt i början, men
det blev bättre efterhand. Filmens små svagheter
glömde man förresten snart inför de många vältagna,
vackra och mycket instruktiva bilder som rullades upp.
Man fick vara med på en rundfärd till S. K. F. i
Göteborg, där verkstadschefen ingående redogjorde för
skyddsarbetet, till Höganäs-Billesholm, Kockums
jernverk och Korsnäs sågverk, som alla synas ha ett
mycket välordnat arbetarskydd, karakteriserat av en
mängd sinnrika skyddsanordningar, men framför allt
av vad som måste betecknas som allt skyddsarbetes
A och O — ordning och reda på arbetsplatsen!
Lyckligtvis är det något som även den minsta verkstad kan
kosta på sig!
Samtliga medverkande äro att lyckönska till denna
icke blott lärorika utan även verkligt underhållande
film. r.
Elektriska dödsfall. Enligt meddelande från Statens
elinspektion har det under 1941 inträffat 36 elektriska
dödsfall, vilket är en avsevärd ökning i jämförelse
med de två närmast föregående åren. Denna ökning
hänför sig huvudsakligen till bandrift. Icke mindre
än 30 olycksfall med dödlig utgång bero på den
skadades egen ovarsamhet eller på annans vållande.
Endast 6 fall ha helt eller delvis berott på olämpliga
anordningar eller tillfälliga fel i anläggningen. De
allra flesta fallen hade således kunnat undvikas genom
en smula omtanke och försiktighet. Detta är en ny
påminnelse om hur viktigt det är att propagandan för
arbetarskyddet ständig fullföljes, så att folk uppfostras
till att iakttaga gällande säkerhetsföreskrifter. I detta
sammanhang kan det vara lämpligt att framhålla, att
16 maj 1942
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
