Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 6 juni 1942 - TNC, av J. W. - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningens vårutflykt, av r. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bildat uttrycken förgylla, förkroma, förnickla,
försilvra, förzinka och de därav härledda termerna
förgylld, förgyllning etc.
Icke fullt så självklara äro vissa av ordformerna:
förblya förblyad förblying
förmässinga förmässingad förmässingning
förtenna förtent förtenning
Andra varianter kunna förekomma, men de nämnda
rekommenderas såsom de språkligt bästa. Den långa
formen förmässingning är visserligen ganska otymplig
men dock att föredraga framför de egendomliga
stympningarna förmässing, förmässning eller
förmäss-ring, som också förekommit efter mönster av
förkoppring.
Jämsides med förzinka förekommer också
"galvaniserad Mången skulle väl förmoda, att denna term
från början avsett en på galvanisk, dvs. elektrokemisk,
väg åstadkommen förzinkning. I litteraturen anges
emellertid att termen ursprungligen syftat på det
galvaniska skydd mot röstning som zinkbeläggning
av järn medför, och att den först använts för
dopp-förzinkning. Bäst är att alltid bruka termen
förzinkning som huvudord och att, när så behövs,
tillfoga metoden som attribut. Man bör alltså säga:
galvanisk eller elektrisk förzinkning, dopp- eller
varm-förzinkning, sprutförzinkning etc.
Ordtypen förkoppra kan icke användas, när det är
fråga om metaller med sådana namn som aluminium,
kadmium, platina. I dessa fall kan man i stället
säga:
aluminera aluminerad aluminering
kadmiera kadmierad kadmiering
platinera platinerad platinering
Kadmiera får anses representera den numera
normala ordbildningen (premium, premiera). I
konsekvens därmed borde man visserligen säga
alumi-niera, men denna form är besvärligare och säkerligen
icke nödvändig^ liksom ej heller formen aluminisera
som man oftast ser. Man bör vidare kunna säga
rodiera för överdragning med rodium, likaså koboltera
etc., om sådan ytbeläggning skulle förekomma. (Att
"bronsera" betyder däremot som bekant icke att
överdraga med ett sammanhängande bronsskikt utan i
stället att måla med bronspulver i fernissa.)
Passar varken ordtypen förkoppra eller kadmiera
kan man naturligtvis använda den generellt
tillämpliga utvägen att skriva t. e.:
järnbelägga järnbelagd järnbeläggning
eller:
järnöverdraga järnöverdragen järnöverdragning
av vilka former järnbeläggning ibland är tvetydig,
eftersom den kan föra tanken på själva järnskiktet.
Skulle beläggning med järn bli vanlig kan man införa
termen förjärna, som är språkligt oantastlig, även om
den till att börja med låter ovanlig. J. W.
Tekniska föreningar
Svenska teknologföreningens
vårutflykt gick i år till Lantbrukshögskolan vid
Ultuna utanför Uppsala.
Trots det i och för sig mycket välkomna regnet var
det en skara på närmare tvåhundra man som
lantbrukshögskolans rektor, professor Herman Flodkvist,
kunde hälsa välkommen.
Även om vädrets makter icke hade kunnat dämpa
herrar ingenjörers intresse för vår modernäring,
tvingade dock de kraftiga regnskurarna till vissa
förändringar av det ursprungliga programmet. Den första
programpunkten, provning av luftrenare till motorer
och cyklonrenare till gengasverk, behandlades endast
helt flyktigt, och någon visning av AIY-foderberedning
kunde ej arrangeras.
Däremot demonstrerades olika typer av moderna
gummihjulsvagnar av agronom Yngve Andersson som
meddelade, att införandet av gummihjulen hade
möjliggjort en ökning av lastkapaciteten på upp till 100 >%.
Samtidigt hade vagnarnas konstruktion radikalt
ändrats, vilket medfört stora besparingar i arbete,
särskilt vid ilastningen.
Agronom John Nilsson redogjorde för hur inhemska
drivmedel under de senaste åren tagits i bruk för drift
av jordbrukstraktorer och demonstrerade aggregat för
ved, kol, tjära och sprit. I samtliga fall har man
lyckats utmärkt. Viktigt är att aggregatet på en
traktor placeras till vänster för att man skall ernå fri sikt
till höger och större belastning på vänster hjul, vilket
är till fördel vid plöjning. Civilingenjör Töre
Lundström förklarade i korthet hur man provar
dragkraften hos traktorer och demonstrerade en för ändamålet
speciellt byggd dynamometervagn. Vidare visades en
traktordriven skördemaskin av årets modell, vilken
befanns vara en relativt liten och behändig apparat. En
annan nyhet för året var en hästdragen pulverspridare
för bekämpande av växtparasiter.
Inne i Maskintekniska institutionen fick man under
ledning av dess föreståndare, ingenjör Nils Berglund,
bl. a. se ett tröskverk som försetts med glasfönster och
som var så belyst att man kunde följa arbetsförloppet
inne i verket. Bland de många intressanta nyheterna
märktes också en synnerligen effektiv
sädesrensningsmaskin, som väckte stor uppmärksamhet. Vidare fick
man se i Sverige tillverkat skördegarn av kraftpapper
och en mycket instruktiv utställning av plogens
historia genom tiderna.
På ett invallningsområde i högskolans omedelbara
närhet visade agr. lic. Yngve Gustafsson en modern
anläggning för konstbevattning. Det är särskilt de
torra försomrarna under de två senaste åren som har
gjort frågan om artificiell bevattning aktuell. Än så
länge kan man ej bedöma räntabiliteten, då man ännu
ej känner skördestegringens värde, men den förefaller
god när det är fråga om gynnsamt belägna och till
jordarten lämpliga arealer.
Så småningom samlades man till gemensam middag
på Gillet, där myntdirektör Grabe talade i sin egenskap
av föreningens ordförande. Talaren sade bl. a., att
han som medlem av uppfinnarnämnden haft tillfälle
att förvåna sig över hur dåliga många
uppfinningsidéer, vilka avse jordbruket, ha visat sig vara ur
konstruktionssynpunkt. Det är av stor vikt, att
ingenjörerna av facket börja intressera sig för jordbrukets
problem, eftersom inom denna näring maskinella
anordningar bli alltmera nödvändiga för att motverka
de höga lönerna. Professor Svanberg betonade i sitt
svarstal, att han fann kontakten med ingenjörerna
synnerligen glädjande. Efter middagen höll ingenjör
Berglund föredrag om "Jordbrukets rationalisering",
vilket kommer att införas i ett senare nummer av
tidskriften. r.
Sammanträden
Svenska teknologföreningen.
Justering av protokoll från föreningens ordinarie allmänna
sammanträde den 16 febr., ordinarie stämma <den 23 mars,
årsmöte den 23 och 24 mars, extra sammanträdeden 18 april
samt vårutflykt till Uppsala och "Ultuna den 30 maj äger
rum inför styrelsen och de herrar ledamöter, som önska
närvara, torsdagen den 11 maj 1942 kl. 17,15.
300
6 juni 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
