Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 11 juli 1942 - Wilhelm Palmær †, av S. N—ff. - Insänt: Indexbundna statslån? av R. Garmo och Anders Örne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mera som professor i oorganisk och elektrokemi, tills
professuren 1920 ombildades till en professur i
teoretisk och elektrokemi. Helt visst bevara hans många
elever från denna långa läraregäriiing sina studier
under Wilhelm Palmærs ledning i tacksamt minne.
Under det sista kvartsseklet ägnade Palmær en
väsentlig del av sitt intresse och sitt arbete åt
utforskandet av metallernas, särskilt järnets
korrosion. När han 1933 avgick som professor, förlades
dessa undersökningar till Vetenskapsakademiens
Nobelinstitut. Resultaten av dessa äro nedlagda i
tvenne omfattande avhandlingar, publicerade i
Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar, och den tredje
delen förelåg nu vid hans frånfälle i tryckfärdigt
skick.
Både som lärare och som mångårig inspektor för
Tekniska högskolans studentkår tillvann sig Wilhelm
Palmær sina elevers och de studerandes förtroende
och tillgivenhet. Bekantskapen med Wilhelm Palmær
under studieåren på Teknis blev också för många en
vänskap för livet. Därför skall också hans minne
bevaras med tacksamhet och aktning av en stor krets
av den kemiska industriens representanter i vårt
land.
S. N—ff.
INSÄNT
Indexbundna statslån?
Civilingenjör Lennings korta uppsats
under denna rubrik i häfte nr 17 av den
25 april har på många håll väckt synbart
intresse. Detta intresse har tagit sig
uttryck dels i korta, på visitkort gjorda
instämmanden, dels i längre uttalanden av
mer eller mindre analytisk innebörd. Men
icke heller genmälen hava saknats. Det
tyngst vägande presterades av
generaldirektör orne i häfte 20 av den 16 maj, men
icke heller det har fått stå helt oemotsagt.
Det är icke vår mening att låta detta på
sidan om de intressen Teknisk tidskrift
väsentligen har att bevaka liggande ämne
bliva föremål för en längre diskussion i
tidskriften, men vi publicera, ehuru med
tvekan, här ett inlägg av civilingenjör R.
Garmo. Vår tvekan beror på att vi
knappast finna några nya synpunkter eller
argument i detta inlägg och därför befara att vi
komma att översvämmas av uttalanden som
vilja komplettera det ur nya betraktares
synvinkel. Detta måste vi emellertid
avböja. Att vi återgiva hr Garmos inlägg
beror på att generaldirektör orne, efter att,
under hand ha fått taga del av inlägget, haft
vänligheten tillställa oss några
kommentarer därtill med vilka vi tillsvidare önska
avlysa diskussionen i tidskriften.
Vi komma emellertid att senare publicera
en komplettering av den grafiska bild av
levnadskostnadsindex’ variationer i
förhållande till utelöpande sedelmängd, som
återfanns i häfte 17 den 25 april 1942.
Red.
Dir. Örnes ripost mot ing. Lennings artikel om
indexbundna statslån i TT den 16 maj bör ej heller
få stå emotsagd, ehuru den med sin användning av
allmänna talesätt ändå synes mig förfela all verkan.
Mot den av ing. Lenning företrädda uppfattningen
torde nog ingen annan invändning kunna göras än
den, att det kanske vore mera oklokt att undandraga
statslånen allt stöd, därför att bättre placeringsobjekt
finnas att tillgå, eller därför att pengarna för det
stora flertalet människor endast äro till för att med
dem tillfredsställa det omedelbara
konsumtionsbehovet. Om det med visshet kan sägas, att Sverige
undgått att indragas i kriget tack vare vår
beredskap, så ha givetvis inga offer varit för stora, och
därför böra statslånen stödjais. Men ett bättre
sakernas tillstånd borde staten med litet god vilja kunna
åstadkomma, och det av ing. Lenning framförda
förslaget förtjänar all uppmuntran, därför att
detsamma skulle innebära en effektiv broms på
statsmakternas glid tillsammans med den svenska valutan
utför det sluttande planet. Detta plan brukar vanligen
för valutans vidkommande bli allt brantare och har
benägenhet att övergå i den fullt utbildade
inflationens bråddjup. Den som erfarit en sådan inflations
verkningar kan inte nog kraftigt reagera mot
slappheten och låt gå-politiken hos dem, som ha makt att
genast bromsa upp vidare inflation.
Jag vill först beröra orsakerna till inflationen för att
sedan föreslå botemedlet, som ju borde vara känt för
de flesta, ehuru det i den allmänna diskussionen
verkar, som om vederbörande ej skulle se någon annan
utväg ur eländet än att propagera för stöd åt
statslånen och för ökat sparande bland de breda folklagren.
Under normala tider utbildas ett visst förhållande
mellan de olika nyttigheternas värde, och
penningtillgången är tydligen genom en god försyn, kunde
man vara frestad att säga, så avpassad att prisnivån
hålles något så när konstant. Detta förhållande
mellan de olika priserna anses så naturligt och
självklart, att folk i allmänhet ej kan fatta, att något
338
11 juli 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
