- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
386

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 22 aug. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

beloppet eller endast den överskjutande delen avses.
Det kan till exempel vara fråga om en maskin som
undergår "överhastighetsprov". Mot denna term är intet
att invända, men hur skall en i siffror uttryckt
"överhastighet" tolkas? Är det en hastighet större än den
normala, eller avses endast det belopp varmed
hastigheten överstiger den normala? Antag att den normala
hastigheten är 1 000 r/m, och att provet göres med
1 500 r/m. Är då detta en överhastighet av 150 %
eller av 50 %? Båda uttryckssätten förekomma. Om
det angivna talvärdet icke överstiger 100 % kan väl
ingen tvekan uppstå, men uppges t. e. 120 %
överhastighet kan man alltid undra om hastigheten skall
vara 1 200 eller 2 200 r/m. Det mest logiska är
otvivelaktigt att tolka överhastighet som överskjutande
värde, men det är alltför riskabelt att lita på en sådan
tydning. Man bör därför använda andra uttryck, t. e.:
prov med 120 % hastighetsökning eller
hastighetsstegring, eller: prov med 120 % över normal hastighet,
eller allra tydligast: prov med 2 200 r/m. ■— Det
sagda gäller även andra "över"-värden, t. e.
övertemperatur, överspänning. Uttrycket "50°
temperaturstegring" kan ej missförstås.

Ett fullkomligt felaktigt och alldeles onödigt
uttryck av besläktad art är "dubbelt större", "5
gånger större", när man menar: dubbelt så stor,
5 gånger så stor. Dubbelt större betyder ju enligt
orden: ökad med dubbla värdet, alltså tre gånger så
stor, och 5 gånger större skulle betyda: 6 gånger så
stor. Ännu värre är "5 gånger mindre" när man
menar: Vs så stor. Även uttrycket "5 gånger så liten"
bör undvikas. Den som är män om korrekt språk får
icke låta något av dessa inom citationstecken ställda
uttryck komma sig till last.

Synnerligen vanligt är uttrycket "3-dubbel", "4-dub-

bel", "10-dubbelt renat". Ordet dubbel härrör från
latinets duplus, som betyder tvåfaldig, icke -faldig i
allmänhet. Man bör alltså säga 3-faldig (som adverb
3-faldigt eller 3-falt), att 3-faldiga, en 3-fald, 4-faldig
etc. Uttrycket 3-dubbel skulle egentligen betyda
3X2-faldig = 6-faldig; ja, att 3-dubbla skulle kunna tolkas
som att fördubbla 3 gånger, vilket ger 8-fald. Genom
sin ymniga förekomst ha uttrycken 3-dubbel etc. i
betydelsen 3-faldig etc. fått en viss hävd, men TNC måste
avråda från så uppenbart ologiska uttryck i det
tekniska språket.

I en harmonisk serie kallas termen med
ordningstalet 1 för grundton, och tonerna med högre
ordningstal kallas gemensamt för övertoner. Den första
övertonen bär alltså ordningstalet 2, den andra
ordningstalet 3 etc. Så uttrycker man sig fullt riktigt ibland,
t. e. inom akustiken. En nackdel är emellertid att
övertonens namn innehåller ett annat tal än det som
ingår i det matematiska uttrycket för övertonen.
Innehåller grundtonen faktorn sin a>t kommer andra
övertonen att innehålla faktorn sin 3 cot. Detta är
anledningen till att denna överton i mycket stor
utsträckning fått heta "tredje övertonen", vilket är uppenbart
felaktigt. Inom växelströmselektrotekniken, där detta
fel varit mycket vanligt, har i normskrivningen pä
senaste tiden i stallet införts uttrycket: tredje tonen.
I förstone kan detta låta väl musikaliskt för en
tekniker, men som ordet ton redan ingår i de invanda
termerna grundton och överton vänjer man sig snart.
Fullt korrekt är givetvis också att skriva exempelvis:
tredje (harmoniska) komponenten. Seriens termer
böra alltså kallas: grundton, andra ton, tredje ton,
etc., eller: första (harmoniska) komponenten, andra
(harmoniska) komponenten, etc.

J. W.

Notiser

Teknikenia och försvaret. Försvarsministern har
tillsatt sex utredningsmän för att inom
försvarsdepartementet biträda med en utredning om försvarets
ingenjörspersonal. De äro: direktör P. Gummesson,
ordf., flygdirektör N. O. Dahlin, överstelöjtnant E.
Gillner, marindirektör B. Swenzén, professor H. Sterky
och överingenjör S. ödeen.

Bland arbetsuppgifter, som möjligen böra anförtros
ingenjörer, kan nämnas arbete inom tygtjänsten vid
staber och truppförband och en del med
befästnings-och byggnadsväsendet sammanhängande frågor.
Utredningen bör även omfatta frågan om behovet av
ingenjörsutbildad reservpersonal vid de olika
försvarsgrenarna.

Svenska teknologföreningens klubbnämnd
sammanträdde den 10 juni 1942. Vid sammanträdet närvoro
förutom nämndens ledamöter föreningens ordförande,
generalsekreterare och kamrer samt sexton
representanter för föreningens avdelningar. Sammanträdet
hade utlysts i syfte att diskutera olika möjligheter
att öka medlemmarnas intresse för föreningen och
dess sammanträden.

Först diskuterades frågan om tillsättandet av en
filmnämnd. Av diskussionen framgick att det var ett
allmänt önskemål, att en sådan nämnd tillsattes,
vil-.ken i första hand skulle få till uppgift att tjänstgöra
som central för anskaffning och distribution av såväl
teknisk film som underhållningsfilm. Så småningom
skulle filmnämnden kunna undersöka möjligheterna

att inspela teknisk film. Med ledning av
diskussionsresultatet kommer klubbnämnden att gå in till
föreningens styrelse med en skrivelse i ärendet.

Diskussionen rörde sig därefter 0111 måltiderna i
samband med sammanträdena samt om möjligheterna
att anordna sådana föredrag, som kunna intressera
större delen av avdelningarnas medlemmar. Av
diskussionen framgick att priset på måltiderna inte
tycktes vara det väsentliga för anslutningen, utan att det
är intresset för föredragen och hur trevligt man kunde
vänta sig få under eftersitsen, som är av den största
betydelsen. Det framfördes emellertid önskemål 0111
att det, när det så befanns lämpligt, kunde anordnas
enklare, billigare måltider, exempelvis en varm
smörgås eller något liknande, ävensom att det med hänsyn
till rådande ransoneringsförhållanden ibland kunde
anordnas middag i anslutning till sammanträdet i
stället för supé, för att man på så sätt endast skulle
behöva äta en måltid. Beträffande möjligheterna att
öka intresset för själva sammanträdena framfördes ett
flertal olika förslag, vilka man får hoppas så
småningom komma att förverkligas. Ett utförligt
sammandrag av diskussionen kommer att tillställas
samtliga avdelningsstyrelser.

Sune Ewerdalil.

Ny, helsvetsad cistemvagn. Vanligen
förekommande cisternvagnar för järnvägsdrift äro försedda med
ett underrede på vilka särskilda bärsadlar för
cisternen anbringats. Nu har i stället själva den helsvetsade
cisternen konstruerats så stark, att den kan både bära
upp lasten och taga upp de skilda stötkrafterna. Den
härigenom minskade vikten har gjort det möjligt att
öka cisternens nettovolym. Den äldre vagnstypen

386

15 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free