- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
427

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 19 sept. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

år mer eller mindre regelbundet förlagt något möte
årligen utom Stockholm, varvid samverkan med resp.
lokalföreningar i regel ägt rum.

Sedan det allt klarare visat sig att 1911 års
grunder för samarbetet icke längre hade någon praktisk
uppgift, frånträdde STF vid marsstämman 1939 dessa
grunder och flertalet av de övriga anslutna
föreningarna fattade liknande beslut. I stället beslöts föranstalta
om en permanent samarbetsdelegation, vartill alla
med STF förut samarbetande eller korresponderande
föreningar anmodades utse var sin representant. Utan
att någon detaljerad arbetsordning antagits för den
sålunda tillkomna delegationen, har densamma
sammankallats varje höst f. o. m. 1939, varvid tillfälle
givits till diskuterande av för de tekniska
föreningarna gemensamma intressen. Helt naturligt hava
hittills dessa överläggningar nästan helt kommit att
gälla med världskriget och krissituationen
sammanhängande spörsmål. Vid skilda tillfällen har
emellertid visat sig att en samfälld åtgärd från landets
tekniska föreningar mycket vä] kan åstadkommas
utan att i förväg antagna detaljerade former för
samarbetet behövas. Som exempel kan erinras om, att en
gemensam aktion gjordes 1939 av STF och Tekniska
samfundet i Göteborg för reformering av den högre
tekniska undervisningen och att denna aktion,
varvid samarbete även ägde rum med representanter för
de två tekniska högskolorna och för de tekniska
ämbetsverken, ledde fram till att undervisningsfrågan
och den därmed sammanhängande frågan om det
tekniska forskningsarbetets bedrivande av Kungl. maj:t
uppdrogs åt två kommittéer, båda uteslutande bestå-

ende av tekniskt sakkunniga personer. Vidare
in-gåvo STF jämte 28 av landets övriga tekniska
föreningar hösten 1939 en underdånig skrivelse, vari
teknikerna ställde sig till statsmakternas förfogande för
att biträda vid organiserande av de statliga
kommissioner, som visade sig erforderliga i samband
med världskrigets utbrott och utveckling samt
betonade vikten av att ingenjörssynpunkter blevo
beaktade vid folkhushållningens rationalisering. Även
denna hänvändelse till regeringen har otvivelaktigt
vunnit mycket starkt beaktande. I fråga om
humanitär hjälp till våra grannländer har STF också
samarbetat med andra sammanslutningar.

Ett ytterligare steg för ökad samverkan mellan
landets tekniska sammanslutningar togs i våras av
STF genom att kring STF:s årsmöte grupperades en
serie sammanträden av specialföreningar. Tanken på
att sålunda åstadkomma en Ingenjörsvecka i mars
varje år synes hava vunnit uppskattning.

Att debatten om ett riksförbund för alla landets
högskoleingenjörer tid efter annan dyker upp på nytt
är i och för sig glädjande, då det visar att alltjämt
intresset för sammanhållning inom yrket är levande.
Med tanke på hur många gånger förslag i
samarbetsfrågan tidigare grundligt utretts och de resultat
vartill detta lett, kan det dock vara till gagn att något
erinra om den utveckling som försiggått på
samarbetsområdet under årens lopp. Det är i avsikt att
söka giva en saklig bakgrund för en eventuellt
förnyad diskussion i samarbetsfrågan, som denna korta
översikt av förut framkomna synpunkter och vunna
erfarenheter framlagts.

K. A. Fröman.

Marinens rä dd ningsklocka för ubåtspersonal.

Av mariningenjör ANDERS LINDÉN, Karlskrona.

I stärkandet av landets beredskap ingår bl. a. —
om ock sidoordnat — höjandet av beredskapen vid
flottan med hänsyn till risken för förolyckande av
ubåt. Även om ubåtsmaterielen förbättrats och
fullkomnats, kan man vid utbildning och övning med
ubåtspersonalen, speciellt vid den forcering, som
råder under förstärkt försvarsberedskap, ej bortse
från de med denna speciella tjänst förenade riskerna.
För att möjliggöra räddning av personal från sjunken
ubåt har hittills, framförallt den individuella
räddningsmetoden avsetts. Dvs. ubåtsmanskapet har
varit utrustade med andningsapparater, med vilkas
tillhjälp personal skulle kunna taga sig upp till
vattenytan från en sjunken ubåt. Varje å ubåt kommenderad
man övas även i en särskild s. k. övningstank i
hanterandet av andningsapparaten, vilken även den
undan för undan förbättrats och fullkomnats. Den
individuella räddningsmetoden är emellertid till sitt
användningsområde relativt begränsad. Som ett
komplement till denna metod har nyligen i svenska
flottan en ny kollektiv metod med s. k.
räddningsklocka introducerats. Räddningsklockan, som
levererades under försommaren, har tidigare omnämnts i

dagspressen, men en närmare redogörelse för klockans
konstruktion och arbetssätt torde vara av intresse.

Vid klockans anskaffande tjänade som förebild en
vid U. S. A:s marin sedan några år tillbaka utprovad
klocka, vilken kom till användning, när den
amerikanska ubåten "Squalus" förolyckades utanför
Nordamerikas ostkust. "Squalus" sjönk på grund av
vatteninbrott i maskinrummet på ett djup av över 70 m.
Akterskeppet vattenfylldes helt inom några
ögonblick och där befintlig personal drunknade. Den
övriga delen av fartyget förblev intakt och all
personal där, 30 man, räddades med räddningsklocka.

Principen för räddningsklockans arbetssätt är i
huvuddrag följande:

Sedan dykare kopplat en nedhalningswire till den
förolyckade ubåten i en av dess nedgångsluckor, halas
den tryckfasta klockan, manövrerad av egen
besättning, ned mot ubåten, övervinnande en lagom
avpassad uppdriftskraft. Vattentät anslutning till ubåten
omkring nedgångsluckan åstadkommes med
bibehållande av atmosfärstryck i klockan. Förbindelsen
med ubåtens inre etableras och det antal man, klockan
kan medföra som "passagerare" stiger upp i klockan.

19 sept. 1942

427

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free