- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
537

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 21 nov. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 47 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 21 NOV.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Tekniska forskare och deras utbildning. — Ur Sala gruvas historia. — Den 36:te Arosmässan.
— Från styrelsens bord. — TNC. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. ■— Problemhörnan. -—
Sammanträden.

Tekniska fors ka re och deras utbildning.

Ett förslag och dess kritik.

Med anledning av professor Carl Forssells förslag
till Kungl. maj:t om de tekniska högskolornas
organisation för utbildning av tekniska forskare hava
K. tekniska högskolans lärarkollegium och S. T. F.
nu avgivit yttranden. Professor Forssells skrivelse
har i allmänhet rätt ingående refererats i
dagspressen, men det torde likväl vara nödvändigt att jämväl
här först i korthet redogöra för dess innehåll för att
sätta våra läsare in i ämnet.

Förf. börjar sin framställning med att erinra om
den strid, som under det dåvarande teknologiska
institutets första år fördes angående undervisningens
ordnande. Medan Berzelius förordade en
efterbildning av den franska mönsteranstalten, École
Poly-technique, företrädde institutets förste föreståndare
mera praktiska synpunkter eller närmare bestämt:
undervisningens huvudmål skulle vara att
hantverksmässigt lära eleverna färgning och garvning.

Det blev de "praktiska" synpunkterna som segrade
över Berzelius’ krav på vetenskaplig utbildning.
Enligt förfrs mening har vår tekniska undervisning
sedan dess lidit av följderna av denna utgång av
striden. Långsamt och med svårighet har en teknisk
högskola utvecklats ur teknologiska institutet. Under
de senaste decennierna har det dock arbetats på att
forskningens anda skulle fylla högskolans
undervisning. Ökade anslag och andra officiella åtgärder till
forskningens främjande vittna om ett erkännande av
det berättigade i dessa krav.

Beträffande det nödvändiga sambandet mellan
högskoleundervisning och forskning framhåller förf.
sammanfattningsvis följande:

1) I undervisningens uppläggning och
genomförande måste redan från början forskningens
arbetsmetoder avspeglas.

2) Teknisk forskning måste genomföras på bred
front.

3) En stor del av högskoleingenjörernas
verksamhet i den industriella driften är likartad med den
tekniska forskningen.

4) Framstående forskare kunna utväljas endast på
grund av deras självständiga prestationer inom
forskningen. För att finna tillräckligt med ämnen till
framstående forskare måste därför ett stort antal
högskoleingenjörer utbildas, så att de erhålla de
nödvändiga förutsättningarna att ägna sig åt forskning. Ut-

bildningen vid högskolan måste vara av samma art
för driftingenjörer, vilka böra kunna bedriva eller
dirigera forskningsverksamhet, och för blivande
forskare. Detta ger samtidigt möjlighet till urval av
forskare på bredaste möjliga bas och nödvändiggör
att avgångsexamen från högskolan skall för alla
förutsätta nödvändigt underlag för kommande forskning.

Med anledning av det av kungl, kommittéerna för
teknisk undervisning och forskning framförda
förslaget om inrättandet av en teknisk licentiatexamen,
vilken skulle byggas på den nuvarande
civilingenjörsexamen, framhåller förf., att man icke kan vänta
någon nämnvärd anslutning härför bland de
studerande. Förf. finner därför denna åtgärd förfelad och
till direkt skada genom att det skjuter åt sidan det
enligt hans mening verkliga och trängande problemet:
att giva våra tekniska högskolor förmåga och
möjlighet att göra civilingenjörsexamen till en verklig
högskoleexamen inom teknikens område.

Förf. hänvisar därpå till sina i Teknisk tidskrift
publicerade artiklar: "Teknisk forskning och dess
bedrivande" (h. 12, 1942) och "Civilingenjörsexamen
eller teknisk licentiatexamen" (h. 21, 1942). Han
uttalar där bl. a., att enligt vitsord av representanter
för kemisk-teknisk forskning civilingenjörerna inom
det kemiska facket äro för litet förtrogna med det
grundläggande kemiska laboratoriearbetet för att
kunna tränas till forskning i kemi utan föregående
kompletterande elementär träning i kemiska
labora-tioner. Men, säger förf. detta kan ej ersättas genom
en licentiatexamen. Det förutsätter en utökning av
de grundläggande studierna inom kemien.

Även inom den tekniska fysiken och vissa delar
av elektrotekniken (svagströmstekniken) kräves
möjligen en viss ökning av undervisningstiden på grund
av deras mera omfattande matematik. Inom övriga
fack (inkl. elektrisk starkströmsteknik) är enligt förf.
den nuvarande fyraåriga studietiden tillräcklig,
under förutsättning att den skäligen utnyttjas.

Förslaget om den till fem år förlängda studietiden
för vissa fack medför den olägenheten, att dessa
civilingenjörers utträde i praktiken försenas ett år. Med
tanke på förslagets betydelse för den militära
beredskapens höjande, har förf. hört sig för hos chefen
för armén, om det skulle kunna låta sig göra att
militärtjänsten förkortades för dessa blivande civil-

31 okt. 1942

537

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free