Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
0 1 t 3 h
Sedimenferingsiid, t
Fig 2. Kurvan ls=Ls (1 —dà ks = 70 resp. 40,
angivande sedimenterad slammängd efter tidén t vid
sedimentering i bägare
"g
I
I
!
1
i
Fig 3. Samband mellan genomsnittlig strömhastighet
och avsatt mängd kloakslam, uttryckt i procent av
det totala biokemiska syrebehovet
Diskussion
För den i fig 2 angivna heldragna kurvan är
ks = 70. Som nämnt ansluter sig denna kurvas form
mycket nära till den av Imhoff angivna kurvan för
2 timmars sedimentering. Imhoffs kurva anger
visserligen slamvolym, under det att den i fig 2 anger
mängd biokemiskt syrebehov, men dessa storheter
torde för det sedimenterade slammet vara i det
närmaste proportionella.
Det kan emellertid ofta förutsättas att
sedimenteringen i verkligheten icke är avslutad efter 2
timmar, framförallt på grund av att vattendraget har
större djup än bägaren i vilken uppmätningen sker.
Man kan i så fall välja ett något lägre värde på
hastighetskoeffcienten, t e k, s= 40, för vilket värde
den i fig 2 streckade kurvan erhålles, motsvarande
ungefär 3 timmars total sedimenteringstid.
Det är av stor vikt att uppdelningen av det totala
syrebehovet i Lk. Lb och Ls göres riktigt. I de fall
då Lk finnes, beräknas detta enligt Streeter ur
erhållna analysresultat1. Sedan L fråndragits utgör
återstoden det biokemiska syrebehovets Lb -f Ls.
Uppdelningen härav kan emellertid icke göras enbart
genom bestämning av dels totala BS, dels BS för i
bägare sedimenterat vatten. Härigenom erhålles
nämligen endast minimivärdet för Lb resp.
maximivärdet för Ls. Den verkliga storleken av Ls är
1 Se sid. 121, not 2.
beroende av hastigheten i vattendraget, enär L, avser
sedimenterat siam och icke avsättbart siam. Är
strömningshastigheten tillräckligt stor, ca 0,50 m/s
eller däröver, torde någon slamavlagring överhuvud
taget icke ske. Mellan detta gränsvärde och
vattenhastigheten noll varierar värdet på Ls mellan 0 och
Lsnia„. Denna variations förlopp kan ungefärligen
beräknas. I fig 3 har detta gjorts under antagande
av dels att Ls s= 0 vid v = 50 cm/s, dels att den
slam-förande förmågan vid låg strömningshastighet är
direkt proportionell mot strömningshastigheten, men
vid större hastighet direkt proportionell mot
kvadraten på strömningshastigheten.
Teoretiskt taget undergår L, någon minskning
under sedimenteringstiden. Därvid sker nämligen en
ringa aerob sönderdelning, vilken i sin tur orsakar en
viss syreförbrukning av samma hastighet som de
svävande ämnenas. Dessa förhållanden försummas
emellertid i beräkningsförfarandet, enär detta annars
skulle bli alltför tillkrånglat och det uppkomna felet
kan förutsättas bli mindre än noggrannhetsgraden för
detta slag av beräkningar.
Slutligen må framhållas att den framlagda metoden
kan begagnas, åtminstone för överslagsberäkningar,
även då jämviktstillstånd icke råder i vattendraget.
Så är exempelvis förhållandet under försommaren, då
bottenslammets jäsning kommit kraftigt igång efter
att under den kalla årstiden ha varit avbruten eller
starkt reducerad. Ett dylikt tillstånd motsvaras av
ett flerfaldigande av värdet på Ls.
Samband mellan bergarters struktur och tekniska
egenskaper1
Av fil doktor TOR H. HAGERMAN, Stockholm
Man kan betrakta en bergart som ett
byggnadsverk sammansatt av vanligen flera olika slag av små
delar eller stycken. Dessa stycken utgöras i allmän-
i Föredrag vid Svensk naturstenskongress 1942 9/5.
26 sept. 1942
het av mineralkorn; deras storlek, form och inbördes
anordning sammanfattas här under begreppet
struktur. Liksom bergartens sammansättning, dess
specifika vikt. m m, tillhör strukturen de egenskaper,
som hava en för bergartens övriga egenskaper (tek-
123
crn/i
Genomsnitt/ig strömhasfighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
