Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - C E Johansson †, av Rudolf Domellöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Av denne skicklige instruktör fick Carl Edvard
de första lektionerna i användandet av verktyg
och undervisades om önskvärdheten lika väl som
vikten av prydlighet och noggrannhet i arbetet.
Efter slutad skolgång i Götlunda fick ban hjälpa
till med sysslorna på gården, men då hans håg
låg åt arbetet vid hyvelbänken, tillbragte Carl
Edvard sin lediga tid i verkstaden, där han snart
konstruerade och tillverkade en svarvstol, som
drevs med fotkraft, och även andra apparater
och verktyg för träarbete.
Men snickeriarbetet skulle ej förbli hans
verksamhetsfält. Från träarbete och snickeri övergick
ban snart till smide och mekaniskt arbete. Han
byggde en liten smedja och studerade mekanik. I
tillgängliga böcker läste han om ångmaskinens
konstruktion och påbörjade försöket att bygga en
miniatyrångmaskin. Med ofullständig uppsättning
av mekaniska verktyg och knapp tillgång till
erforderligt material var detta ingen lätt sak, men
med energi och uthållighet fullbordade ban sin
modell och hade tillfredsställelsen att se den lilla
maskinen sätta sig i rörelse.
Den lilla verkstaden blev emellertid för trång,
och Carl Edvard längtade att få se sig om i
världen. Hans äldre broder hade redan några år
tidigare emigrerat till Amerika, och dit stod hans
håg. Är 1882 reste Carl Edvard över till brodern,
arbetade i fabriken i Duluth vid Lake Superior
och studerade vid Gustavus Adolphus College i
Si. Peter, Minnesota.
Vid 21 års ålder återvände Johansson till
Sverige och fick anställning vid Beronius Mekaniska
Verkstad i Eskilstuna. Hans ambition och
skicklighet gåvo sig snart till känna, och han
förvärvade därför respekt bland sina kamrater och
förtroende av sina överordnade. Medan han behöll
sin plats på verkstaden, använde han kvällar och
söndagar till studier i Eskilstuna Tekniska Skola.
Två år förflöto på detta sätt. Vid denna
tidpunkt anställde Arméförvaltningen ett antal
be-siktningsrustmästareelever för genomgående av en
kurs vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. Johansson
lyckades genom intensiva studier och strängt
arbete utgå från lärlingskursen med högsta betyg.
Då han sålunda fått titeln besiktningsrustmästare,
utsågs han till förman vid verktygsavdelningen
och fick ansvaret att leda konstruktionsarbetet
och tillverkningen av specialmaskiner, verktyg
och mätverktyg för fabrikation av armégevär.
Nu började för Carl Edvard Johansson en ny
tid, experimentens, resornas och det slutliga
genombrottets tid. År 1895 anmodades han att
medfölja en kommission till Tyskland för att studera
dess armégevär och vapentillverkningen vid
Mau-serfabriken i Oberndorff. Där hade han även
tillfälle att se de olika mätinstrument, som voro i
bruk. I själva verket fann han samma måttsystem
som användes i Eskilstuna, så till vida att
mått-valörerna bestämdes av massiva stålblock, eller
passbitar. Av dessa måste finnas lika många
dimensioner som måtten på de i geväret ingående
detaljerna, och följden blev, att en oändlig mängd
passbitar måste användas. Att denna metod var
alltför obekväm och kostsam stod snart klart för
Johanssons praktiska sinne, i all synnerhet som
toleransidén började tränga igenom. Detta
betydde ju inget mindre än att dubbla uppsättningen
passbitar måste anskaffas, en för maximi- och en
för minimimåttet av varje dimension.
På hemvägen föddes tanken att söka förenkla
måttsystemet genom att kombinera två eller flera
passbitar till ett visst, åstundat mått. En
mått-sats bestående av ett begränsat antal passbitar
i serier, varur erforderliga måttvärden kunde
bildas genom hopläggning, vore idealet. Tanken var
häpnadsväckande, ty hur skulle varje passbit med
tillgängliga metoder kunna tillverkas så noggrant,
att felet på en kombination ej blev större eller
åtminstone ej nämnvärt större än måttavvikelsen
hos en solid passbit av samma längd som
kombinationen. Härför erfordrades till att börja med
fyra egenskaper hos de enskilda passbitarna,
nämligen planhet hos de båda mätytorna, parallellitet
mellan dem, noggrant avstånd mellan
mätytorna i= passbitsdimensionen samt, sist men icke
minst, så stor ytfinhet, att full kontakt vid
sammanläggningen erhölls. Därtill kommo
fordringar på hårdhet och s.k. åldring, varigenom
stålbitarna blevo spänningslösa. För många av
nutidens mekaniker och ingenjörer skulle kanske
problemets lösning ej synas så främmande, om
den eftersträvade noggrannheten hålles inom
rimliga gränser. Men man inåste göra klart för sig,
att de tillverknings- och mätmetoder, som funnos
till förfogande fem decennier tillbaka, stodo
nutidens oerhört långt efter. Visserligen hade
Johansson redan 1896 sin första måttsats färdig,
men själv har han uppgivit, att det tog honom
elva år av intensivt experimenterande, innan han
löst problemet fullt tillfredsställande enligt egen
uppfattning. Det gällde ju ej endast att skapa
erforderlig mekanisk utrustning för tillverkning av
passbitarna; även mät- och kontrollmetoderna
måste förbättras och nya sådana utarbetas. Dct
var en tid av ideliga besvikelser och motgångar,
men resultatet uteblev ej, tack vare Johanssons
okuvliga energi och hans utpräglade sinne för
metodiskt arbete och noggrannhet.
Resultatet av denna Johanssons uppfinning är
nu känt och erkänt över hela den tekniska
världen. Hur han arbetade sig fram till rätta
mått-värden i samarbete med de då existerande
statliga kontrollanstalterna i Europa, främst den
internationella kontrollbyrån i Paris, skulle kunna
ge stoff till digra böcker, och mycket har redan
publicerats härom. Tidigt erhöll Johansson
erkännande från världens främsta tekniska och
vetenskapliga auktoriteter. Tillverkningen av
mått-satserna tog snart en sådan omfattning, att Jo-
526
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
