Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Styrinrättning
Alla delar i styrinrättningen rengöras noga och
inoljas.
Hjullager
Hjullagren kontrolleras, rengöras och infettas
på nytt vid behov. I samband med
runddragningen av motorn vridas hjulen runt, så att
lagerlägena ändras.
Bromssystem
Man kontrollerar, att bromsarna icke rostat.
Om så skulle vara fallet, avlägsnas rosten,
bromsarna rengöras och smörjas in med fett; fett får
ej komma på bromsytorna.
Vid hydrauliskt bromssystem kontrolleras att
gummikolvarna icke skadats eller torkat.
Broms-pedalen trampas ned några gånger i samband
med runddragningen av motorn, så att
bromsvätskan bringas i cirkulation.
Chassi och karosseri
Chassi och karosseri tvättas noga.
Rostskydds-måla underredet och stänkskärmarna om så
erfordras.
Dörrar med gångjärn, lås och sänkbara rutor
undersökas, justeras och infettas. Alla
metalldelar insmörjas med vaselin e.d.
Bilens invändiga klädsel rengöres noga.
Ylletyg skyddas med malpreparat. Läder eller
pega-moid insmörjes.
Under den varma årstiden tillses att fönster i
karossen äro neddragna, så att ventilation
erhålles.
Efter avslutad kontroll utföres fullständig
rund-smörjning.
Bil- och flygmotorernas
fjädrande upphängning
DK 621.43
Motorfordonens och flygmaskinernas snabba
förbränningsmotorer utgöra den elastiska maskinupphängningens
svåraste men samtidigt viktigaste kapitel. Svårigheterna
vid motorernas fjädrande upphängning beror i stort sett
på följande faktorer:
motorerna äro mycket kraftiga i förhållande till
ramverkets lätta och högbelastade struktur;
ramverket, resp. flygkroppens främre del, kan ej ens
tillnärmelsevis anses som stelt, utan måste behandlas som
fjädrande struktur, som har en stor benägenhet att komma
i resonans med motorns driftrytm;
motorerna, med undantag för några dieselelektriska
aggregat och båtmotorer, hålla sig ej till ett bestämt
varvtalsområde, utan varvtalet varierar avsevärt;
förutom av själva motorns reaktionskrafter påverkas
motorns upphängning av propellern, växellådan och
kardanen, alltefter motorns användning i bil, flygplan eller båt;
motorupphängningen påverkas av fordonets
accelerationer, som oavbrutet ändra belastningarna på fjädrarna och
därmed fjädrarnas egensvängningsfrekvens;
vid flermotoriga båtar eller flygmaskiner framkallas
resonans av motorernas olika varvtal (det är knappast
möjligt att köra flera motorer med exakt samma varvtal);
särskilt vid flygmaskiner måste fjädrarnas vikt och
utrymmesbehov begränsas till det yttersta, så att ej alltid
den lämpligaste fjädringen kan användas;
fjädrarna äro utsatta för mycket varierande temperatur,
framför allt mycket låga temperaturer vid vinter- och
höjdflygning; då fjädrarna så gott som uteslutande
framställas av gummi måste särskilda gummisorter användas;
trots detta måste man räkna med starkt
temperaturbeto-nade fjäderkonstanter.
Det första steget vid utarbetandet av en fjädrande
upphängning är alltid undersökningen av de olika
störningsfrekvenserna. Vid bilmotorn utgöras dessa, om man
bortser från växellådans högfrekventa oljudsvibrationer, av
motorns arbetsfrekvenser. Vid flygmotorer och båtmotorer
kommer propellerns inverkan att starkt påverka
frekvensbilden. Härvidlag är det mycket svårt att fastslå en
båtpropellers störningsbild, medan flygpropellerns olika
frekvenser äro kända och lättare att behandla.
Störningarna kunna uppdelas i följande grupper:
Motor:
obalans härrörande från motorns roterande delar, med
en frekvens lika med varvtalet;
obalans, framkallad av fram- och återgående delar;
frekvensen är lika med dubbla varvtalet;
tangentialtryckets fluktuationer med en frekvens n’ z
vid tvåtaktsmotorer och n/2’ z vid fyrtaktsmotorer (n ==
= varvtalet/min, z — cylinderantalet).
Propeller:
obalans på grund av ojämnt fördelad propellermassa.
Frekvensen är härvidlag lika med propellerns varvtal. Vid
nedväxlade propellrar ligger varvtalet vanligtvis mellan
91 is och u/i6 av motorvarvtalet;
obalans på grund av ojämnt fördelad massa i de olika
propellerbladen. Frekvensen är lika med propellerns
varvtal gånger antalet propellerblad. Det är mycket svårt att
få bort denna obalans genom dynamisk balansering;
obalans till följd av ojämn dragkraft och elasticitet i
de olika propellerbladen. Vid belastning fjädra bladen,
så att även eljest väl balanserade blad framkalla
vibrationer;
obalans genom glapp mellan propellerns nav och
axeltapp. Glappet mellan navet och axeltappen är trots mycket
snäva toleranser tillräckligt att framkalla allvarliga
vibrationer;
obalans på grund av reaktionen av den luftmängd, som
klämmes in mellan propellerbladet och vingens framkant.
Frekvensen är här lika med varvtalet gånger blad talet;
obalans genom tvåbladiga propellrars gyroskopmoment
i kurvor och vid andra plötsliga riktningsändringar. Vid
propellrar med mer än två blad är gyroskopmomentet
konstant och framkallar ej några vibrationer. Vid
tvåbladiga propellrar däremot varierar momentet vid varje varv
två gånger mellan noll och ett maximum och kan vid
snabba plan nå ett värde ända upp till dubbla
motor-vridmomentet.
Sammanhanget mellan
vibrationsöverföring och fjäderegenskaper
Om en motor placeras stelt på sitt underlag (ramverk
eller flygkropp) överföras vibrationskrafterna
oförminskade till underlaget. Underlaget deltar med 100 % i
vibrationsrörelserna. Placeras fjädrar mellan motor och
underlag, kan alltefter fjäderns lämplighet denna procent
antingen kraftigt minskas, eller om olämpliga fjädrar
användas, i motsvarande grad ökas.
A 44
19 juni 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
