- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
141

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 11. Automatisk telefonväxel vid SJ.

de större orterna finnas redan nu automatiska
växlar, medan på de mindre manuell växling
fortfarande tillämpas. För närvarande finnas inom
SJ telefonnät ca 30 automatiska växlar. Fyra av
dessa växlar, nämligen i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Östersund, äro utförda som
automatiska abonnentväxlar med centralledningstrafik.

Fig. 11 visar den automatiska växeln i
Stockholm, som förmedlar lokaltrafiken och den
utgående centralledningstrafiken. Den inkommande
centralledningstrafiken liksom all trafik på
järnvägens fjärr- och etapptelefonnät förmedlas
däremot manuellt i ett sexplatsigt förmedlingsbord.

Kommittén har funnit, att vid automatisk
växling av lokaltrafiken erhållas normalt lägre
utgifter och bättre telefontjänst än då manuell
växling tillämpas. En annan fördel med automatiska
växlar är, att samtrafiken med etappförbindelser
kan ordnas automatiskt, varigenom kostnaderna
för manuell växling bortfalla även för denna trå
fik. Kommittén har därför ansett, att ett
införande av automatisk växling för lokaltrafiken och
samtrafiken med etappförbindelser är väl
motiverad och föreslagit, att sådan växling successivt
införes i alla huvudorter och större grenstationer.

Fjärrtelefonanläggningar

Manuell förmedling

Fjärrtelefonanläggningarnas huvudsakliga
uppgift är att möjliggöra samtalsförbindelser mellan
järnvägens administrativa huvudorter samt
mellan dessa och vissa större stationer.

Ett mycket vidsträckt telefonnät har för detta
ändamål blivit uppbyggt inom SJ. Såsom framgår
av fig. 12 är nätet i huvudsak så uppbyggt, att
Stockholm har direkta förbindelser till praktiskt
taget alla större orter, medan övriga
distrikts-huvudorter ha direkta förbindelser dels till sina
underlydande sektionshuvudorter och större
grenstationer, dels till närbelägna andra
distriktshuvudorter. Dessutom finnas direkta förbindelser
mellan vissa närliggande orter, som ha stor
telefontrafik sinsemellan. Vid uppbyggnad av detta
fjärrtelefonnät har man sålunda följt de
vanliga reglerna vid planering av manuella
telefonnät och strävat att ordna direkta förbindelser i
alla de fall där telefontrafikens storlek motiverat
anordnande av åtminstone en förbindelse. På så
sätt har SJ fjärrtelefonnät fått den för
manuella nät karakteristiska maskformiga strukturen
med stort antal ledningsvior och litet antal
transi-teringsstationer.

Fig. 12. Plan över SJ:s fjärrtetefonförbindetser den 1
januari 1942.

7 aug. 1943

E 141

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free