Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sådana frågor hänskjutas till den genom
huvudavtalet inrättade s.k. arbetsmarknadsnämnden
Denna har vid sitt ståndpunktstagande att beakta
såväl arbetarnas berättigade krav på trygghet
i anställningen som produktionens beroende av
arbetskraftens duglighet och lämplighet. Det
tillkommer sedan vederbörande förbund under
SAF eller under LO att vidta lämpliga åtgärder
på grundval av nämndens utlåtande. Det är en
egendomlig konstruktion, som arbetsmarknads
nämnden har fått. Den kan inte döma i saken,
men om nämnden är enig, kan den avge ett
utlåtande av ungefär det innehållet, att "vi betrakta
detta som orättfärdigt avskedande, och vi anse,
att vederbörande bör återtagas". Då meddelas
detta till den skyldige arbetsgivarens förbund,
men det finns ej något tvångsmedel att tillgå, om
en sådan arbetsgivare likväl tredskas. Det enda
är att hans medlemskap i SAF kan sägas upp.
Notiser
DK 657.47
Kostnadsberäkning vid flytande tillverkning var det
ämne som hade upptagits till behandling vid
Företagsekonomiska Föreningens sammanträde den 8 december i fjol,
till vilket avd. I:s medlemmar hade inbjudits.
Försäljningschefen Jan Erik Leander talade om
förhållandena inom skoindustrien. Denna industri står
enligt talaren på gränsen mellan ensartad tillverkning, för
vilken divisionskalkylen kan tillämpas, och blandad
tillverkning, för vilken påläggskalkylen som bekant är typisk.
Emellertid har skoindustrien i vårt land icke sådana
proportioner att man i stort sett kan tala om flytande
tillverkning. Det finns här i landet f.n. 394 skofabriker men
av dessa är det endast 10 procent som normalt komma
upp i en produktion av 50 000 par per år. Arbetarnas
antal utgör sammanlagt för hela industrien omkring 10 000
man. Tillverkningen uppgår i medeltal till 2 à 21h par
skor per dag och arbetare. Till jämförelse härmed nämnde
föredragshållaren att den stora Batakoncernen sysselsätter
vid en enda fabrik 17 000 arbetare med en dagsproduktion
av 180 000 par skor eller drygt 10 par per dag och arbetare.
Efter att därpå ha lämnat en ingående redogörelse för
kostnadsberäkningen vid en svensk skofabrik avslutade
talaren sitt anförande med att fastslå som sin mening att
det inom skotillverkningen icke är möjligt att fördela
kostnaderna. Hela skotillverkningen blir alltså en ren
prissättningsfråga och icke en kalkylfråga.
"Om kostnadsberäkning inom chokladindustrien" talade
avdelningschefen Claes A Palmers. Även denna industri
måste enligt talaren betecknas som ett exempel på blandad
tillverkning. Kostnadsberäkningen utföres därför enligt
påläggsmetoden. Denna metod har helt naturligt utformats
olika inom olika företag, särskilt beträffande fördelningen
av kostnadsslag på kostnadsbärare. De varierande
metoderna ha givetvis inneburit avsevärda nackdelar, då det
har gällt att åstadkomma en enhetlig prissättning inom
branschen. Chokladindustriens kostnadsberäkning har
emellertid numera standardiserats, liksom kontoplanen.
Efter att ha lämnat dessa orienterande upplysningar
övergick talaren till att närmare beskriva hur
kostnadsberäkningen vid chokladindustrien numera utföres.
Det är, sade talaren till slut, särskilt vid förändringar
i produktionens volym och inriktning, som värdet av en
effektiv beräkning och analys av ett företags kostnader
kommer till synes. Kostnadsberäkningen skall ej blott
ligga till grund för prissättningen; den skall framför allt
vara ett ledningens instrument vid uppgörandet av
förelagets politik på lång sikt.
Sw
DK-klassifikationen. Uppsatserna i häfte nr 1 av
Industriell Ekonomi och Organisation ha av oss
klassificerats på följande sätt: "Tillverkningsplaner i och
termin-kontroll vid Stal" DK 658.513 Stal, "Ett besök vid AB
Atlas Diesel" DK 621.7.001.3 Atlas Diesel, "Svensk reklam,
Svenska Reklamförbundets årsbok 1942" DK 659.1.04(021),
"Studier i svenskt näringsliv" DK 338(485). r
Föreningsmeddelanden
Avdelningen för Industriell Ekonomi och
Organisation höll den 18 dec. 1942 extra sammanträde i
föreningens lokal under ordförandeskap av professor Tarras
Sällfors. Till mötet hade inbjudits medlemmarna av
Företagsekonomiska Föreningen och Svenska
Ekonomföreningen samt representanter för de viktigaste av industriens
organisationer.
Ordföranden meddelade, att avdelningens styrelse i
enlighet med förslag vid föregående sammanträde beslutat
tillsätta en kommitté för utarbetande av enhetlig
terminologi för tillverkningsplanering. I enlighet med styrelsens
förslag beslöt avdelningen att till ledamöter i kommittén
välja: Överingenjör S E Eriksson, ordf., civilingenjör G
Grönwall, ingenjör J Nordin, civilingenjör E Andrén,
civilingenjör C W Luhr och direktör M Hede. Det
uppdrogs åt kommittén att söka kontakt med Tekniska
Nomenklaturcentralen och Sveriges Mekaniska Verkstäders
Förbund, som finge utse en kontaktman, om det så önskade.
Det lämpligaste vore att kommittén först utarbetade ett
förslag för de mekaniska verkstäderna och att därefter
frågan behandlades på ett sammanträde i avdelningen, till
vilket representanter för andra branscher borde inbjudas.
Avdelningens nästa sammanträde skulle äga rum den
23 februari.
Till medlemmar av avdelningen valdes: Civilingenjör
Ragnar Björkman, Stockholm, civilingenjör Sven Ekman,
Göteborg, ingenjör Gösta Gladii, Stockholm, civilingenjör
Erik Hahn, Lidingö, civilingenjör Nils Isaksson,
Stockholm, t. f. undervisningsrådet Karl Josephson, Stockholm,
överingenjör Werner Jüllig, Åtvidaberg, civilingenjör
T Lidner, Södertälje, civilingenjör Lars Norling,
Södertälje, civilingenjör Lennart Nytelius, Stockholm,
bergsingenjör Per Odelberg, Karlskoga, driftdirektör äke
Rusck, Stockholm, ingenjör John Zoetterman, Stockholm,
och byråingenjör Folke Wallmark, Stockholm.
Föredrag över ämnet Industriens organisationer och
deras arbetsuppgifter hölls av verkst. direktören i Sveriges
Industriförbund Gustaf Settergren, som talade om
"Sveriges Industriförbund och dess branschorganisationer",
och av verkst. direktören i Sveriges Arbetsgivareförening
Fritiof Söderbäck, som redogjorde för
"Arbetsgivareorganisationerna".
Herr ordföranden framförde på sedvanligt sätt
avdelningens tack till föredragshållarna för de instruktiva
föredragen om industriens organisationer och deras
arbetsuppgifter.
Efter sammanträdet följde supé och samkväm, varvid
förekom underhållning, i vilken flera av avdelningens
förmågor medverkade.
G 1
I 16
6 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
